Vid årsskiftet 2022/2023 träder ett antal ändringar av den nuvarande bostadsrättslagen i kraft. Lagen påverkar bland annat dig som fastighetsutvecklare som planerar att upplåta bostadsrätter, dig som mäklare som förmedlar nyproducerade bostadsrättslägenheter och dig som överväger att köpa en nyproducerad bostadsrättslägenhet. Här sammanfattar vi hur!
Syftet med de nya bestämmelserna är att stär
Det är inte helt ovanligt att förhyrda lokaler visar sig vara mindre än vad som angetts i hyreskontraktet. Ofta beror felaktigheten på att hyresvärden har utgått från gamla uppgifter om lokalen och inte kontrollerat dessa. Vad gäller i ett sådant läge?
Fastighetsägare omfattas numera av åtaganden enligt ett stort antal regelverk, såsom plan- och bygglagen, miljöbalken, ordningslagen, lagen om skydd mot olyckor, ellagen m.m. Dessa författningar innehåller såväl allmänt formulerade skyldigheter som relativt preciserade förpliktelser.
Den 5 juni 2018 meddelade de etablerade parterna på arbetsmarknaden att de har nått en principöverenskommelse om förändringar av konfliktreglerna på svensk arbetsmarknad. Bärare av överenskommelsen är LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv. Bakgrunden till överenskommelsen är den infekterade konflikten i Göteborgs Hamn och den statliga utredningen om strejkrätten.
Arbetsdomstolen (”AD”) har i en dom från den 4 juli 2018, prövat bl.a. skäligheten av konkurrensklausuler i anställningsavtal, gränserna för arbetstagares lojalitetsplikt vid planering eller förberedelser av konkurrerande verksamhet och värderingen av ekonomisk skada vid brott mot lojalitetsplikten.
Hur leverantörer utformar prissättningen av sitt anbud kan många gånger ha en mycket stor effekt på vem som tilldelas kontrakt i en offentlig upphandling. En dom från Högsta förvaltningsdomstolen samt flera intressanta kammarrättsdomar berör frågan om en leverantör kan ägna sig åt s.k. strategisk prissättning.
Arbetsdomstolen (”AD”) har i en dom från den 11 april 2018, prövat om en skola ställt krav på att en kvinnlig lärarvikarie skulle handhälsa även på manliga kollegor och om skolan därigenom direkt eller indirekt diskriminerat henne.
Arbetsdomstolen (”AD”) har i en dom från den 8 november 2017, tydliggjort vikten av individuellt anpassade konkurrensklausuler för anställda. AD fann i målet att en tvåårig konkurrensklausul för en anställd oskälig, bl.a. med hänsyn till klausulens vida tillämpningsområde och dess effekter för den anställde.
Det har länge varit oklart i vilka situationer en leverantör som inte har lämnat något anbud, har rätt att klaga på en upphandling. I en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (”HFD”), meddelad den 10 november 2017, prövades om en leverantör hade rätt att få en upphandling överprövad trots att leverantören inte hade deltagit i upphandlingen.
Det senaste året har vi sett två stora regeländringar som rör obemannade luftfartyg, s.k. drönare. Den första regeländringen trädde i kraft den 1 augusti 2017 och innebär att bild- och ljudupptagning som sker med kamerautrustade drönare numera undantas från kameraövervakningslagen (2013:460).
Den 31 januari 2018 förbjöd Patent- och marknadsdomstolen Alexandra Media Sweden AB, dvs. företaget bakom bloggaren Alexandra Nilsson, tidigare Kissie, (”Kissie”), vid vite om 100 000 kr, att medverka till smygreklam på sätt som skett i ett blogginlägg och en instagrampost.
Den 26 april förändrar EU-domstolen spelplanen för konsumenter som tittar på film via gratis streamingtjänster och därmed tas ytterligare ett rättsligt krafttag för att stävja de upphovsrättsintrång som sker mot filmbranschen.
En vanlig fråga som uppkommer i upphandlingssammanhang är om upphandlande myndigheter har möjlighet att göra väsentliga ändringar av upphandlingsdokument under upphandlingsprocessen och i sådana fall under vilka förutsättningar sådana ändringar får göras.
I målet var ostridigt att en redovisningskonsult, som tidigare hade varit anställd hos PwC, hade brutit mot en klausul om värvningsförbud av kunder. Klausulen gällde under två år efter att anställningen upphörde och värvningsförbudet avsåg kunder som handlagts vid PwC:s kontor i Lund. Fråga i målet var bl.a. om klausulen var oskälig enligt 38 § avtalslagen.
En ny lag om skydd för företagshemligheter föreslås i Sverige till följd av det EU-direktiv som antogs i juni 2016 avseende skydd för just företagshemligheter (”Direktivet”).
En uppsägning för villkorsändring av ett lokalhyresavtal omfattas av ett regelverk som förmodligen är bland de mest komplicerade inom svensk fastighetsrätt. Reglerna är i hög grad till för att skydda den enligt lagstiftaren (men inte alltid i verkligheten) svagare parten: hyresgästen.
En utredning tillsattes sommaren 2015 med uppdraget att se över vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. För snart en månad sedan presenterades resultatet av utredningens förslag till ändrade skatteregler för fastighetsägare som föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
I takt med att fler och fler får upp ögonen för utmaningarna som kommer med dataskyddsförordningen (General Data Protection Regulation ”GDPR”) ökar frågetecknen kring hur den faktiskt ska tolkas i de enskilda fallen. Det är då välkommet att Art 29-gruppen utfärdar vägledande dokument.
Den 13 februari 2017 ålades för första gången i Sverige en internetleverantör att vidta tekniska blockeringsåtgärder för att hindra kundernas tillgång till piratsajter, i detta fall The Pirate Bay och Swefilmer. De tekniska blockeringsåtgärderna måste vara på plats senast den 28 februari, annars riskerar internetleverantören B2 Bredband AB (”Bredbandsbolaget”) ett vite på 500 000 kr.
Det är ett stort samhällsproblem att företag utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. För att bekämpa problemet har EU beslutat att alla EU-länder måste föra ett register över vilka personer som är företagens verkliga huvudmän.