Malmö stads årsredovisning 2013

På onsdagen presenterades Malmö stads årsredovisning 2013 för kommunstyrelsen. Det ekonomiska resultatet uppgick till 154 miljoner kronor, jämfört med 193 miljoner kronor föregående år. Resultatet innebär att kommunen uppfyller kravet på en ekonomi i balans för artonde året i rad.

Under 2013 genomfördes en stor omorganisation av kommunens nämnder och verksamheter där tio stadsdelar blev fem stadsområden och ansvaret för förskolan och skolan fördelades mellan en förskolenämnd, en grundskole-nämnd samt en gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd.    

Arbetsmarknad 

Arbetsmarknaden i Malmö påverkas av utvecklingen på arbetsmarknaden som helhet, som under 2013 varit avvaktande. Ungdomsarbetslösheten i Malmö har under den här tiden ökat med 1,5 procentenheter eller 313 personer, medan den i Sverige som helhet minskat med 1,3 procentenheter.

– Malmös arbetslöshet ökar något jämfört med riket och följer därmed den trend som finns i Skåne, att arbetslösheten är något högre här än i övriga riket. Därför måste arbetsmarknadsinsatserna anpassas efter lokala behov i större utsträckning än i dag. Det kan handla om till exempel möjlighet till mer utbildning i kombination med arbetsmarknadsinsatser eller ge möjlighet till matchning mot den danska arbetsmarknaden, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande.

Konsekvenserna av den ökade arbetslösheten är ökad fattigdom eftersom försämrade ersättningar till arbetslösa och sjukskrivna tvingar många att söka försörjningsstöd, och under året ökade antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd. Antalet ärenden har blivit fler och bidragstiden har blivit längre, vilket inneburit att kommunens kostnader ökat med fem procent.  

Ungdomsarbetslösheten är prioriterad och under året deltog 1372 personer i JobbMalmös insatser för unga mellan 18 och 24 år. Av dessa gick 950 vidare till arbete, studier eller arbetssökande.

Skolan

Den stora omorganisationen som gjordes under året innebar en ny ansvarsfördelning för förskolan, grundskolan och gymnasie- och vuxenutbildningen med syfte att skapa en ännu bättre skola och förbättra möjligheten att leda och styra verksamheten.

Under hösten 2013 tillsattes förstelärare med uppdrag att stärka det pedagogiska utvecklingsarbetet för att nå högre måluppfyllelse, och när det gäller Malmöelevernas slutbetyg i årskurs nio så förbättrades resultatet en aning under året: 63,9 procent fick minst godkänt i samtliga ämnen, jämfört med 63 procent 2012.

– Omorganisationen som genomförts är omfattande och ställer nya krav på vårt sätt att arbeta, men syftar framför allt till att professionalisera skolorna och förskolorna. Våra ambitioner är höga, vi ska ha landets bästa skolor, anpassade efter just våra elever så att alla barn får möjlighet att utvecklas och lyckas, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Medarbetarna

Medarbetarna är Malmö stads viktigaste resurs. Deras engagemang och kompetens är en viktig förutsättning för verksamheter med hög kvalité.

Under året har det genomförts flera kompetens- och personalinsatser för medarbetare och ledare men också för att nå nya medarbetare, och i höstas fick Malmö stad pris för bästa employer branding-kommun för Young professionals av Universum.

Antalet medarbetare 2013 var 21 676, vilket är en ökning med 511 jämfört med 2012. Ökningen beror bland annat på den fortsatta utbyggnaden av förskolan.

Hemlöshet

Den sociala hemlösheten i Malmö minskar, både till antalet och procentuellt. Förra året uppgick den till 42 procent av det totala antalet hemlösa, 2012 var siffran 51 procent. För att den sociala, liksom den strukturella, hemlösheten ska minska behövs fler bostäder.

– I grund och botten handlar hemlöshet om att det inte finns tillräckligt med bostäder. Det som behövs är en fungerande bostadspolitik. Bostadsbrist är inget individproblem utan ett samhällsproblem som inte bara hotar Malmös tillväxt utan hela Sveriges, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

– Malmö stad går med överskott för artonde året i rad, vilket är viktigt för att klara framtida investeringar och utvecklingsarbeten. Stadens ekonomi är stark. Vi ser dock att vi i några delar har underskott som vi måste komma tillrätta med. Ekonomiskt bistånd är en. Där ändrar vi arbetssätten och avsätter 30 miljoner 2014 för att komma tillrätta med utvecklingen, säger Nils Karlsson (MP), kommunstyrelseledamot.

– Det är glädjande att se att jämställdhetsarbetet ökar över hela kommunen. Genuspedagogiken sprider sig på alla nivåer i skolan och jämställdhetsperspektivet får genomslag i allt från biståndsbedömning i äldreomsorgen till arbetsmarknadsinsatserna. Genom att synliggöra orättfärdiga skillnader mellan kvinnor och män kan vi också göra något åt ojämställdheten. Detta är att gå från ord till handling, säger Martina Skrak (V), jämställdhetskommunalråd.

Kontaktpersoner

Katrin Stjernfeldt Jammeh, 0735-79 97 01

Nils Karlsson, 0703-37 47 06

Martina Skrak, 0708-16 17 09

Åsa Waldemarsson, pressekreterare, 040-34 11 06

(Ärende 39)