Sten Nordins veckodagbok v 49

Sten Nordins veckodagbok v 49

==Besök gärna www.moderaterna.net/sten==

I dag delas årets Nobelpriser ut i Stockholm. Det är med glädje som vi år efter år välkomnar några av världens ledande vetenskapsmän till Stockholm för att motta pris och uppmärksamhet för ofta långt och banbrytande arbete. Med samma glädje kan vi också ta emot den forskning och de upptäckter som pristagarna kommit fram till och som kan göra så mycket gott för mänskligheten.

Men jag vill inte att Stockholm inte bara ska vara en stad där man delar ut Nobelpris utan även en stad där universiteten skapar nya nobelpristagare.

För trots att Stockholm redan i dag har ett dynamiskt och innovativt näringsliv som framgångsrikt konkurrerar på den globala marknaden så räcker det inte för mig att det går bra. Och trots att näringslivet här är präglat av kunskapsbaserade verksamheter, innovationskraft och av samverkan med utbildning och forskning så når vi definitivt inte hela vägen fram.

Frågan är då vad som krävs för att attrahera the best of the brightest och göra Stockholm till en stad med världsledande forskning som i slutänden kan leda fram till banbrytande innovationer på det moderna samhällets olösliga problem: medicin mot historiskt obotliga sjukdomar, teknisk utveckling för klimatsmarta transporter, hållbar stadsexpansion eller de nya teorierna som varnar oss i tid för nästa finanskris.

Tidigare i veckan presenterades en trendrapport över näringslivet i Kista Science City.  Den visar att Kista förstärker sin position som tillväxtmotor med 87 procent av företagen som ser ljust på framtiden. Visionen för Kista Science City var att skapa en miljö där högre utbildning och forskning kan möte näringslivet så att idéer kan gå från just idéstadiet till verkliga produkter och tjänster.

När vi nu ser på Kista så konstaterar vi att just detta händer. Nu går vi vidare och bygger en helt ny stadsdel i Norra Station, tillsammans med Solna, på tidigare otillgänglig motorvägspark. Fram till 2025 kommer minst 50 miljarder kronor att investeras i området, vilket gör satsningen till den största investeringen i Sverige någonsin. Det blir en vetenskapsstadsdel, där vi denna gång skapar möjligheter för näringsliv, akademierna och stockholmarna att mötas. Här ska man kunna bo, studera, forska och arbeta. När vi nu blandar boende och forskning så bryter vi ny mark i utvecklingen av Stockholm.

Hälsovetenskaperna blir grunden, men Inom 1500 meter finns Karolinska institutet, Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan och Handelshögskolan i Stockholm. Tillsammans samlar dessa erkända högskolor 70 000 studenter och 7 000 forskare. Detta kan utgöra början till ett nytt och spännande kunskapskluster där näringsliv och akademi kan vinna på ett ömsesidigt utbyte av idéer och resurser i en av världens främsta forskningsmiljöer.

I direkt anslutning till den nya stadsdelen kommer Sveriges modernaste sjukhus Nya Karolinska Sjukhuset att byggas. Låt mig poängtera att jag inte anser att Nya Karolinska har fått den uppmärksamhet som det förtjänar. Nya Karolinska kommer att bli ett sjukhus av absolut toppklass. Ett sjukhus att vara stolt över utifrån de möjligheter till vård, forskning och utbildning i världsklass som sjukhuset kommer att erbjuda.

Stockholm skapar miljö och infrastruktur för världsledande forskning och innovationer. Men, Stockholm stads insatser räcker inte för att nå hela vägen fram till Nobelpriserna.

Om vi fattar rätt beslut i dag och om vi inom forskningen vågar peka ut områden där Sverige kan bli bäst, då kan Stockholm bli en av de hetaste regionerna i världen när det gäller att attrahera investeringar och framstående forskning. Men om dessa frågor ska få den uppmärksamhet de förtjänar så anser jag också att

Sverige återigen måste få en särskild minister med ett tydligt ansvar för forskning och högre utbildning. Vidare måste expertskatten fungera som den var tänkt och inte användas för snävt, vilket görs i dag. Annars kommer inte Sverige att förmå locka hit den utländska expertis som företag kan tänkas efterfråga.

Men utländsk expertis räcker inte. För trots att människor från hela Sverige och hela världen kommer till Stockholm för att utbilda sig och forska så står vi inför kompetensbrist inom flera yrkesområden där Stockholm idag är bland de världsledande och med målsättningen om att vara världsbäst – ICT, Biomedicin och miljöteknik.

Här måste vi långsiktigt satsa på att fler unga läser matematik i grundskolan för att därefter gå vidare på naturvetenskapliga utbildningar. Om inte vi klarar av att erbjuda spetskompetens kommer företagen att se sig om globalt efter den kompetensen som behövs. Då förlorar Stockholm och Sverige i konkurrenskraft. Och på sikt kan företagen lämna Sverige till förmån för länder där kompetensen finns.

På kort sikt måste vi värna Alliansregerings arbetskraftsreform men också pola de dolda resurser som finns i Stockholm i form av utlandsfödda med akademisk examen som ännu inte har validerats till svensk examen.

På lång sikt måste samarbetet mellan skolan och akademier och näringsliv bli tätare. Och företagen efterfrågar också att utbildningar blir mer praktiskt inriktade för att förbereda studenterna på kommande arbete. En viktig faktor här är praktikplatser och lärlingsplatser.

Just nu kan du inte slå på TV: n utan att se TV-serier som bygger på vetenskap, biologi och teknik. CSI, Brottsplats försvunnen och Greys Anatomy är bara några exempel på hur vår kultur i dag präglas av naturvetenskap. Det här måste vi lära oss att räkna hem så att högstadieeleven ser kopplingen till det som läraren försöker kommunicera på lektionen.

Och hur många ungdomar i dag har inte en Iphone eller någon annan smartphone fulladdad med programvaror som vi för 20 år sedan inte kunnat föreställa oss. Tänk vad vi kan ha i framtiden om Stockholms unga kan sporras till att välja en utbildning som kan ligga till grund för de program som morgondagens unga har i sina telefoner, läsplattor och datorer. Till exempel, hur många ser kopplingen mellan Spotify och civilingenjörsutbildningen på KTH?

Slutligen måste det löna sig att jobba mer och att utbilda sig. Brytpunkten för statlig inkomstskatt måste höjas ytterligare. De höjningar av brytpunkten som finansminister Anders Borg har aviserat måste verkligen genomföras. Den nuvarande brytpunkten drabbar till största del stockholmare, inte minst kvinnor som utbildat sig, och är mer eller mindre en straffskatt på högre utbildning och arbete i Stockholm. Steg för steg måste därför brytpunkten höjas. Även värnskatten är en rejäl stoppkloss mot företagande och utveckling och på sikt måste den tas bort. Men det handlar också om prioriteringar och för mig som företräder alla stockholmare så är den statliga inkomstskatten det första som måste hållas tillbaka och minskas så att fler utbildar sig.

Detta måste vi göra för ett dynamiskt Stockholm som växer och frodas. Där engagemang blir arbetstillfällen och där forskning och företagande kan bli en livsstil. En stad där man kan lyckas, men också en stad där man får misslyckas. Alla idéer slår inte igenom i första försöket, men forskare och innovatörer i Stockholm måste uppmuntras att försöka igen. Försöka igen, några erfarenheter rikare och med ny kraft att nå framgång. Om vi förmår att de beslut som krävs för att släppa loss kraften och skapa de rätta möjligheterna för idéer att utvecklas. Då kanske vi om några år inte bara delar ut utan också tar emot Nobelpris i Stockholm.

Kulturtipset

I dag skriver bland annat DN om Sven-Harry Karlssons konstmuseum som om några månader öppnar i Vasaparken. Konstmuseet är ritat av Gert Wingårdh och Anna Höglund. I fastigheten ska både kultur och bostäder rymmas och högst upp kommer man att kunna ta del av Sven-Harry Karlssons egen samling med verk av bland annat Carl Fredrik Hill och Ola Billgren. Sven-Harry Karlsson äger byggföretaget Folkhem. Det blir spännande att se konstmuseet när det invigs i mars.

Trevlig helg

Sten

Presskontakt Sten Nordin: Helena Widegren, Presschef, 076-12 29 878