Judiska Malmöbors röster lyfts fram i rapport om att stärka judiskt liv i Malmö

I Malmö har det bott judar sedan 1850-talet. Det går inte att veta hur många judar det finns i staden idag. Judiska Malmöbor buntas ofta ihop till en anonym och förväntat homogen grupp. Men judiska Malmöbor är olika. De har sina rötter från platser runt om i världen med skilda judiska uttryck och upplevelser.

Med kippa på Möllan? En rapport om att stärka judiskt liv i Malmö är en undersökning av den judiska minoritetens egna erfarenheter, behov och önskemål.

– Rapporten vill bidra med en fördjupad berättelse om Malmös judiska minoritet. Det är en grupp som det ofta skrivs och debatteras om men som hittills inte fått komma till tals i den omfattning som den här rapporten ger utrymme till, berättar Mirjam Katzin som genomfört undersökningen och författat rapporten.

Av personerna som har deltagit i undersökningen uttrycks en försiktigt optimistisk syn på läget och en vilja att ha ett större framåtfokus. Det finns en längtan efter att den egna identiteten, och omvärldens syn på gruppen, ska präglas av det positiva. Många judiska Malmöbor tycker att den nuvarande situationen för judar i Malmö är oroande, men samtidigt tycker man att den internationella och nationella mediebilden är överdriven och inte ger tillräcklig plats åt nyanser i Malmös judiska liv.

– I stället för att ha trauma och konflikter i centrum vill man att mer fokus ska få vara på det levande judiska, på judiskt liv här och nu, på judisk kultur och tradition och på den glädje och stolthet många judar kopplar till sin identitet, förklarar Mirjam Katzin.

Det finns delvis i gruppen – och i media – en berättelse om gruppens utsatthet och försvinnande i Malmö. Andra ser saken på ett annat sätt och berättar snarare om att trenden har vänt, att det händer mycket och att det finns positiva strömningar. Undersökningen berör frågan om varför judiska Malmöbor flyttar från staden. Det har tydligt funnits sådana tendenser men det är mer oklart hur det är idag. Mirjam Katzin menar att fenomenet behöver förstås som resultatet av flera komplexa bakomliggande faktorer, där rädsla och utsatthet bara är en del.

– För den som söker en judisk identitet finns det en dragning till städer där den judiska befolkningen är större och det judiska livet rikare. Ett stärkt judiskt liv i Malmö skulle kunna få judiska Malmöbor att stanna i högre utsträckning. Det skulle också kunna bidra till att Malmö blir en stad som fler judar väljer att flytta till, kanske från mindre orter utan något judiskt liv, menar hon.

Rekommendationer för arbetet framåt

En ökad kunskap och förståelse är bland det som deltagarna studien oftast nämner att de önskar sig av staden. De önskemål som studiens deltagare har uttryckt har samlats i rekommendationer för fortsatt arbete framåt.

• Ökad kunskap om och förståelse för ett judiskt sätt att leva
• Erkännande och representation samt ett långsiktigt engagemang för minoriteten
• Fortsatt arbete mot antisemitism
• Säkerhets- och trygghetsarbete i samverkan mellan olika aktörer
• Mer judisk kultur i Malmös offentliga rum där jiddisch får plats som kultur och inte bara som språk
• Skapa möten och samtal mellan Malmöbor med olika bakgrund
• Ökad kunskap om nationella minoriteter och deras rättigheter bland stadens anställda

Om undersökningen och rapporten

Den nationella minoritetspolitiken och Malmö stads samverkansöverenskommelsen med Judiska Församlingen Malmö utgör den centrala bakgrunden till undersökningen och rapporten. Huvudsyftet är att materialet ska utgöra ett underlag för stadens fortsatta arbete med att stärka förutsättningarna för den judiska minoriteten att leva och utvecklas i Malmö.

Rapporten utgår från den nationella minoritetspolitikens tre policyområden (där frågan om antisemitism är inbakad i området ”diskriminering och utsatthet”) och har i relation till dessa utgått från följande frågeställningar:

• Hur ser judiska Malmöbors erfarenheter ut?
• Hur ser judiska Malmöbors behov ut?
• Vad har judiska Malmöbor för önskemål?

Arbetet bygger på kvalitativa enkäter, fördjupande intervjuer samt protokoll från samråd som kommunen haft med judiska Malmöbor. Dessutom lutar sig rapporten mot tidigare forskning och litteratur.

Länkar till mer info om:

Malmö stads arbete med de nationella minoriteterna

Malmö stads arbete med nationella minoriteten judar

Malmö stads arbete mot antisemitism

För mer information och intervjuer med Mirjam Katzin, kontakta:

Carolin Sjöholm, kommunikatör
carolin.sjoholm@malmo.se
Tel: 0721-572390