Missvisande om Malmös gymnasieskolor i nationell jämförelse

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har i dag offentliggjort en rapport om en öppen jämförelse mellan Sveriges kommuner med avseende på gymnasieskolornas resultat. Rapporten ger en missvisande bild av resultaten för Malmös gymnasieskolor. SKL tar inte i något avseende hänsyn till Malmös speciella förutsättningar eller elevernas ingångsvärden. Därför är det vanskligt att dra slutsatser om elevernas kunskapsutveckling och kvaliteten på verksamheten.

Resultatet beskrivs utifrån Slutbetyg, Arbetsmiljö och hälsa, Etablering i arbetslivet och högre studier samt Demokrati.

Tillförlitliga mått som beaktar elevernas olika bakgrund (socioekonomi) och förutsättningar (meritvärden) saknas i jämförelsen. Dessa faktorer är avgörande för att mäta kunskapsprogressionen hos de enskilda eleverna och därmed mäta gymnasieskolans effektivitet i relation till kostnaderna. Rapporten är också svårtolkad då det inte framgår hur nyckeltalen är framräknade, vem som lämnat uppgifter och vilka exakta mättidpunkter man använt sig av.

– För att göra en relevant jämförelse och för att kunna se en kunskapsprogression så måste man titta på in- och utgångsvärdena, säger Matz Nilsson, utbildningsdirektör.

Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 vt 2004 var i samtliga kommuner 205,7, Göteborg 206,0, Malmö 196,8 och Stockholm 217,5. Andelen elever i grundskolan som var berättigade till modersmålsundervisning (d v s hade annat modersmål än svenska) var vt 2004 i samtliga kommuner 13,2%, Göteborg 29,3%, Malmö 40,4% och Stockholm 31,2%.

Andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen i grundskolan är för rikets maxvärde 94,7 och minsta värdet är 57,1. För Malmös del är det 65,6 (ranking 280) att jämföra med Göteborg 73,4 (ranking 202) och Stockholm 74,7 (ranking 173)

– Dessa faktorer har betydelse för resultatet, säger Matz Nilsson.

SKL har förutom denna rapport även gjort en jämförelse av grundskolan med skillnaden att de där väger in elevernas bakgrund och förutsättningar som de hämtat från SALSA.

Här nedan följer ändå en kort sammanfattning och kommentarer av rapporten sett ur ett Malmöperspektiv.

Slutbetyg
68,4% av eleverna i riket fullföljde sina studier inom tre år. I Malmö var andelen 57,2%, vilket delvis kan förklaras av den höga andelen IV-elever i Malmö som gör att många elever får slutbetyg först efter fyra år.

Andelen IV-elever var i samtliga kommuner läsåret 2004/05 7,4%, i Göteborg 9,5%, i Stockholm 10% och i Malmö 12,3%.

De elever som har minst 90% godkända kurser i sina slutbetyg får s k grundläggande behörighet till universitet och högskola. I de flesta kommunerna uppnår fler än 85% av eleverna detta och betygsmedelvärdet ligger mellan 13 och 14 poäng. I Malmö är motsvarande siffror 84,2% respektive 13,82 poäng vilket får anses bra utifrån de givna förutsättningarna.

Arbetsmiljö och hälsa
Som mått på Arbetsmiljö och hälsa har SKL valt andelen elever som fick indragen studiehjälp under läsåren 04/05 - 06/07. Detta sätt att mäta elevernas uppfattning om arbetsmiljön i sin skola är synnerligen tveksamt. Det mäter enbart hög och upprepad otillåten frånvaro och enligt CSN finns det också en viss variation i skolornas inrapportering av detta. I Malmö är vi strikta med att rapportera frånvaro till CSN och vi följer noggrant elevernas närvaro och frånvaro i systemet Skola 24. Attitydundersökningar som gjorts i Malmö visar att majoriteten av eleverna trivs mycket bra i sin skola men ändå ligger Malmö bland de 23 kommuner som hade större andel än 4% med indragen studiehjälp.

Arbete och högre studier
Andelen elever i riket som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning uppgår till 42% att jämföras med 45,5% i Malmö. Andelen ungdomar i Malmö som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning blir därmed lägre: 19,2 % jämfört med rikets genomsnitt 25 %.

Andel som ej är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier två år efter avslutad gymnasieutbildning var i riket 29% och i Malmö 26,9%.

Demokrati
Den enda indikator SKL har funnit för att mäta skolans demokratiuppdrag är valdeltagandet bland förstagångsväljare. Detta speglar inte i vår mening, i vilken utsträckning gymnasieskolan lyckats med det viktiga uppdraget att utveckla elevernas kunskap om demokrati och värdegrund, att tillämpa demokratiska arbetsformer och ge eleverna ett reellt inflytande över sitt skolarbete och sin närmiljö.

För ytterligare information, kontakta Matz Nilsson, utbildningsdirektör, 040-34 30 16 eller 070-256 85 90.

Malmö den 14 oktober 2008

Vänligen

Pia Oredsson
Informationschef