Gå direkt till innehåll
Mats Fred är doktorand vid Institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet. Foto: Daniel Harju
Mats Fred är doktorand vid Institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet. Foto: Daniel Harju

Pressmeddelande -

Projekttrend ökar byråkratisering i kommunal verksamhet

Att arbeta i projekt har blivit allt vanligare i offentlig sektor. En avhandling från Malmö universitet visar hur utvecklingen mot en växande andel projekt i kommunerna kan få oväntade konsekvenser. Det rör både projektlogik och ökad byråkratisering.

I sin avhandling har Mats Fred studerat hur svenska kommuner använder projektbaserade arbetssätt i allt större utsträckning. Forskning kring konsekvenser av en växande projektlogik inom offentlig förvaltning är ett relativt nytt och outforskat område. Projekt definieras här som tillfälliga insatser utförda med specifik personal och resurser i syfte att nå på förhand preciserade mål. I offentlig sektor ses dessa projekt som undantag från den ordinarie byråkratiska verksamheten. Projekten förväntas bidra till mer flexibilitet, innovation och samverkan.

– Kommuner lanserar ofta projekt utifrån en förväntning att arbetssättet ska vara innovativt, kreativt och annorlunda, säger Mats Fred, som disputerar i statsvetenskap.
– Min studie visar att mycket av den kommunala projektpraktiken snarare bidrar till mer byråkrati om än förklädd i andra, projektinspirerade, termer.

Växande trend kring kommunala projekt

Utvecklingen mot ett ökat intresse för projektorganisering i offentlig sektor beror delvis på reformarbete som ofta inneburit projektorganisering, större tillgång på pengar som öronmärks för projekt och en spridning av projekt och projektidéer mellan olika kommunala organisationer.

Men Mats Fred visar också hur politiken driver på projektifieringen. Att lansera projekt anses vara att visa handlingskraft. Forskningen visar också hur högre tjänstemän argumenterar för projekt som medel för effektivisering. Konsulter som förespråkar och säljer vad som beskrivs som effektiva och flexibla organisatoriska ”lösningar” som organiseras genom projekt är ytterligare en drivkraft. För att hantera mer projektverksamhet anpassar sig kommunerna genom fortbildning, reformarbete och omorganisering.

Projektifiering som trojansk häst

I sin avhandling argumenterar Mats Fred att projektifiering kan förstås dels som en ökad användning av projekt, men också som en spridning av en projektlogik. Det påverkar hur den kommunala verksamheten organiseras och praktiseras. Projektlogiken förändrar exempelvis hur tjänstemän och politiker uppfattar och förstår sitt uppdrag och arbete.

– Dessa förändringar är ofta oförutsedda konsekvenser, varför jag använder liknelsen med en trojansk häst. Praktiska exempel är att utbilda tjänstemän i projektmetodologi och projektledning. Det kan också handla om att skapa projektkontor och kommunala projektmodeller för både projekt som ordinarie verksamhet, eller att organisera egna projektfinansieringssystem. Dessutom kan vi se utvecklingen av ett projektrelaterat språk, säger Mats Fred.

Länk till avhandlingen Projectification: the Trojan horse of local government

Mats Fred försvarar sin avhandling den 16 februari kl. 10.15 i Niagara hörsal C, Nordenskiöldsgatan 1 vid Malmö universitet.

Kontaktuppgifter:
Mats Fred, Institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet
Telefon: 040-665 7274
E-post: mats.fred@mau.se
Mer om Mats Freds forskning

Ämnen

Regioner

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Sedan det svenska inträdet 1995 har bara Europeiska socialfonden, en av EU:s cirka 200 olika fonder och program, finansierat cirka 100 000 projekt i Sverige.

    Svenska kommuners EU-projekt är framgångsrika – men präglade av kortsiktighet

    Att söka EU-stöd är en del av vardagen för svenska kommuner. Sedan 2007 har kommunerna fått cirka 11 miljarder från de fyra största fonderna. ”Lärdomen är att ett fokuserat uppdrag med särskilda resurser ger resultat. Men när projekten tar slut, så tar det slut”, säger Mats Fred, forskare vid Malmö universitet.