En rädd hjärna drar förhastade slutsatser

För ett tag sedan hade jag en väldigt trevlig kväll med en riktigt god vän, en kvinna som jag känner sedan länge. Hon arbetar inom finansbranschen. Vi kom att prata lite jobb och jag berättade att jag föreläser mycket om ASSAR (Anknytning, Status, Säkerhet, Autonomi, Rättvisa) och att den neurovetenskapliga forskningen funnit att dessa komponenter är oerhört viktiga för ett tryggt arbetsklimat med utrymme för både prestation och välmående.

Hon sade spontant att det kändes rätt självklart att detta är viktigt för bra samarbete och höjd på prestationerna. Men hon berättade också, lite beklämt, att många ledare medvetet verkar satsa på snabba omorganisationer för att ”skaka om” och för att medarbetarna inte ska känna sig ”för trygga”. Det finns uppenbarligen en allmän uppfattning att en trygg medarbetare inte är tillräckligt ”på tå”.

Jag blev beklämd! Men inte helt överraskad. Det verkar finnas en utbredd missuppfattning att trygghet är detsamma som ”inte hungrig”, bekväm och kanske till och med lite lat. Att det är mer eller mindre förtäckta hot som håller människor igång.

Till viss del stämmer det förstås, rädsla gör oss alerta. Ryktas det om en omorganisation eller nerdragningar får många bråttom att visa att de är viktiga i organisationen. Det kan höja prestationsnivån under en begränsad tid.

Läs hela artikeln här: