Så säger forskningen om visitationszoner

I dagarna väntas regeringen presentera lagförslaget om visitationszoner, som pekats ut som en viktig åtgärd i kampen mot gängvåldet. Men vad säger forskningen om effekterna av visitationszoner? Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet, svarar och förklarar.

Vad innebär tillfälliga visitationszoner rent praktiskt?
– För polisen innebär det att man får friare tyglar och kan kontrollera fler personer än idag. Man behöver inte ha en stark anledning att stoppa någon, eller någon anledning alls, om det görs inom visitationszonerna. Men om det sedan innebär att fler faktiskt kommer kontrolleras jämfört med idag är svårt att säga.

Hur skiljer det här sig från polisens befogenheter i dagens lagstiftning?
– Idag måste polisen i praktiken kunna påvisa att man det finns risk att vapen ska användas i våldsbrott för att få kontrollera personer. Det kan till exempel handla om att personen hör till ett gäng och att det gänget är i en aktiv konflikt. Har man en sådan typ av grund, så kan man göra en kontroll. Sedan har polisen ibland använt det här lite bredare och kontrollerat gängpersoner oavsett om det finns en tydlig risk för vapenanvändning eller inte.

Vad säger forskningen om effekterna av visitationszoner?
– Det finns en del forskning från England som undersökt effekterna av att polisen fått kontrollera vem man vill på en begränsad plats under en begränsad tid, något som är ganska likt tillfälliga visitationszoner. Där är slutsatsen att det inte minskade brottsligheten.

– Men det finns inga studier som tittat specifikt på gängvåld eller skjutningar, något man anger som ett starkt skäl till att införa lagstiftningen i Sverige. Det är möjligt att visitationszoner kan ha en avskräckande effekt på den typen av brott, men det finns det inga studier på.

Vad finns det för ytterligare forskning kring ökade kontroller?
– Det finns en del forskning som visar att det har en viss effekt när polisen stoppar och kontrollerar folk. Men man vet inte om det är på grund av själva kontrollerna eller för att polisen är på plats i områdena. Fler kontroller kan också leda till att man tar fler vapen, vilket i sig kan föra med sig positiva effekter.

En risk som lyfts fram av kritiker är att visitationszoner ökar risken för diskriminering, vad finns det för studier kring det?
– Forskningen pekar på att det är minoriteter, ungdomar och socioekonomiskt utsatta personer som kontrolleras i högre utsträckning. Även om detta i viss mån följer brottsstatistiken, så finns det internationella studier som pekar mot att minoriteter kontrolleras mer än deras brottslighet skulle kunna motivera.

Finns det några studier som gjorts i en svensk kontext?
– Jag har gjort en studie som tittat på en liknande situation, när Malmöpolisen pekade ut olika områden där man ville förebygga gängvåld och då skickade ut poliser för att kontrollera personer i de här områdena. Det jag fann där var att det inte minskade brottsligheten men att man beslagtog mer vapen och droger.

Kontaktperson:
Manne Gerell, docent i kriminologi. Mail: manne.gerell@mau.se. Telefon: 040-665 81 25.