Vårterminen 2028 startar Mittuniversitetet en ny utbildning på avancerad nivå för sjuksköterskor som vill specialisera sig inom ambulanssjukvård. Satsningen ska möta ett växande behov av specialistutbildad personal och samtidigt stärka samhällets krisberedskap. Den ettåriga utbildningen riktar sig till legitimerade sjuksköterskor med yrkeserfarenhet som vill vidareutbilda sig.
Flera av norra Europas mest värdefulla naturskogar riskerar att inte få det skydd de behöver. Det varnar forskare för i en ny publikation. Genom att sammanställa aktuell forskning om ekologi, struktur och naturliga processer i boreala och hemiboreala skogar i norra Europa vill forskarna ge stöd för hur EU-kommissionens riktlinjer för urskogar ska användas i regionen.
Den 27 september 2026 började nya regler kopplade till EU:s konsumentmaktsdirektiv EmpCo att tillämpas i Sverige. Reglerna innebär bland annat skärpta krav på miljö- och hållbarhetspåståenden i företags marknadsföring. Forskare vid Mittuniversitetet undersöker nu hur skaljackors livslängd kan mätas och hur hållbarhet kan bedömas på ett mer trovärdigt sätt.
Vad var egentligen den svenska valrörelsen 2026? En ny forskarantologi visar att partier, medier och väljare i stor utsträckning rörde sig i olika dagordningar. Samtidigt resulterade en av de mest omtalade valrörelserna på länge i ett överraskande stabilt valresultat. Tio dagar efter riksdagsvalet publiceras Snabbtänkt 2026, där 126 forskare ger sina första analyser av valet och valrörelsen.
Tusentals elever lämnar fritidshemmen just när behovet av gemenskap, trygghet och meningsfull fritid är som störst. Nu ska ett nytt svensk-norskt forskningsprojekt ta reda på varför och låta eleverna själva forma framtidens verksamheter. I Sverige är det bara omkring 16 procent av eleverna i åldern 9-12 år som går på fritidshem och nu ska forskarna ska intervjua 60-80 barn i Sverige och Norge.
Kan AI hjälpa läkare att upptäcka sjukdomar tidigare och fatta säkrare beslut? I ett nytt svensk-norskt forskningsprojekt vävs data från flera medicinska sensorer samman för att ge en tydligare bild av patientens hälsa. Målet är att utveckla framtidens hjärt- och hjärnmonitorering. Tekniken kan skapa nya möjligheter för monitorering t ex i hemmet, vilket kan göra vården mer tillgänglig och jämlik.
Årets mottagare av Swedbanks Ägarstiftelse Norrlands pris på 50 000 kronor är Sandra Wall-Reinius, docent i kulturgeografi vid Mittuniversitetet. Priset instiftades 2019 och delas ut till en forskare som bidragit med ny kunskap som har, eller kommer att ha, stor betydelse för området hållbart naturresursnyttjande.
Årets mottagare av Nordeas vetenskapliga pris är Koustuv Dalal, professor i folkhälsovetenskap och hälsoekonom på Mittuniversitetet. Han prisas för omfattande insatser för forskning och utveckling inom folkhälsovetenskap och hälsoekonomi, såväl nationellt som internationellt.
Partiledarnas aktivitet på TikTok inför valet 2026 har granskats i en ny studie från DEMICOM vid Mittuniversitetet. Jämställdhet väcker störst engagemang hos användarna, men är ett av de ämnen som svenska partiledare pratar minst om. De pratar hellre om bland annat invandring, migration och klimat. Rapporten bygger på en analys av TikTok-kommunikationen under perioden oktober 2025–mars 2026.
Forskning från Mittuniversitetet slår fast att mångårig rutin spelar stor roll för skidskyttars prestationer. Detta efter analyser av fartmönstret hos några av världens bästa skidskyttar. Studien är publicerad i Frontiers in Sports and Active Living och visar att seniora skidskyttar använder en mer genomtänkt strategi än juniorer och ungdomar. Mönstret känns igen från andra uthållighetsidrotter.
Tusentals kvinnor i Sverige drabbas varje år av posttraumatisk stress efter en traumatisk förlossningsupplevelse, men det saknas vetenskapligt utvärderade behandlingar. I en nationell studie får nu 120 kvinnor testa digitalt stöd från barnmorska och psykolog för att undersöka om symtomen kan minska.
Ett treårigt internationellt projekt presenterar nu konkreta förslag – från långsiktig finansiering till förändrad upphandling – som kan ge sociala företag bättre villkor att växa och samtidigt skapa jobb, service och framtidstro i landsbygder som kämpar med stora utmaningar. Projektet har samlat forskare, offentliga aktörer och stödorganisationer från Finland, Irland, Island, Norge och Sverige.
Mittuniversitetet har fått förnyat förtroende från Skolverket att genomföra rektorsprogrammet under ytterligare sex år, 2027–2033. Beskedet innebär att universitetet fortsatt får en central roll i att utveckla framtidens skolledarskap i Sverige. Under de elva år som Mittuniversitetet har genomfört rektorsprogrammet har närmare 500 nya rektorer utbildats för att arbeta i svenskt utbildningsväsende.
Mittuniversitetet och Östersund står värd för ett av världens viktigaste evenemang för universitetsidrott, utbildning och ledarskap i sommar. FISU World Forum samlar omkring 200 deltagare från ett 40-tal länder. Bland de anmälda finns studenter och anställda på nationella studentidrottsförbund, universitetsrepresentanter, experter samt representanter för FISU.
Vad händer i kroppen precis innan en människa svimmar av syrebrist? Genom att studera fridykare, som pressar sig till det yttersta utan att andas, undersöker Erika Schagatays forskargrupp vid Mittuniversitetet hur kroppen hanterar kritiskt låga syrenivåer. Genom att studera människor vid gränsen för det möjliga vill de förstå när kroppen säger stopp och hur vi kan förhindra att det blir för sent.
Mittuniversitetet inrättar en fundraisingkommitté som ska attrahera mer externa medel och fördjupa relationen mellan akademi, näringsliv och samhälle. Ordförande Karin Mattsson har en bakgrund inom idrottsrörelsen, där hon varit ordförande för både Riksidrottsförbundet och Svenska Skidförbundet. Bland övriga ledamöter märks de före detta ministrarna Anna Hallberg och Helene Hellmark Knutsson.
En ny studie från Mittuniversitetet visar hemtjänstpersonalens avgörande roll för att skapa värdighet för människor i livets slutskede. Studien bygger på erfarenheter från undersköterskor och vårdbiträden och ger en fördjupad bild av ett arbete som är både emotionellt och existentiellt krävande. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Death Studies.
När Eurovision ställdes in våren 2020 reagerade fansen starkare än väntat. För vissa var det traumatiskt, svårt att hantera och det kändes, med deras egna ord, som att ”julen försvann”. Nu visar forskning att reaktionen inte var överdriven. Tävlingen fyller för många en djup social och känslomässig funktion. Forskare från åtta länder har undersökt Eurovision ur ett bredare perspektiv.
Eurovision Song Contest är en fest av musik och gemenskap, men deltagande länder har genom historien ofta befunnit sig i konflikt. Forskning visar att det nya inte är konflikterna – utan hur synliga de blivit och hur publiken reagerar. Nu släpps en bok där forskare från åtta länder analyserar tävlingen ur ett turism-, evenemangs- och fritidsperspektiv. Boken är den första i sitt slag.
Prisad men omstridd – och ett hårt stresstest för lokala journalistklubbar. Mittmedias snabba digitalisering under 2010 talet präglades av ständiga nedskärningar och omorganisationer, vilket riskerade att urholka både fackligt inflytande och interna relationer, trots starka rättigheter.
