Tryggt med trygghetsteam i kollektivtrafiken

94 procent av pendeltågens resenärer känner sig trygga när de reser dagtid och mer än hälften av pendlarna känner sig trygga när de reser med pendeln på kvällar enligt en undersökning från Novus*. Samtidigt känner bara en tredjedel av alla tillfrågade resenärer sig trygga i samma miljö nattetid. Sedan april i år har MTR och SL infört trygghetsteam på pendeltågen kvällar och nätter för att öka tryggheten längs utvalda sträckor.

En undersökning genomförd av Novus under hösten 2019 visar att hela 94 procent tycker det är tryggt att resa med pendeltågen dagtid och sex av tio säger att det är tryggt kvällstid när de reser ensamma. Däremot uppger endast en tredjedel att de är trygga när de reser ensamma på natten.

– Det är tydligt att det finns skillnader i upplevelsen vad gäller kön, vilka sträckor man reser och vilka tider på dygnet man rör sig i kollektivtrafiken. Trygghetsarbetet är otroligt viktigt för oss och vi arbetar aktivt med att påverka det som vi vet bidrar till att både resenärer och medarbetare får en bättre och tryggare miljö att vistas i. Ett konkret exempel är att ha medarbetare som är synliga ute i systemet, säger Thomas Ahlskog, Trygghetschef MTR.

Fokus på trygghetsteam istället för biljettviserande personal
När självvisering via valideringsstolpar infördes på pendeltågens stationer med öppna spärrlinjer den 1 april i år försvann den viserande personalen ombord. Parallellt med det introducerade SL och MTR ett nytt initiativ med trygghetsteam för att öka tryggheten längs sträckorna som berördes. Fokus för trygghetsteamet är att arbeta uppsökande, vara synliga för resenärer och finnas till hands för att ingripa vid särskilda händelser, men även för att rapportera in klotter, skadegörelse och andra inslag som bidrar till att skapa otrygga miljöer.

Under april och maj har MTR:s trygghetsteam rapporterat in cirka 1 400 händelser på pendeltågslinjerna mellan Västerhaninge–Nynäshamn och Södertälje–Gnesta. Majoriteten av händelserna avsåg tillsägningar, därefter servicerelaterade ärenden som att informera om resvägar och uppsökande arbete för att öka tryggheten ombord för de som reser ensamma eller som kan antas vara otrygga.

– Trygghetsteamen gör ett fantastiskt jobb och deras insatser är väldigt uppskattade av såväl resenärer som samverkansparter och vi ser redan att närvaron ger effekter, både när det kommer till minskat stök på och omkring stationerna och för tryggheten ombord på pendeltågen vilket är väldigt positivt, säger Thomas Ahlskog.

– Från lokalpolisen Haninge/Nynäshamn ser vi ett stort värde i satsningen med trygghetsteam. Deras dagliga närvaro bland resenärerna är ett bra komplement till ordningsvakter och väktare för att öka den upplevda tryggheten och även hjälpa resande med frågor eller problem som kan uppstå. Vi ser trygghetsteamen som ett viktigt initiativ för att förebygga brott och öka tryggheten i kollektivtrafiken, säger Lars Backelin, kommunpolis Haninge/Nynäshamn.

Vad ska man göra om man upplever en situation som otrygg?
Om man är med om en situation ska man om möjligt ta kontakt med stationsvärdar, trygghetsteam, eller någon av ordningsvakterna i våra miljöer. Det går också alltid att ringa Trygghetscentralen som är öppen dygnet runt, året runt på nummer 020-120 25 25. Operatörerna, som tar emot ditt samtal, har tillgång till trygghetsresurser, trafikledare i kollektivtrafiken och polis och kan snabbt skicka personal dit det behövs.

Trygghet i kollektivtrafiken – hur ökar man tryggheten?
Vill du veta mer om MTR:s satsning på trygghet i kollektivtrafiken och lyssna på diskussioner om trygghetsresursernas roll i dagens samhälle? Den 1 juli arrangerade Stiftelsen Tryggare Sverige ett digitalt seminarium på temat - lyssna här.

Medverkande: Trygghetschef Thomas Ahlskog (MTR), Säkerhets- och trygghetschef Fredrik Högbom (Västtrafik), säkerhetschef Michael Englund (Jernhusen), VD Helena Leufstadius (Svensk Kollektivtrafik), Jonas Lindberg (Tryggare Sverige)

Läs mer om MTR:s trygghetsarbete här.

*Undersökningen är genomförd av Novus under perioden mellan den 20–27 september 2019. Svaren bygger på intervjuer med 1 747 personer. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i MTR:s slumpmässigt rekryterade panel med pendeltågsresenärer.