Personligt bemötande – centralt vid hantering av muntorrhet

– Jag hoppas att avhandlingen ska bidra till att tandvården lyfter frågan, ser över rutiner och utvecklar riktlinjer för bemötande av denna patientgrupp inom tandvården.
– Det skulle minska såväl obehag och potentiellt lidande hos patienter som förhoppningsvis förbättra omhändertagandet, säger Amela Fisic, som nyligen doktorerade vid Odontologiska fakulteten, Malmö universitet.

Det finns i dag ingen medicinsk behandling mot muntorrhet, men besvären går att lindra. Även om effekten ofta är relativt kortvarig. Med följd att drabbade individer, utöver potentiella problem med karies och frätskador, riskerar försämrad livskvalitet i form av svamp i munhålan och svårigheter med att prata, tugga och svälja.

– Ungefär en av fem drabbas av muntorrhet och bland äldre är andelen som har dessa besvär ännu större. En orsak till detta är bland annat att över 500 mediciner kan orsaka muntorrhet och att många äldre vuxna ofta tar mer än fem mediciner samtidigt.

Amela Fisic har i sina delarbeten i avhandlingen undersökt tandvårdspersonalens erfarenheter av hantering av muntorrhet samt studerat samband mellan xerostomi (upplevd muntorrhet), kliniska tecken på muntorrhet, salivutsöndringshastighet och salivens sammansättning hos drabbade individer.

– Slutsatsen utifrån resultaten är att det är svårt att hantera muntorrhet inom tandvården, men att ett personcentrerat tillvägagångssätt kan ha betydelse för omhändertagandet Det handlar exempelvis om att se patienten ur ett helhetsperspektiv och anpassa frågorna till den enskilda individen, säger Amela Fisic.

En av studierna pekar på bland annat att äldre personer oftare än yngre individer tillfrågas om eventuella erfarenheter av muntorrhet. Dessutom hanterar tandläkare och tandhygienister muntorrhet utifrån delvis olika perspektiv och vaga rutiner.
Den förstnämnda gruppen visar större medvetenhet om salivens funktion, medan den andra har mer fokus på orsaker till och komplikationer av muntorrhet. Med följd att tandhygienister exempelvis oftare än tandläkare erbjuder förbyggande åtgärder.

Därutöver upplever tandvårdspersonalen att det finns hinder i samarbetet med läkare. Det gäller bland annat problem i samband med särskilt tandvårdsbidrag (STB), brist på kontaktvägar och upplevelse av begränsad kunskap i ämnet hos läkare.

Resultaten av undersökningarna och laboratorieanalyserna visar även att salivutsöndringshastighet, salivens sammansättning och kliniskt bedömd muntorrhet skiljer sig mellan grupper med upplevd muntorrhet med olika sjukdomsbakgrund (etiologi). Där individer med Sjögrens syndrom (en autoimmun sjukdom som angriper de körtlar som producerar tårar och saliv) verkar vara mer drabbade än personer med muntorrhet av ospecifik anledning.

– Det behövs mer forskning inom området. Vi behöver bland annat veta mer om sjukvårdens och patienternas perspektiv på muntorrhet, säger Amela Fisic.