Bakfull efter Mindfyllan?!

Under lång tid har vi blivit matade med att vi ska vara mer i nuet. Kanske peakade detta för några år sedan då många hade ”Carpe Diem”-tavlor över köksbordet och ”Fånga dagen” inristat i tvålen på gästtoaletten. Vi har fått lära oss att andas på rätt sätt samt att se komplexiteten i ett russin. Det är fortfarande inne att åka på retreats, köra yoga i omöjliga positioner och glömma morgondagen. Många är de aktörer som kört ut att fokus på nuet och på oss själva är lösningen på såväl psykisk ohälsa som turbulens i skolan och att få ihop livspusslet. Att planera och att se såväl utmaningar som möjligheter och problem i framtiden är något fult som helst ska undvikas

Är detta verkligen sant och har vi stöd för att detta är en modell som håller?

Så mycket kan vi säga att det vetenskapliga stödet för uteslutande positiva effekter av detta lyser med sin frånvaro. En förhållandevis färsk metastudie av bland annat professor emeritus Lars-Göran Öst visar faktiskt att metoden i stort sett inte ger några effekter alls.

Likväl är det många som till sitt nyårslöfte formulerat att de ska fokusera på nuet som det viktigaste för det kommande året. Men har vi inte det senaste året verkligen lärt oss att det inte bara nuet som är viktigt?

Covid och nuet

För i ärlighetens namn, står Sverige och världen där vi gör för att vi alldeles för mycket tänkt på framtiden och planerat? Vi menar att människan i stor utsträckning lever i just nuet och att vi delar detta med andra organismer. Det är också därför vi ibland både på individ- och gruppnivå gör saker som i stunden känns bra och härligt men som över tid skapar problem för oss. Lika fullt så har vi alltså fått höra att vi ska leva i nuet och inte tänka samt planera för mycket framåt. Att likt ekorren planera och spara inför vintern är det svåra. För att göra det så krävs det att man kan motstå frestelsen att äta upp nötterna. Vi känner oss själva träffade här, eftersom vi likt alla andra har svårt att motstå. Man kan ta ner detta på mikronivå och se hur svårt det är att motstå glaset vin, chokladasken eller att inte titta några gånger extra i sociala medier. Vidare så kan vi ta det på nationell nivå och se till hur svårt det är att lagra och ta höjd för svårare och sämre tider. I stor utsträckning så står vi bitvis där vi gör eftersom vi varit för mycket i nuet. En form av nationell bakfylla om ni så vill.

Covid visar verkligen på nödvändigheten i att släppa nuet och fokusera på framtiden. Den framtid vi vill ha kommer nämligen att styra hur vi ska förhålla oss till nuet

Är det då alltid dåligt?

Svaret på den frågan är precis som det mesta inom vetenskapen. Dvs, vi ska inte tänka i termer av aldrig och alltid. Just nu under pågående pandemi så är det klokt att inte ligga för långt fram i planeringen eftersom det mest leder till ältande och grubblerier. Vi har en vinter/vår framför oss och den bör vi planera samt försök göra så säker som det bara är möjligt. Tänk mindre på hur det blir till påsken och lägg ingen energi alls på midsommarplanerna. På så vis kan man säga att vi är i nuet. Samtidigt är det så att vi måste fundera på hur vi vill ha det i framtiden, hur den ska bli, i tanken skapa olika scenarier och planera för dessa. Helt enkelt ställa oss frågan hur vi bör bete oss för att det ska bli en bra höst?

Lösningen på all världens problem ligger alltså inte i att leva i nuet. Men vi ska njuta av de njutbara stunderna och känna glädje med varandra, om än med två meters lucka och utomhus.