Gå direkt till innehåll
Därför klär vi oss i Lycra - en hälsning från en Memil!

Pressmeddelande -

Därför klär vi oss i Lycra - en hälsning från en Memil!

Så här på vårkanten är vi ganska många män i medelåldern som trycker in våra kroppar i tajta kläder och ger oss ut på cykel längs våra vägar. Vi kallas inte sällan, något hånfullt, för ”memiler” (medelådersmän i lycra).

Men det finns en anledning till varför vi gör det, och det är inte som man gärna kan tro, att vi inbillar oss att vi cyklar snabbare. Och definitivt inte att vi tror vi ser ut som elitcyklister, nej, där bidrar åldern till självinsikten och vi inser att den tajta tröjan snarast framhäver våra chipstuttar och bilringar.

Nej, anledningen är en helt annan och jag vill därför gärna ta tillfället i akt och förklara vilken den är. Här kommer därför lite viktig samhällsinformation till de breda massorna i allmänhet och till er bilister i synnerhet, om varför vi klär oss i Lycra.

Vi har insett att vi är i vägen!

Vi har under åratal haft svårt att tolka tutandet, blinkandet och de vänliga vinkningarna med knuten hand eller den fina hälsningen med långfingret upp. Men så plötsligt stod det klart för oss. Vi är helt enkelt i vägen!

Vi har därför som kollektiv vidtagit ett antal åtgärder för att minimera denna traumatiska upplevelse för er bilister, och jag skulle gärna vilja redogöra för några av dem så att ni bilister, ofta i en fyra meter bred SUV av märke BMW eller Audi, förstår att vi försöker göra er biltur lite lättare.

Har ni tänkt på hur smala däck vi har? De är runt två centimeter breda och hårda som fan. De är inte bekväma att cykla på, men vi offrar oss, då dessa smala hjul gör oss smalare på vägen. Ju smalare däck, desto mindre plats tar vi, tänkte vi. De är visserligen känsliga för hinder, så en liten spricka i vägen eller en sten kan göra att vi faller omkull, och eftersom vi cyklar fort så måste vi reagera snabbt om det kommer en sådan. Därför behöver vi kunna flytta oss lite i sidled, och diket försöker vi undvika för hamnar man där gör det ont. Jävligt ont! Så, hur gärna vi än helst vill cykla i diket för att inte vara i vägen, och hur gärna vi försöker hålla oss så nära kanten som möjligt behöver vi lite utrymme på vår vänstra sida om vi skulle behöva parera en spricka, en sten eller annat hinder. Sorry!

Sedan har vi galet smala styren. De är ofta runt halvmetern. Det gör att våra cyklar blir sjukt vingliga. Minsta rörelse ger ganska stort utslag. Ni vet, som då ni bilister får känna er som racerförare då ni kör hyrkart på sommaren. Rör man ratten bara pyttelite så svänger man galet mycket. Men det är det värt om vi slipper vara i vägen. Smala styren = mindre i vägen för er helt enkelt. Men det innebär att våra av ålder och trötthet sluttande axlar blir vår bredaste del på vårt cykelekipage. De befinner sig dessutom i samma höjd som er högra sidobackspegel. Så när ni bilister kör om oss i 110 kilometer i timmen, och er sidobackspegel befinner sig 20 centimeter från vår vänstra axel, uppstår ett lätt vinddrag som i kombination med vårt smala och smala styre gör att vi blir väldig svajiga i sidled. Vi har ju dock full förståelse för att ni måste köra om oss just där, i den skymda högerkurvan samtidigt som ni får möte. Det vore synd om ni skulle komma fram 6,7 sekunder senare genom att behöva vänta in mötet, eller att kurvan övergår till raksträcka med god sikt.

Så, hur var det med Lycran då. Ja, än en gång försöker vi med alla medel hjälpa er bilister att få plats på vägen. Vi vill ju inte att ni skulle känna er osäkra och rädda då ni kör. Ni har ju trots allt bara fyra hjul (breda så ini hejsan) som gör att bilen är rätt stabil, körfältsvarnare, säkerhetsbälten, styrservo, elektroniska stödsystem och en sjuhelsickes massa airbags. Så vi klär oss helt enkelt i Lycra för att försöka göra oss så smala som möjligt och inte vara i vägen. Även om bilringarna tenderar att pysa ut så håller den tajta tröjan inne fläsket några centimetrar. Centimetrar som ni verkar behöva på er högra sida då det där utrymmet på vänster sida om er verkar vara skitfarligt att besöka. Och det är klart, möter ni en långtradare ska ni såklart inte besöka den vänstra körbanan, det är dumt och gör ont även för er. Men då ska ni ju å andra sidan hur som helst inte köra om. Eller hur?!

MEN, eftersom vi cyklister nu gör allt vi kan (smala däck, smala styren, cyklar i princip i diket och tvingar oss själva till blodstoppning genom våra tajta kläder) för att inte vara i vägen för er oskyddade bilister, kan ni väl överväga om inte ni skulle kunna:

  • Undvika att köra om ifall ni inte kan använda den vänstra körbanan
  • Hålla minst 1,5 meter från er högra backspegel till vår vänstra axel då ni kör om oss
  • Kör inte upp er kofångare bakom vårt bakhjul. Er kofångare kan bli repig om vi behöver bromsa. Vi lovar, vi har märkt att ni är där sedan länge.
  • Ta ner farten då ni möter oss. De stenar som ni ibland sprutar runt SUV:en märker inte ni. Men det gör vi. AJ!

Och vill ni hälsa, så vinka med öppen hand, det är trevligare så!

Och detta är alltså anledningen till varför vi Memiler klär oss i Lycra!

Relaterade länkar

Ämnen

Taggar


___________________________________________________________________________

Mattias Lundberg är Leg, Psykolog, Docent i Psykologi vid Umeå Universitet, Författare, Föreläsare och Underhållare. 

 Mattias Lundberg beskrivs ofta som en psykolog med förmåga att förklara psykologi på ett enkelt sätt och han anlitas ofta därför av såväl media som företag.

Mattias är författare till bland andra: Den Lyckliga Pessimisten & Mamma Ljuger - sanningen om din uppväxt
____________________________________________________________________________

Mattias Lundberg is a licensed psychologist, associate professor at Umeå university, public speaker and author.

Presskontakt

Mattias Lundberg

Mattias Lundberg

Presskontakt Leg. Psykolog, Docent i psykologi, Författare, Föreläsare & Moderator +46 70 3154078

Relaterat material

Relaterade nyheter