Litteraturen synliggör arbetarklassen

Klass är stort i litteraturen, men frånvarande i den politiska debatten. Det menar professor Magnus Nilsson, aktuell med en ny antologi om arbetarlitteratur:
– Patrik Lundbergs bok ”Fjärilsvägen” gör mycket mer nytta än Uppdrag granskning. Veta är en sak, men att bry sig är en annan. Där kommer litteraturen in.

Under 1930- och 1970-talen var klassperspektivet med i både politiken och litteraturen. Men nu är det alltså tvärtom. Klass diskuteras inte ens nu under pandemin när stora delar av medelklassen tryggt jobbar hemma medan arbetarklassen är mer utsatt för smitta. Magnus Nilsson pekar också på att klyftorna ökar:

– Under pandemin har de ofantligt rika blivit ännu rikare samtidigt som många som redan tidigare hade det tufft ekonomiskt går på knäna.

Klass är helt enkelt inte på agendan. När arbetare syns på tv är det – som det nyligen konstaterades i en forskningsrapport från tankesmedjan Katalys – mest i dokusåpor.

– I det politiska samtalet hör man sällan om klass. Men i litteraturen syns arbetarna och klasskillnaderna. Inom litteraturen råder helt andra regler, säger Magnus Nilsson.

Det finns många föreställningar om arbetare, fortsätter han:

– En föreställning är att det inte är en kulturbärande klass, utan en kulturförstörande klass, som röstar fram Trump och beter sig märkligt i dokusåpor. Men det är en klass som burit fram en betydande litterär strömning – arbetarlitteraturen.

Mer populärt i Sverige
Det var med Susanna Alakoskis ”Svinalängorna” 2006, som då av vissa kritiker kallades invandrarlitteratur, som Sverige fick vad Magnus Nilsson kallar en ”arbetarlitterär renässans”. Året efter kom Åsa Linderborgs ”Mig äger ingen” och ytterligare något år senare Kristian Lundbergs ”Yarden”. Efter dessa bästsäljare fick sig även forskningen en nystart.

Magnus Nilsson är nu aktuell med boken ”Working-Class Literature(s): Historical and International Perspectives. Vol. 2” som är en uppföljare till en bok med samma namn som gavs ut 2017. När den förra boken kom ut var arbetarlitteraturforskningen ganska svag i många länder. När Magnus Nilsson nu tillsammans med sin medredaktör John Lennon tagit fram volym två av antologin har han däremot märkt av ett mycket större intresse internationellt.

Utbildning och forskning
Samtidigt som Magnus Nilsson arbetat med boken har han också hållit i Malmö universitets distanskurs med samma namn som boken, ”Working-Class Literature - Historical and International Perspectives”, som går på halvtid under hösten.

– Hela sex av de forskare som medverkande i boken har föreläst via Zoom de senaste veckorna. Den graden av forskningsanknytning av grundutbildningen har jag aldrig varit med om tidigare, säger Magnus Nilsson. 

Kontakt: Magnus Nilsson, professor, 072-2416665, magnus.nilsson@mau.se

Magnus Nilssons tips på ny arbetarlitteratur med Malmö-koppling:
• Daria Bogdanskas serieroman ”Wage Slaves”. Daria Bogdanska har bland annat varit verksam inom serieforskningsmiljön vid K3 på Malmö universitet. 

• Föreningen Arbetarskrivares nyutkomna antologi ”Världen vi lämnar”, som innehåller flera bidrag av författare från Malmö. Ett av bidragen är en novell om gig-arbetare som samlar upp el-sparkcyklar. 

• Patrik Lundbergs roman "Fjärilsvägen". Patrik Lundberg är alumn från Malmö universitet. 

Fakta: Forskning om arbetarlitteratur
Magnus Nilsson är professor i litteraturvetenskap vid Malmö universitet. Arbetarlitteratur är hans huvudsakliga forskningsintresse. Han har tidigare tillsammans med John Lennon vid University of South Florida redigerat boken "Working-Class Literature(s): Historical and International Perspectives (Stockholm University Press)" som även den går att ladda ned kostnadsfritt.