Gå direkt till innehåll
Maria Persdotter har studerat rivningen av det uppmärksammade Sorgenfri-lägret i Malmö 2015. Foto: Olof Holmgren
Maria Persdotter har studerat rivningen av det uppmärksammade Sorgenfri-lägret i Malmö 2015. Foto: Olof Holmgren

Pressmeddelande -

Fri rörlighet i Europa och i Malmö – men inte för alla

Inom EU är den fria rörligheten värnad. Men ny forskning visar att fattiga gruppers fria rörlighet inskränks indirekt genom att möjligheterna att stanna och bosätta sig begränsas. Den uppmärksammade rivningen av Sorgenfri-lägret i Malmö 2015 är ett tongivande exempel. En fortsättning av ett långvarigt förtryck av romer, menar Maria Persdotter.

– Principen om den fria rörligheten lämnas intakt som princip, men fattiga gruppers rörlighet inskränks i praktiken genom indirekta metoder som begränsar deras tillgång till välfärd och till faktiska platser att uppehålla sig, säger Maria Persdotter, som disputerar vid Malmö universitet den 22 november.

Flera boenden försvann
I sin forskning har Maria Persdotter fokuserat på konflikterna kring Sorgenfri-lägret, där många så kallade ”utsatta EU-medborgare”, merparten romer, bodde 2014-2015. Lägret revs med hänvisning till sanitära brister efter ett beslut i Malmö stads miljönämnd. Maria Persdotter beskriver rivningen som ett nyckelexempel på hur romer framställs och hanteras som sanitära olägenheter.

– Här finns ett samband med stigmatisering av romer och resandegrupper som genom historien ofta kopplats samman med föreställningar om smuts och oredlighet, säger Maria Persdotter.

Kort efter rivningen av Sorgenfri-lägret stängde Malmö stad även andra härbärgen som drevs av Kontrapunkt och Svenska kyrkan. Motiveringarna till stängningarna var tekniska – det handlade om brandrutiner och bygglov. Samtidigt inledde Malmö stad och polisen ett arbete för att motverka bosättningar i parker och på parkeringsplatser.

– Det fanns nog skäl att stänga ner de individuella verksamheterna, men sammantaget framstår det som ett systematiskt undanröjande av möjliga platser för den här gruppen att uppehålla sig, säger Maria Persdotter.

Internationell kritik
Avhysningen av Sorgenfri-lägret kritiserades av ett antal människorättsorganisationer, inklusive FN:s särskilda rapportör för minoritetsfrågor. Det finns ett antal prejudicerande domar på EU-nivå om att myndigheter måste se till romers särskilt utsatta situation och att de inte hamnar i akut hemlöshet. 

I sin forskning visar Maria Persdotter på hur myndigheterna i Malmö kringgick dessa krav genom att klassa Sorgenfri-lägret just som en sanitär olägenhet. De ansvariga kommunpolitikerna menade att de inte kunde acceptera att människor bodde så.

– Rätten till fri rörlighet och skäliga levnadsvillkor kan bara upprätthållas genom aktiva politiska beslut. Nu valde man istället att hantera bosättningen som en olägenhet. Trots att man menade att man värnade de boendes bästa går det inte att bortse från att avhysningen resulterade i att de ställdes inför en ännu osäkrare boendesituation, säger Maria Persdotter.

.

.

.

Kontakt

Kontaktperson: Maria Persdotter, doktorand vid Malmö universitet, 070-757 53 73, maria.persdotter@mau.se

Om Maria Persdotter

Maria Persdotter är kulturgeograf och disputerar i ämnet urbana studier. Hon har bedrivit sin forskarutbildning vid både Malmö universitet och Roskilde universitet, vilket innebär att hon är först ut vid Malmö universitet att få en dubbel forskarexamen. Maria Persdotter disputerar den 22 november med sin avhandling ”Free to Move Along: On the Urbanisation of Cross-border Mobility Controls – A Case of Roma ’EU migrants’ in Malmö, Sweden”.

Ämnen

Kategorier

Regioner


Om Malmö universitet

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

- 24000 studenter, varav 12300 på helårsbasis.

- 1800 anställda, varav 75 professorer, 400 disputerade lärare.

- 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Jonas Alwall har studerat genomförandet av Malmö stads kulturstrategi. Foto: Anna Wahlgren

    Otydligt ägarskap när Malmö stads kulturstrategi skulle genomföras

    Malmö stads kulturstrategi 2014-2020 är ambitiös. Men den har visat sig sig vara svår att genomföra, vilket framgår av Malmöforskaren Jonas Alwalls granskning av arbetet med att sätta kulturstrategin i praktisk handling. Även om lyckade satsningar har gjorts har ambitionerna bara delvis kunnat mötas.

  • Christina Hansen disputerar den 25 oktober med sin avhandling om politisk aktivism i Malmö. Foto: Jonathan Pye

    Första kartläggningen av Möllevången som politisk plats

    Möllevången är ett populärt område i Malmö. Men det är också en berättelse om hopp, social utsatthet och politisk vilja. Det gör det till en utmärkt plats att bedriva politisk aktivism på. Det visar den första studien om en av de synligaste och mest levande aktivistmiljöer i Sverige.

  • Spanien har en åldrande befolkning och ett stort behov av billig arbetskraft som utför omsorgsarbetet.

    Spansk ekonomi beroende av migration

    Vem ska ta hand om gamla mamma? I Spanien är det ofta papperslösa kvinnor från Latinamerika. En ny avhandling visar att systemet är riggat för att papperslösa ska utföra omsorgsarbetet. Utan papperslösa och andra migranter skulle ekvationen inte gå ihop.

  • – Det är tydligt i hela Europa att högerpopulism växer i de orter som har hög arbetslöshet, låg tillväxt och utflyttning, säger Peter Gladoic Håkansson.

    Allt fler flyttar till städer och kvar blir ”dubbla förlorare”

    När fabriken i den lilla orten läggs ned, försvinner jobben och huspriserna faller. Kvar blir "dubbla förlorare" – och växande högerpopulism. ”Inflyttandet till städerna går inte att stoppa. Istället måste vi göra det enklare att flytta och pendla”, säger Peter Gladoic Håkansson, docent vid Malmö universitet.

  • Ioanna Wagner Tsoni jobbade som frivillig livräddare i Grekland. På bilden är det Ioanna som håller i båten.

    Flyktingars vittnesmål i Grekland synliggör osynliga gränser

    Nyligen skärpte Greklands regering sina regler för asyl. Hårdare gränskontroll och snabbare deportationer är resultatet. En ny avhandling visar dock att Medelhavet inte är den enda gräns som flyktingarna måste passera.

  • I Spanien är den sociala rörelsen mot bostadskrisen fortfarande stark cirka tio år senare, för att spanjorer fortsatt förlorar sina hem. Foto: Juanedc (CC BY 2.0)

    Oavsett bakgrund samlas vräkta spanjorer för en gemensam sak

    Sedan 2009 har tusentals spanjorer förlorat sina hem. Med start i Barcelona började de vräkta gå samman i en social rörelse för rätten till bostad. Här samlas spanjorer oavsett bakgrund och nya avdelningar uppstår spontant över hela landet. Det visar en ny avhandling från Malmö universitet.

  • Svenska traditioner blir allt viktigare när barnen kommer. Det är mer eller mindre viktigt att ge sina barn en svensk identitet.

    Lusse och knäckebröd i Shanghai – ny bok studerar vår tids emigration

    Många européer väljer att flytta utomlands. För Sveriges del handlar det om drygt 660 000 svenskar. Ålder och familjesituation påverkar dock deras möjligheter att bli en del av sitt nya land. Det visar en ny bok baserad på forskning om vår tids europeiska emigration.