"Det blir inte..."

I sommar finns en unik möjlighet att följa en "meditatörs" vedermödor, insikter och vinster. Ett viktigt och nyanserat inlägg i debatten om mindfulness och stress. Om välmående, självinsikt och svackor. Ett dokument inifrån som förhoppningsvis hjälper andra att inse att det inte finns ett enda enkelt "botmedel" mot stress. Och att det finns stora vinster i att studera sig själv -  i stillhet.

Andra blogginlägget: "Det blir inte..."

Det blev inte av att jag skrev på min blogg under första delen av min semester. Jag uppbådade inte tillräckligt med disciplin och viljestyrka när jag fått fötterna i sanden.

Vänlig disciplin och viljestyrka - två hjälpmedel vi behöver för att få gjort det vi föresatt oss. Annars blir det inte...

När jag nyligen börjat sitta med mig själv i kortare och längre stunder blev det ofta inte av, trots att jag upptäckt det goda dessa stunder gjorde med mig. Min hjärna lugnade ner sig, jag fick lättare att fokusera och tänka tankar till slut, jag kom åt min kunskap och fick bättre minne. Jag mådde dessutom bättre, kände mig lugnare och gladare, mer tillitsfull och trygg. Det var väldigt skönt. Ändå blev det inte. Jag tappade bort det i långa perioder, särskilt under semestrar och andra tillfällen då jag inte var hemma i min vardag där jag ändå skapat en viss vana kring mitt sittande (eller egentligen liggande, jag gillar att ligga raklång på rygg och meditera, men jag kan ju inte hålla på och skriva om mitt liggande, det kan missuppfattas...;)

Jag har undrat många gånger varför vi människor har så lätt att tappa bort även sånt som vi vet är bra för oss. Som det ofta blir med nyårslöften. Det handlar ofta inte om viljan, den kan vara stark. Det handlar inte om beslutsamhet, den finns oftast. Det handlar däremot många gånger om att komma ihåg att genomföra det vi bestämt. 

Läs hela blogginlägget här...