Gå direkt till innehåll
Medarbetarenkäter billigt verktyg för kvalitetsarbete i tandvården

Pressmeddelande -

Medarbetarenkäter billigt verktyg för kvalitetsarbete i tandvården

Tandfyllningar som inte håller är kostsamma för både samhälle och patient. En ny studie visar att personalens egen bedömning av klinikens kvalitet kan förutsäga om tandfyllningar går sönder inom tre år.

Upp till var femte tandfyllning går sönder inom en femårsperiod.

– Tandfyllningar som byts ut är pengar för samhället och patienter, men också smärta, säger Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet och knuten till CTA, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering.

Enkel och billig åtgärd
Forskningen visar att bedömningen av vårdkvalitet från personalgruppen som helhet, eller tandsköterskor, kan förutsäga risken för utbyte av tandfyllningar på grund av en kariesdiagnos inom tre år. Hänsyn har tagits till faktorer som kan påverka, som patientens ålder, kön, inkomst och födelseland.

– Våra resultat tyder på att personalens bedömning av kvalitet, vilket är en enkel och billig åtgärd, kan användas för att underlätta kvalitetsarbetet, säger Hanne Berthelsen.

Det är en lovande indikator, menar hon:

– Det är intressant att personalens bedömning kan fångas med få frågor i medarbetarenkäter och sedan användas i kvalitetsarbetet.

Hanne Berthelsen betonar att forskargruppen inte studerat enstaka vårdgivares kvalitet, utan undersökt det hela utifrån ett organisatoriskt perspektiv.

– Medarbetare försöker göra så gott de kan. De mår också bättre på jobbet när de känner att de gör ett bra jobb.

Kopplar arbetsmiljö till kvalitet
Inom tandvården läggs stora resurser på forskning om material och teknik. Arbetsmiljön lyfts mer sällan. Men när arbetsmiljön kopplas till kvalitet blir det enklare att införa förändringar, menar Hanne Berthelsen:

– I vårdorganisationer är kvalitetsutveckling en viktig del av arbetet. Så om man pratar om kvalitet kommer man in i vårdorganisationers logik på ett helt annat sätt än om man pratar om sjukskrivningar.

Nästa steg för forskargruppen är att undersöka hur tillitsbyggande relationer och förtroende påverkar kvaliteten på tandvårdsklinikerna.

Kontaktperson:
Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation, 040-6658570, hanne.berthelsen@mau.se

Fakta: Så här gjordes studien
Under 2014-2015 skickade forskargruppen ut enkäter till personal vid Folktandvårdens kliniker från fyra län i Sverige. Forskarna har också fått ut underlag om tandfyllningar som gjorts på samma kliniker vid samma period som personalen fyllde i enkäten. 

Patienternas fyllningar har följts upp fram till 2019 i Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (SKaPa). Detta är samkört med registerdata från SCB kring patienters inkomst, kön, ålder och födelseland. 

Studien har genomförts inom forskningsprojektet Den organisatoriska och sociala arbetsmiljöns betydelse för tandvårdskvalitet

Även docent Katharina Wretlind, Folktandvården i Västra Götalandsregionen, professor Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och Dr. Mikaela Owen, Asia Pacific Centre for Work Health and Safety, University of South Australia har ingått i studien som finansierats av Forte.

Frågorna som ställdes:

•Är du nöjd med kvaliteten på det arbete som utförs på din arbetsplats?
•I vilken grad anser du att följande faktorer kännetecknar din avdelning/klinik?­
Är kvaliteten i kommunikationen med patienter god?­
Är kvaliteten i själva behandlingen av patienter god?

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Regioner


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Kontakter

Relaterat innehåll

  • I avhandlingen följer Björn Gjelvold upp resultatet av behandlingar:  – Blir det någon skillnad beroende på vilken metod vi väljer eller är utfallet detsamma i slutändan? säger han.

    Metodiken inte alltid avgörande för implantats hållbarhet

    Rätt behandling till respektive patient. Sätts implantatet in korrekt så blir resultatet i de flesta fall bra, oavsett metodik. Det konstaterar tandläkaren och forskaren Björn Gjelvold som jämfört olika implantatbehandlingar som kan användas för att ersätta en tand vid en enstaka tandförlust.

  • Om tandläkarna är medvetna om riskfaktorerna kan de välja rätt åtgärder och därmed spara pengar för båda samhället och individen. – Det ger också en bättre oral hälsorelaterad livskvalitet för patienten, säger Bruno Chrcanovic.

    Unik studie av riskerna med implantatstödda proteser

    Proteser som bara har stöd på ena sida och att gnissla tänder. Det är ett par riskfaktorer som kan ge problem med implantatstödda tandproteser, enligt en studie av forskaren Bruno Chrcanovic. I en unik studie har han gått igenom cirka 2500 proteser och 8000 tandimplantat.

  • Hanne Berthelsen har både tagit fram och utvärderat ett nytt arbetsmiljöverktyg. Foto: Håkan Röjder

    Uppdaterad enkät mäter arbetsmiljön på vetenskaplig grund

    När arbetsmiljön ska utvärderas på en arbetsplats är det viktigt med tillförlitliga mätmetoder – och något att jämföra med. Det vet Hanne Berthelsen vid Malmö universitet som varit med och utvecklat en ny version av verktyget COPSOQ: – Vi har nu bästa möjliga förutsättningar att utvärdera hur arbetsmiljön ser ut på svenska arbetsplatser jämfört med hur det är i befolkningen i stort.