Med över 80 miljoner på flykt i världen och ett alltmer polariserat Sverige är Flyktpodden högaktuell

Idag släpps det nionde avsnittet av Flyktpodden. I Flyktpodden möter unga, som själva blivit utsatta för rasism, flytt sitt hemland eller förlorat anhöriga i krig, en äldre person som också har flytt till Sverige. 

I ett fint och gripande samtal möts Berolin Deniz, vars släktingar drabbades av det Armeniska folkmordet, och Eduardo Flores Gonzales från Lima Peru, vars äldre släktingar levde i en diktatur. Genom att lyssna på varandras historia inser de snabbt att det finns många likheter mellan deras upplevelser av att vara efterlevande i en familj som drabbats av oerhört starka händelser i en tidigare generation, ur både ett politiskt och socialt perspektiv.

Folkmord skapar ett kollektivt trauma som ofta påverkar flera generationer framåt, vars känslor och konflikter ofta går i arv. Hur påverkar det överlevande och efterlevande släktingar i generationer framåt att inte få upprättelse eller ens bekräftelse på att det har hänt? Om det talar Berolin Deniz vars far- och morföräldrar drabbades av det Armeniska folkmordet. Avsnittet adresserar kausalitet och hur minnen/trauman kan förstås som en del av individens identitet.

Berolin känner ett stort ansvar mot sina ättlingar och vill inte att de ska ha dött förgäves. Hon menar att det finns ett behov att sprida kunskap om denna historia till nya generationer för att undvika att historien upprepar sig. Det finns många likheter mellan vad som händer när olika folkmord begås. Därför är det viktigt för henne att medverka i Flyktpodden.

Att tala om det Armeniska folkmordet kan vara kontroversiellt även i Sverige. Folkmord kan förnekas och till och med förbjudas att nämnas i vissa fall, som i Turkiet, där en relativt nyligen inrättad lag förbjuder någon att nämna Armeniska folkmordet som begicks mot assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker mellan cirka 1915-1917.

Eduardo kan relatera till Berolins berättelse genom sina släktingars upplevelser av att människor bara försvann och aldrig kom tillbaka eller kidnappades en tid på grund av sina åsikter. Som vuxen är det lättare att förstå vad som har drabbat ens familj och hur det fortfarande påverkar livet än idag. Enligt Eduardo lever man inte i Peru, man överlever.

Flyktpodden ökar förståelsen för vad det kan innebära att komma till Sverige som flykting och leva här med starka upplevelser i bagaget. Och kan även uppmärksamma lyssnarna på likheter mellan då och nutid, exempelvis när det gäller vad utpräglad nationalism kan skapa för samhälle och uppmuntra till vidare diskussioner.