Blogginlägg -
Hyllning till Gunilla Persson
Sent i går kväll utlovade jag på Twitter en hyllningstext till den svenska Hollywoodfrun Gunilla Persson. Dessutom utlovade jag att den skulle vara helt utan ironi. Om jag strikt kan hålla dessa löften återstår att se.
Gunilla Persson har i TV-serien fått bära Bitch-manteln, vilket i sig är utmärkt castat av produktionen. Hennes förmåga att hamna i konflikt med i princip alla i sin närhet är närmast oslagbar.
I en intervju i Aftonbladet berättar hon att hon lever för sina projekt som hon tror sig kunna tjäna pengar på. Ett av detta, ja det största, är ju att få sin dotter till stjärna i något musikaliskt sammanhang. Många är vi som suckat åt detta som ett naivt sätt att få det hon aldrig fick själv och som ett omöjligt uppdrag då den musikaliska grundtalangen kanske inte fullt räcker till, och inte minst med tanke på Gunilla Perssons samarbetssvårigheter med alla hon träffar. Vi har hånflinat, buffat varandra med armbågen och skrattat åt hennes ambitioner och drömmar.
Här kommer nu hyllningen till Gunilla Persson:
Oavsett hur mycket vi andra hånler och dumförklarar henne så är jag någonstans imponerad av hennes strävan. Att tro på sina drömmar och göra allt i sin makt att förverkliga dem är inte något vi skall racka ner på. Hur många har inte hånlett och dumförklarat många av de som satt tydliga avtryck i den moderna historien genom åren. Ni vet, det här med att jorden skulle vara rund har inte alltid varit självklart och det hann nog dumförklaras en hel del innan man accepterade faktum. Såväl Steve Jobs som Bill Gates har blivit utskrattade då de presenterat sina ambitioner kring utvecklingen av datorerna och Facebook-grundaren Zuckerberg mötte mängder av ifrågasättanden.
Ok, jag erkänner, jag tror inte heller att Gunilla Persson kommer att lyckas med något av sina projekt så till den grad att hon kommer att tjäna stora pengar på det. Jag tror att Gunilla Persson tror på sina idéer och att hon dessutom har ganska roligt då hon sliter för att få dem förverkligade.
Fanns det inte människor Persson, Jobs, Gates, Zuckerberg med flera, som strävade efter det omöjliga och följde sina idéer hela vägen ut skulle vår värld ha varit fattigare på både innovationer och personer att peka finger åt.
Och vad skulle vi andra göra då, då vi sannolikt inte haft någon TV som vi kunde samlas kring för att skratta åt Gunilla Persson?
Ok, jag skrattar jag med, men någonstans hoppas jag faktiskt att hon en dag står där och pekar finger åt oss och konstaterar att det var hon som fick rätt.
