Välfärdsredovisning 2010

Malmö 2011 03 02

Välfärdsredovisningen, den nionde i ordningen, tar sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens målområden och bygger på de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan, och är ett viktigt beslutsunderlag i flera kommunala processer. 

Redovisningen för 2010 visar att nivån på hälsa och välfärd skiljer sig åt och att skillnaderna mellan mäns/pojkars och kvinnors/flickors hälsa är stora. Skillnaderna mellan stadsdelarna är påtagliga, vilket i hög utsträckning har sin grund i socioekonomiska skillnader. Medellivslängden mellan stadsdelarna är fortsatt stor, men skillnaderna mellan den stadsdel som har högst respektive lägst medellivslängd har minskat.

En del av indikatorerna i redovisningen visar på en positiv utveckling. Andelen Malmöbor med eftergymnasial utbildning har ökat, liksom valdeltagandet. Antalet Malmöbor med eftergymnasial utbildning ökar bland både män och kvinnor, men totalt sett är det fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning. En negativ utveckling är att skillnaden i andelen behöriga elever till gymnasieskolan ökat mellan skolor och stadsdelar. Andelen behöriga till gymnasieskolan har minskat med fyra procentenheter, och skillnaderna mellan enskilda skolor är stor.

Den strukturella hemlösheten bland både barn och vuxna ökat, och orsaken till detta är bostadsbristen. Åtta av tio stadsdelar redovisar en ökning av antalet hemlösa barn.

Andelen av befolkningen som har låg inkomst har minskat något sedan fjolåret, men har, sett ur ett långt perspektiv, ökat kraftigt. Ökningen förekommer i alla stadsdelar, men högst andel med låg inkomst finns i Rosengård, lägst andel i Husie. När det gäller personer som känner ekonomisk stress så har andelen minskat, dock syns en påtaglig ökning i Hyllie, som också är den stadsdel där den ekonomiska stressen ökat mest sedan 2002. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd har ökat sedan förra mätningen, men antalet hushåll med barn som söker ekonomiskt bistånd ligger kvar på samma nivå.

Ohälsotalen i Malmö sjunker. Alla stadsdelar redovisar ett minskat ohälsotal för alla, med undantag för män i åldern 20-24 år. Anledningen är de reformer som genomförts med bland annat förändringar i regelverket som styr sjukfrånvaron. Samtidigt kan man se en ökning av antalet utförsäkrade.   

– Välfärdsredovisningen är en viktig del av vårt arbete med att skapa ett socialt hållbart Malmö. De faktorer som är avgörande för hälsan, så som uppväxtvillkor, utbildning, arbete ska kopplas till det arbete som Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö gör, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunalråd med ansvar för skola, trygghet och välfärd.

– Vårt mål är att skapa förutsättningar för god hälsa, för alla Malmöbor. Skolresultaten är en av de stora utmaningarna. Att lyckas i skolan ger möjligheter att kunna leva ett bra liv, eftersom utbildning och arbete är en viktig grund för god hälsa och goda framtidsutsikter, säger hon.

– Den sociala hållbarheten är en prioriterad fråga för Malmö och välfärdsredovisningen visar att det är viktigt att fortsätta vårt arbete på de här områdena, säger Nils Karlsson (MP), ersättare i kommunstyrelsen.

– Klasskillnaderna syns tydligt i Malmö. Det är svårt att kompensera för en borgerlig regering som för en ekonomisk politik för ökade klyftor. Självklart finns det en del att göra på Malmönivå, att varje år mäta hur fördelningen av välfärd ser ut och faktiskt använda den kunskapen i vårt budgetarbete när vi fördelar resurser är ett viktigt instrument, säger Hanna Thomé (V) kommunalråd.

Kontaktpersoner

Katrin Stjernfeldt Jammeh, 0735-79 97 01

Nils Karlsson, 0703-37 47 06

Hanna Thomé, 040-34 10 08

Åsa Waldemarsson, pressekreterare, 040-34 11 06

(Ärende 15)