Masterexamen mer attraktiv än civilekonomexamen?

Bitti Jonasson, informationschef Tel: 063-16 55 28, fax: 063-16 54 54, mobil: 070-618 55 28, e-post: bitti.jonasson@miun.se Idag har Högskoleverket presenterat vilka lärosäten som får rätt att ge civilekonomexamen från den 1 juli 2007. Av totalt 23 ansökningar ansågs endast sex uppfylla kraven – universiteten i Lund, Stockholm, Göteborg, Umeå, Linköping och Växjö. Alltså företrädesvis de stora universiteten i landet. Bland de 17 lärosäten som fick avslag finns Mittuniversitetet. Två av de mer välrenommerade utbildningsanordnarna inom ekonomi valde att inte ens ansöka om examensrätten: Uppsala universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Värdet av en civilekonomexamen – framför allt ur ett internationellt perspektiv – debatteras så sent som idag på DN-debatt av Erik Åsbrink, ordförande i Högskoleverkets sakkunniggrupp. - Han konstaterar att det är oklart om man i omvärlden kommer att förstå och erkänna den nya svenska civilekonomexamen. En masterexamen är däremot internationellt vedertagen och ligger i linje med europaanpassningen av högre utbildning. Och Mittuniversitetet är ett av de lärosäten som redan sedan tidigare har rätt att utfärda masterexamen, berättar prefekt Susanna Öhman. Från Mittuniversitetets sida har professor Lars Hallén medverkat i sakkunniggruppen. - Vi är ett antal sakkunniga som suttit i jävsituation och vi har därför inte deltagit i bedömningen av våra egna lärosäten. Sakkunniggruppen i sin helhet står dock bakom kriterierna, men hänsyn har i de enskilda fallen inte kunnat tas till att en del ekonomutbildningar alltjämt är under uppbyggnad, som till exempel vid Mittuniversitetet, förtydligar professor Lars Hallén, som även är ämnesföreträdare för företagsekonomi vid Mittuniversitetet. Beslutet om att inrätta en civilekonomexamen togs så sent som i november 2006. Sakkunniggruppen har som en del av arbetet definierat kriterierna, vilka handlar dels om bredd och djup, dels om lärarkompetens och lärarkapacitet för att handleda och undervisa studenter på avancerad nivå. Studenterna ska erbjudas fördjupning inom områdena marknadsföring och redovisning, samt ytterligare ett område. Inom varje inriktning ska det finnas minst en professor eller docent på minst hälften av en heltid. Det som lett till avslag för merparten av lärosätena är just avsaknaden av minst en docentkompetent lärare i redovisning. Så även för Mittuniversitetet – vid ansökningstillfället. - Vår första egna doktor i redovisning är nu på plats och tillsammans med två gästprofessorer på deltid och ett omfattande forsknings- och utbildningssamarbete med näringslivet har vi god kompetens inom redovisningsområdet – trots att vi inte lever upp till det formella kriteriet inom detta delområde. Från årsskiftet har vi dessutom en heltidsanställd professor i entreprenörskap och företagsutveckling, konstaterar Lars Hallén. Ett exempel på det goda samarbetet med näringslivet är Företagsekonomiskt forskningsforum som är en mötesplats för dialog och erfarenhetsutbyte mellan akademi och yrkesliv. Via samarbetet erbjuds också Mittuniversitetets studenter, inom redovisning och revision att göra två veckors praktik hos namnkunniga revisionsbyråer. Uppsatssamarbeten är också vanligt. Och inte sällan leder dessa företagskontakter till att studenterna blir erbjudna arbete direkt efter examen. - En masterexamen, dessutom med praktikmöjligheter, tror jag personligen är minst lika attraktiv i studenternas ögon som en civilekonomexamen, avslutar universitetslektor Christer Strandberg. Frågor kan ställas till: Susanna Öhman, prefekt på institutionen för samhällsvetenskap, 070-667 54 85 Professor Lars Hallén, 070-644 84 74 Universitetslektor Christer Strandberg, 070-346 00 00