MTM:s Christina Tånnander disputerar med forskning om talsyntes

Talsyntes har blivit allt bättre, men har fortfarande svårt att hantera detaljer i komplicerade texter. MTM:s industridoktorand Christina Tånnander har undersökt hur man kan få bättre kontroll över uttal och betoning, och hur man kan utvärdera om syntetiskt tal fungerar bra i olika sammanhang. I dag försvarar hon sin avhandling vid KTH.

Allt fler möter syntetiskt tal i vardagen. Du kan få en vägbeskrivning uppläst genom en app för kartor, och på stationen kan du höra vilken tid ett tåg väntas komma. Men för den som har en synnedsättning är syntetiska röster mer än en bekvämlighet, de är en förutsättning för att man ska kunna studera och vara självständig i vardagen.

MTM:s forskare Christina Tånnander lägger idag fram sin avhandling When details count. I den undersöker hon hur olika sätt att beskriva ordens uttal, kan användas för att styra syntetiskt tal. Hon undersöker också olika metoder för att utvärdera syntetiskt tal, bland annat metoder som kan hjälpa till att identifiera vad som inte fungerar bra.

En slutsats från forskningen är att det är viktigt att ta hänsyn till vad talsyntesen ska användas till, särskilt när man utvärderar hur bra den fungerar. Om en röst läser upp en facktext kan andra egenskaper vara viktiga än om den läser upp en skönlitterär text.

Komplexa texter som högskolelitteratur innehåller ofta facktermer och ord från olika språk. Det ställer särskilda krav på talsyntesen. Medan en dialog i en skönlitterär bok kan vara svår för en talsyntes att återge av andra skäl.

Tånnander visar också att bedömningen av en talsyntesröst kan bero vilket användningsområde lyssnaren utgår ifrån. En talsyntesröst som passar för en robot som hjälper till i hushållet behöver till exempel inte vara lika lämplig för att läsa upp en lärobok eller ge röst åt ett barn som inte kan tala själv.

Detaljerna spelar alltså roll, både när man utvecklar talsyntes och när man utvärderar den. Genom att förstå hur olika detaljer påverkar det syntetiska talet och hur lyssnare bedömer det, kan man skapa bättre förutsättningar för talsyntes som fungerar för olika behov och användningsområden.

MTM:s arbete med forskning och utveckling

MTM arbetar för att utveckla kunskapen om tillgänglig läsning, bland annat genom samarbeten med universitet och högskolor.

Ett annat exempel på MTM:s arbete med talteknik är uttalslexikonet Braxen, som myndigheten har gjort fritt tillgängligt i samarbete med Språkbanken Tal. Lexikonet kan användas av både utvecklare av talsyntes och andra som arbetar med att omvandla text till tal.

Länkar

Läs avhandlingen i sin helhet.

Läs mer om det fria uttalslexikonet Braxen.

Läs mer om MTM som Kunskapscentrum.

Följ disputationen via Zoom, livesänds 13 november kl. 14.00.