Subtil ohövlighetssmitta på jobbet kan vara skadlig

Känslan inför att börja jobba igen efter semestern kan vara kopplad till bemötandet av folk på arbetsplatsen. Ny forskning visar att ohövligt beteende från någon med makt uppfattas som mer allvarligt och ökar chansen för att en tredje part blandar sig i och säger ifrån. Men det är viktigt att komma ihåg att brist på respekt och hövlighet även i mindre laddade situationer kan leda till ohälsa.

Ohövlighet är lågintensiva negativa handlingar som bryter mot normer för respekt på arbetsplatsen. Det är dock inte alltid att den ohövlige förstår hur beteendet landar.

– Beteendet kan vara subtil, tvetydig och inte alltid lätt att definiera. Det kan handla om en nedlåtande kommentar, att inte bjuda med på fikat, att inte lyssna på någon eller att himla med ögonen, säger Kristoffer Holm, postdoktor inom organisationsstudier vid Malmö universitet.

Maktrelationer

I en ny studie har han och Tomas Jungert, Lunds universitet, undersökt maktrelationer och vad som gör att personer säger ifrån om de bevittnar ohövlighet. I studien fick personer skatta andras makt på arbetsplatsen kopplat till hur allvarliga olika situationer var och hur man själv skulle agera. Studien visar att om förövaren har mycket makt i relation till den som utsätts, upplevs situationen av vittnet som mer allvarlig, och vittnet har en ökad tendens att säga ifrån. I situationer som anses allvarliga är vittnen mer benägna att erbjuda sitt stöd till den som blivit utsatt.

– Resultaten är särskilt viktiga eftersom ohövliga beteenden ofta är svåra att sätta fingret på. Men forskningen visar att även lågintensiva beteenden från personer utan mer upplevd makt kan ha negativa konsekvenser, och det är viktigt för åskådare att komma ihåg att även subtila kränkningar kan vara allvarliga.

Ohövlighet för med sig negativa konsekvenser, både för den som utsätts och för den som bevittnar ohövlighet, vilket Kristoffer Holm sett i sin tidigare forskning.

– Det är kopplat till minskat välbefinnande, sömnsvårigheter och andra somatiska och psykiska stressymptom. Ohövlighet gör också att personer är mer benägna att söka sig till en annan arbetsplats.

Ohövlighet kan smitta

Om ohövlighet får pågå utan att någon ingriper kan den i värsta fall bli en del av arbetsplatskulturen. Tidigare studier visar att de som är mest benägna att själva utöva ohövlighet är de som sett andra vara det. Ohövlighet kan med andra ord smitta.

– Vi kan bli mer benägna att ta efter om beteendet redan normaliserats. Människor beskriver att man dras in i det i den sekunden. Man tänker inte sig för och svarar i samma ton.

Kristoffer Holm forskar nu om en metod, med förlaga i USA, för ökad hövlighet och ett gott socialt klimat på svenska arbetsplatser. Med regelbundna workshoppar under flera månader lyfter medarbetarna fram olika positiva beteende. Metoden har tidigare lett till ökad tillit till ledningen, högre arbetstillfredsställelse och delvis även till färre sjukskrivningar.

– Centralt är att arbetsgruppen själv identifierar vad som är bra upplevelser, hur de främjas och hur fallgropar kan undvikas.

– Vi kan alla hjälpas åt för att minska sådana beteenden på jobbet. Att själv föregå med gott exempel genom att vara hövlig är ett sätt. Ett annat är att markera tydligt, på ett respektfullt sätt, om man blir åskådare till ohövlighet.

Forskning om ohövlighet

En studie av Torkelson, Holm och Bäckström, från 2016 visar att ohövlighet på svenska arbetsplatser ligger på jämförbar nivå som exempelvis i USA Av cirka 3000 svenskar i olika branscher svarade 73 procent av dem att de utsatts för ohövlighet på jobbet och runt 66 procent uppgav att de själva betett sig ohövligt mot kollegor.

Den nya studien av Tomas Jungert, Lunds universitet och Kristoffer Holm, Malmö universitet, bygger på enkäter med personer från 13 olika branscher, exempelvis byggnads, administration och vård. I en delstudie fick 160 personer beskriva en ohövlig situation och bedöma den i allvar och maktrelation mellan personerna. I en annan delstudie tog 183 personer ställning till olika scenarier och sedan till allvaret i situationen och deras motivation till att ingripa.

Artikeln Workplace Incivility and Bystanders’ Helping Intentions är publicerad i tidskriften International Journal of Conflict Management. 

Forskningsprojekt: Utveckling och tillämpning av en evidensbaserad metod för att förbättra den sociala arbetsmiljön.

Kontakt: 

Kristoffer Holm, kristoffer.holm@mau.se, 040-665 87 80