Cecilia Brincks (M) inledningsanförande i kulturdebatten, den 13 november 2009

(DET TALADE ORDET GÄLLER)
I alliansens kulturbudget står arbetet med att modernisera biblioteksstrukturen i centrum. Våra bibliotek ska ligga där människor finns och vara öppna vid de tidpunkter när människor kan besöka dem. T-banebiblioteket vid Östermalmstorg och det nya biblioteket i Högdalen är två bra exempel på hur det arbetet ser ut i praktiken
Vi ska omsätta den nya barnkulturplanen i praktiken. Kulturnämnden och utbildnings-nämnden ska tillsammans med det fria kulturlivet i Stockholm förenkla och för-bättra skolbarnens möjlighet att uppleva kultur.
Kulturskolan skall arbeta för att ge fler barn och unga möjlighet till kvalitetsundervisning. Ja, det är viktigt att kulturskolan hittar till nya grupper. Men det är lika viktigt att de erbjuds bra verksamhet när de kommer dit!
Barn och ungdomar är fortsatt prioriterade. Kulturnämnden och utbildnings-nämnden ska tillsammans med det fria kulturlivet i Stockholm förenkla och för-bättra skolbarnens möjlighet att uppleva kultur. Fler barn ska få möjlighet till enskild undervisning i Kulturskolan.
Incitamentsstrukturen inom kultur- och integrationsstödet ska även fortsatt vara sådan att det lönar sig för de fria grupperna att öka sina egna intäkter.
Vi ska fortsätta med att hitta sätt för kulturlivet, näringslivet och andra intresserade att samarbeta.
Konstnärer som ställer ut vid stadens institutioner eller insti-tutioner med ekonomiskt stöd från staden ska ha skäliga ersättningar för sitt arbete och ordentliga skrivna avtal.
Vi kan inte fortsätta att reducera kulturpolitiken till en tävling i att vara generösa med skattepengar. En tävling där den vinner som anslår mest.
Det är inte så att vi som inte anser oss ha fri dragningsrätt på medborgarnas surt förvärvade slantar är onda och kulturfientliga, medan ni som ständigt har spenderbyxorna på er är goda kulturvänner.
De stora skillnaderna mellan oss ligger inte i engagemanget för och i kulturen - det delar vi även om det kan se olika ut. Skillnaden ligger i synen på ansvar, finansiering och strukturer och på var gränsen för det offentliga åtagandet och den politiska sfären ska gå.
Kulturlivet vinner på mångfald, det vet vi. Många anordnare, många finansiärer, många alternativ. Det offentliga är inte självklart den enda finansiären och långt ifrån den enda viktiga aktören.
I vänsterns värld utgörs kulturlivet av det stat kommun och landsting finansierar och organiserar. Det andra, det som faktiskt utgör merparten av den kultur människor konsumerar, det finns inte eller är åtminstone inte lika viktigt.
Kulturskaparna ska bli passiva mottagare av offentliga allmosor, politiska beslut ska avgöra vilket kulturutbud som ska finnas.
"Om vi vill bevara ett fritt samhälle måste vi inse att det faktum att något är önskvärt inte rättfärdigar användandet av tvång:"Friedrich Hayek

För mer information: Helena Widegren Pressansvarig Finansroteln 08-508 29 878