Spansk ekonomi beroende av migration

Vem ska ta hand om gamla mamma? I Spanien är det ofta papperslösa kvinnor från Latinamerika. En ny avhandling visar att systemet är riggat för att papperslösa ska utföra omsorgsarbetet. Utan papperslösa och andra migranter skulle ekvationen inte gå ihop.

– Det är inte ett arbete som inte kan göras. Hela ekonomin är beroende av att det är ett arbete som blir gjort, säger Ingrid Jerve Ramsøy, doktorand vid Malmö universitet som disputerar den 29 november.

Vägen till uppehållstillstånd

Ingrid Jerve Ramsøy har gjort fältarbete i både Spanien och Bolivia och intervjuat bolivianska kvinnor som arbetat inom omsorg. I Spanien är det inte lika vanligt med äldreboenden och förskolor som i Skandinavien utan många har hemhjälp. En del av kvinnorna bor med sin arbetsgivare och jobbar dygnet runt. Anställningarna är ofta svarta.

– Spanska kvinnor ska jobba utanför hemmet och deras män gör inte sin del av omsorgsarbetet. Då löser man det så här, säger Ingrid Jerve Ramsøy.

Arbetsrätten och lagen om uppehållstillstånd samspelar för att göra det latinamerikanska omsorgsarbetet möjligt i Spanien. Omsorgsarbetet är undantaget i arbetsrätten och de som utför den här typen av arbete har därmed inte samma rättigheter som andra. De får till exempel inte a-kassa om de förlorar sitt jobb.

Samtidigt har papperslösa enligt ett undantag i lagen rätt till uppehållstillstånd om de bland annat kan bevisa att de varit i Spanien i tre år. Eftersom också papperslösa blir folkbokförda är det enkelt att bevisa vistelsen. I praktiken är detta vägen till uppehållstillstånd.

Ge – men sällan få

Omsorgsarbeten befinner sig i en gråzon. Det är ett betalt arbete men att göra ett bra jobb innebär att ge av sig själv genom att ge omsorg. Kvinnorna framställs ofta som en vän eller en del av familjen. Men när de uttrycker sina egna behov blir det ofta konflikter, menar Ingrid Jerve Ramsøy. Gåvorelationen är ensidig.

Även om såväl äldreboenden som förskolor finns i Spanien är det vanligare att ha hemhjälp. Dels är privat, svart hemhjälp billigare, dels finns inte heller lika stor tillit till det offentliga. Det finns också en stark kulturell övertygelse om att det är bättre att bli omhändertagen hemma av sin egen familj. 

Men den bolivianska kvinnan som i Spanien tar hand om någon annans mamma eller barn har lämnat sin egen familj bakom sig i Bolivia.

Flera av kvinnorna som intervjuats av Ingrid Jerve Ramsøy berättar om denna svåra situation:

– Några av dem berättar att de ersatt den kärleken och saknaden de har efter sitt eget barn med jobbet de gör för de nya barnen. De ger den kärleken till dem, säger Ingrid Jerve Ramsøy.

.

.

.

Kontaktperson: Ingrid Jerve Ramsøy, doktorand vid Malmö universitet, 070-515 97 08, ingrid.j.ramsoey@mau.se

Om forskningen: Ingrid Jerve Ramsøy disputerar den 29 november med sin avhandling “Expectation and Experiences of Exchange: Migrancy in the Global Market of Care between Spain and Bolivia”. 

.