Hur ska Malmö se ut om tjugo år? Dags ta fram ny vision om stadens utveckling

 Vilken sorts stad ska Malmö vara om femton till tjugo år?

Den frågan är utgångspunkt för det visionsarbete om Malmös framtid som kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (s) nu tar initiativ till.

Tanken är att visionsarbetet inte bara ska engagera de politiska partierna utan också föreningar, företag, organisationer och vanliga Malmöbor.

Målet är att få fram en så brett förankrad vision om Malmös framtid som möjligt. En vision som ska vara hållbar oberoende av hur majoritetsförhållandena ser ut och av vilka personer som råkar inneha de politiska uppdragen.

 Bred förankring

 Vi behöver starta ett brett förankrat arbete där vi tar fram nya visioner och formar en gemensam bild över vilket Malmö vi vill se år 2025, skriver Ilmar Reepalu till kommunstyrelsen. Där anger han också ett antal områden som han för sin del anser ska vara prioriterade i arbetet.

Frågorna ska i ett inledningsskede diskuteras vid ett antal så kallade papperslösa sammanträden med kommunstyrelsen där också externa experter ska medverka.

Vid dessa möten ska man närmare diskutera vilka områden som har störst inverkan på Malmös framtid. Då är, framhåller Ilmar Reepalu i sin skrivelse, förutsättningarna störst för att åstadkomma en samsyn kring val av prioriterade frågor.

Arbetet ska ha en stark styrning från de förtroendevalda och vara väl förankrat i Malmös föreningsliv och näringsliv. Kommunstyrelsen ska leda arbetet och fortlöpande diskutera innehållet i det material som tas fram.

 Prioriterade områden

Ilmar Reepalu nämner fyra exempel på områden som borde prioriteras i visionsarbetet:

Det första gäller välfärdsverksamheterna. Vi måste, skriver han, se till att vi kan erbjuda en service med hög kvalitet på alla områden som vi har ansvar för.

För att detta ska vara möjligt måste Malmö kommun vara en attraktiv arbetsgivare.

Det andra handlar om skola och utbildning. Här måste vi, skriver han, fundera över hur våra ungdomar ska kunna komma bättre inspirerade och fulla av kraft inför framtiden ut i samhället och ut på arbetsmarknaden.

Det tredje området gäller entreprenörskap och företagssektorn. Jag tror, skriver han, att vi alla är överens om att de flesta nya jobben kommer att uppstå i näringslivet, särskilt inom små och medelstora företag. Vi måste därför skapa ännu attraktivare och ännu mer välfungerande företagsmiljöer i Malmö.

Slutligen lyfter han, som det fjärde exemplet, fram arbetet med den hållbara stadsutvecklingen.

Här har vi kommit en bra bit på väg också sett i internationella perspektiv. Men vi måste, skriver Ilmar Reepalu, fortsätta det påbörjade arbetet genom att ha med hållbarhetsfrågan både i omvandlingen av den befintliga staden och i utbyggnaden av nya områden.

Stora utmaningar

Ilmar Reepalu påminner i sin skrivelse om den framgångsrika omvandling som Malmö genomgått de senaste tio till femton åren.

Men, skriver han, fortfarande har vi stora utmaningar att hantera. Bostadsområden som är segregerade, överbefolkade och trångbodda. Områden där andelen förvärvsarbetande är mycket låg och där många klarar sig enbart med hjälp av socialbidrag. Områden där tryggheten är låg och där andelen unga brottslingar är hög. Och inte minst handlar det om ett stort antal elever som inte får den utbildning och fostran som samhället och arbetsmarknaden kräver.

- Därför är det nu dags för ett omtag, säger Ilmar Reepalu. Och det är viktigt att alla kan vara med och forma det Malmö som vi vill se om tjugo år. Jag är övertygad om att det är med en bred samsyn som vi bäst kan måla upp visionen av hur vi vill se att Malmö utvecklas och sedan får vi, var och en utifrån sina värderingar, försöka komma fram till hur vi bäst når de mål som vi har satt upp.

- En viktig och avgörande förutsättning för framtiden är att alla känner en delaktighet i samhället, alla Malmöbor, alla föreningar, företag och organisationer, säger Ilmar Reepalu.

- Det har länge varit oklart vad vi menar med att någon ska integreras. Därför vill jag att vi i stället använder just ordet  delaktighet. Är man delaktig, då är man också en del av det samhälle man lever i och då förbättras förutsättningarna för att det samhället ska utvecklas på ett bra sätt, säger han.

Klimathot, globalisering  och regioner

Utgångspunkten för ett arbete om Malmös framtid måste emellertid vara det som händer och förväntas hända i vår omvärld.

Det handlar om klimathotet, om den globala ekonomin och migrationen, om den fortsatta utbyggnaden av infrastrukturen, om det regionala samarbetet, om hur framtidens län och regioner kommer att se ut och om de förändringar av värderingar och attityder som sker i samhället. Inte minst handlar det om att förändrade värderingar bland unga människor kan få starka genomslag.

 - Malmö är ingen isolerad ö och vi måste hela tiden agera och reagera i förhållande till såväl de fysiska förändringar som sker som de ändringar som sker när det gäller just attityder och värderingar, säger Ilmar Reepalu. Därför måste vi visa stor öppenhet och ha förmågan att ta till oss av allt det som händer i vår omvärld när vi genomför vårt visionsarbete, säger han.

 Stadskontoret får nu kommunstyrelsens uppdrag att ta fram en första arbetsplan för visionsarbetet och för de fortsatta diskussionerna i kommunstyrelsen framöver.