Nyhet -

Nytt avsnitt av Flyktpodden: om utanförskap, tillhörighet och om hur det kan vara att migrera till Sverige

I ett öppenhjärtigt och gripande samtal möts 74-åriga Terttu Haapanen från Finland, som kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare som ung vuxen och Alexander Rezai, 20 år, som flydde hit från Afghanistan som 14-åring för att rädda sitt liv.

Att bosätta sig i ett nytt land kan innebära kulturkrockar när nya sociala normer ska förstås och tillämpas. Under samtalet gör Terttu intressanta jämförelser mellan hur svenskar och finnar beter sig. Hon förklarar att till skillnad mot i Finland där man säger rakt ut vad man tycker, även om det kan upplevas brutalt, så talar svenskar mjukt och sjungande, precis som de har bomull utanpå, men de säger inte vad de innerst inne tänker.

Finland var fattigt efter andra världskriget och många valde att arbetskraftsinvandra till Sverige, som hade en blomstrande ekonomi och lockade med lediga jobb. Terttus pappa blev svårt skadad i kriget och familjen hade det tufft ekonomisk. Därför tog Terttu båten till Sverige.

Till skillnad mot Terttu som lätt kunde emigrera till Sverige, gjorde Alexander en flera månader lång resa som ofta innebar att han utsattes för livsfara. Han fick erfara både hot och våld av smugglarna. Ibland hade de inte tillgång till vatten eller mat. Farligast var att färdas i en gummibåt som var avsedd att ta mellan 5-10 personer, men snabbt fylldes med cirka 50 flyktingar som åkte över havet. På tågperrongen i Malmö möttes Alexander av skyltar som hälsade välkommen på hans hemspråk. Det ingav honom en känsla av att det fanns möjlighet börja ett nytt liv i Sverige. Men det var svårt att komma in i samhället i början. Efter fem år i Sverige bytte han namn till Alexander och fick därefter inte längre frågor om var han kom ifrån.

Både Terttu och Alexander kände ensamhet första tiden och upplevde att ingen var intresserad av att höra om deras liv och hemländer. Att känna tillhörighet i två kulturer är berikande, men kan också upplevas utmanande. Numera känner sig båda hemma i Sverige och vill inte flytta tillbaka till sina ursprungsländer.

Flyktpodden ökar förståelsen för vad det kan innebära att komma till Sverige som flykting och leva här med starka upplevelser i bagaget. Och kan även uppmärksamma lyssnarna på likheter mellan då och nutid, samt uppmuntra till vidare diskussioner. Lyssna där poddar finns, eller direkt på Soundcloud Flyktpodden

Mer info:
I Flyktpoddens tio avsnitt möts en överlevande från Förintelsen eller annat folkmord och en ung person med erfarenhet av migration, i ett samtal om flykt, förföljelse och utanförskap. Samtalet hjälper oss att förstå och dra paralleller till det som hände och den utveckling som vi ser runt om i världen idag. Vi tror att personliga berättelser kan göra skillnad och hjälper oss att se hur historia och nutid hänger ihop.

Projektet stöds av MUCF



Relaterade länkar

Ämnen

  • Massmedia

Kategorier

  • flyktpodden
  • historia
  • berättelse
  • podd
  • fanzingo
  • #folkmord
  • podcast

Kontakter

  • flyktpodden - FB- terttu och alexander
    Licens:
    All rights reserved

Relaterat innehåll

  • Podd gör upp med rasismen i klassrummen

    Idag släpper mediehuset Fanzingo en unik lärarhandledning, skriven av Maria Björsell. Handledningen riktar sig till lärare för elever i högstadiet och gymnasiet, och lyfter frågor kring flykt, rasism, Förintelsen och andra folkmord med utgångspunkt i de samtal som Flyktpoddens åtta avsnitt innehåller.

  • Med över 80 miljoner på flykt i världen och ett alltmer polariserat Sverige är Flyktpodden högaktuell

    Idag släpps det nionde avsnittet av Flyktpodden. I Flyktpodden möter unga, som själva blivit utsatta för rasism, flytt sitt hemland eller förlorat anhöriga i krig, en äldre person som också har flytt till Sverige. 

    I ett fint och gripande samtal möts Berolin Deniz, vars släktingar drabbades av det Armeniska folkmordet, och Eduardo Flores Gonzales från Lima Peru, vars äldre släktingar levde