Minnesmärke av Amalthea avtäcks fredagen den 11 juli

Till minnet av Amaltheadådet 1908 sätts en plakett upp vid Beijerskajen som beskriver händelsen som ägde rum för 100 år sedan. Avtäckningen av minnesmärket görs vid en ceremoni fredagen den 11 juli 2008 klockan 14.00 av kultur- och fritidskommunalråd/Malmö kulturnämnds ordförande Carina Nilsson.

Minnesplaketten om Amaltheadådet sätts upp på Beijerskajen - framför Malmö högskola/K3 - där fartyget Amalthea låg, som sprängdes natten mellan den 11 och den 12 juli för 100 år sedan.

Detta är den första minnesplaketten i Malmö kulturnämnds skyltprogram där 2-3 skyltar ska sätts upp årligen med beskrivningar av värdefulla kulturmiljöer, speciella händelser eller personer i Malmö.

Om Amaltheadådet 1908

En av det tidiga 1900-talets stora politiska frågor i Sverige var den om rätten för arbetare att organisera sig fackligt. Samma år som LO bildades, 1899, antogs den så kallade Åkarpslagen som gjorde det straffbart att hindra strejkbryteri. 1902 bildade arbetsgivarna SAF som 1906 i princip erkände organisationsrätten mot att LO erkände arbetsgivarens rätt att "leda och fördela arbetet" (den sedermera välkända § 32). En första lag om medling på arbetsmarkanden antogs 1907, men hade ännu inte fått någon större verkan. 1908 var endast omkring 30 procent av de svenska arbetarna fackligt organiserade. Den fackliga solidariteten var därmed svagt utvecklad och det var lätt att rekrytera strejkbrytare. 1908 utbröt strejker i hamnarna i Göteborg och Malmö och 500 engelska strejkbrytare hade rekryterats. I Göteborg hade svåra konflikter mellan strejkande och strejkbrytare uppstått med personskador som följd. Det var i denna situation som Amaltheahändelserna utspelades i Malmö. De engelska strejkbrytare som fanns i Malmö var förlagda på fartyget Amalthea i Malmö hamn. Tre arbetslösa ungsocialister; Anton Nilsson, Algot Rosberg och Alfred Stern bestämde sig för att aktivt ingripa mot strejkbrytarna genom att natten mellan den 11-12 juli fästa en sprängladdning på fartyget. Avsikten var av allt att döma att skrämma engelsmännen men explosionen dödade Wallace Close och skadade 23 andra.

De flesta i samtiden inklusive LO fördömde i skarpa ordalag dådet men domarna ansågs ändå var för hårda. Anton Nilsson och Algot Rosberg dömdes till döden medan Alfred Stern fick livstids straffarbete. Efter en häftig debatt omvandlades dödsdomarna till fängelse. Efter ytterligare en kampanj där även liberala debattörer stödde de tre Amaltheamännen benådades de helt 1917.

Amaltheahändelsen kan ses i ljuset av den konflikt som fanns inom den fackliga rörelsen mellan de som förespråkade en reformistisk linje och de som var för revolutionära aktioner. Oron på den svenska arbetsmarknaden tilltog åren efter Amalthea och 1909 lockoutade SAF 150 000 arbetare och LO svarade med storstrejk. Som mest strejkade 300 000.

Amaltheadådet visade sig bli en unik händelse i Sveriges politiska historia och terrorhandlingar som inslag i den fackliga kampen fick ingen efterföljd. Den reformistiska linjen segrade över den revolutionära.

Kontakt: Magnus Metz, utställningschef, Malmö Museer, tel 0733-924717.