Kvinnliga författare visade mod under andra världskriget

Svenska kvinnliga författare var mer radikala i sin kritik mot nationalism och antisemitism under andra världskriget än manliga. Det menar forskaren Kristin Järvstad som i en ny bok undersökt hur skönlitteratur behandlade krigs- och beredskapsåren.

Kristin Järvstad har intresserat sig för 1940-talet ur kvinnliga författares synvinkel, med utgångspunkt i beredskapen. Det ledde till att hon upptäckte jättemånga verk skrivna av kvinnor som behandlar beredskap och krig, öppet och förutsättningslöst.

–När man säger beredskapslitteratur tänker nog många på manliga författare och böcker som Rid i natt av Vilhelm Moberg. Jag vill säga att kvinnor delvis behandlar samma ämnen, men att de utvidgar de i tiden mest radikala och laddade ämnena, att de går mycket längre i sin kritik, säger Kristin Järvstad, docent i litteraturvetenskap och biträdande professor i genusvetenskap vid Malmö universitet.

Har fallit i glömska
Det handlar om författare och debattörer som Karin Juel, Marika Stiernstedt, Margareta Suber och Gurli Hertzman-Ericson. När det begav sig var de högt värderade och etablerade och deras verk uppmärksammades brett i dagstidningar. Efter det har de till stor del fallit i glömska. Som engagerad beredskapslitteratur har det inte lyfts fram av litteraturforskningen tidigare.

Kristin Järvstad grupperar litteraturen skriven av kvinnor under åren 1940-1950 i fem teman. Här finns romaner som går till storms mot antisemitismen som mötte såväl svensk-judar som judiska flyktingar, litteratur som ställer sig bakom nationen Sverige i kristid, men också författare som engagerar sig för de krigsdrabbade nordiska broderländerna. Hon finner öppet pacifistiska romaner, giftiga skildringar av nazister och mångbottnade skildringar av kärlek mellan tyskar och så kallade tyskjäntor. Både under och efter krigsslutet kom det också skildringar av Förintelsen.

Kritiserade patriarkatet
Att skriva om patriarkatet var ovanligt vid den här tiden. I Elly Jannes har Kristin Järvstad hittat en journalist som vågade lyfta frågan.

–Hon tar upp hur välkomna alla kvinnor var att hjälpa till under kriget, till exempel som sjuksköterskor och ambulansförare. Men när kriget tog slut blev de ett hot på arbetsmarknaden. Då skulle männen ha jobben tillbaka, säger Kristin Järvstad.

Stark pacifism
Kristin Järvstad lyfter fram det mod som många av författarna visade. Till exempel den starkt pacifistiska Ekot av ett skott som Karin Juel skrev under pseudonym. Eller Margareta Suber som 1942 – mitt under brinnande krig - skriver om hur en svensk-judisk familj drabbas av antisemitism. Det är den mest radikala skildringen av svenskt-judiskt liv under den här perioden, enligt Järvstad.

–Det förvånar mig fortfarande att den gick igenom. Den fick ingen kritik av den tyska legationen, förlaget Norstedts berömdes i pressen för sitt mod, journalisterna hyllade romanen. Detta är ett banbrytande verk, att man vågade skriva så ansågs fantastiskt, säger Kristin Järvstad, som menar att de författare hon studerat har mycket att säga om samtiden ifråga om främlingsfientlighet och nationen som krigisk företeelse.

Fakta om Under beredskap och krig
Boken kommer ut på Makadam den 24 maj och heter: Under beredskap och krig. Nation, kön, främlingskap och våld hos svenska kvinnliga 1940-talsförfattare. Genom analyser av en rad samtidsskildringar av kvinnliga författare fördjupar Kristin Järvstad den tidigare bilden av svenskt litterärt 1940- tal. De författare som utforskas uttrycker ett djupt och ofta kritiskt engagemang i frågan om krig och våld, länkat till kön och främlingskap. Periodens mest radikala litterära budskap finner vi också bland deras romaner: kravet på upplösning av den militaristiska och patriarkala nationen, med dess strävan att utöka sitt territorium utan hänsyn till människoliv.