Gymnasieelever väljer samhällskunskap – visa varför de ska välja el och industriteknik i stället

I dagarna gör landets niondeklassare sina slutgiltiga val inför höstens gymnasium. På grund av ny dimensionering av gymnasiet kommer fler tvingas läsa yrkesförberedande program. Men att forcera in omotiverade ungdomar på oönskade utbildningar riskerar till leda till sämre resultat och fler avhopp. Ska ungdomarna vilja studera till bristyrken inom exempelvis el och energi behöver de komma i kontakt med arbetslivet redan innan de är 15 år.

Inför höstterminen 2025 har regeringen beslutat om ny så kallad dimensionering av gymnasial utbildning. I praktiken innebär det nya upplägget en anpassning till arbetsmarknadens behov, med färre platser på teoretiska utbildningar till förmån för fler yrkesprogram. Många branscher behöver ungdomar som har valt yrkesförberedande utbildningar, så det är i grunden något positivt. Men att lösa ett akut problem genom att försvåra för ungdomar att läsa de utbildningar de önskar, det riskerar att slå fel.

I stället behöver vi fråga oss varför de mest populära utbildningarna i höst återigen kommer att vara samhäll-, ekonomi eller naturprogrammen. Vi menar att kompetensförsörjning är något som börjar redan i grundskolan, där forskning tydligt visar att förebilder i ung ålder på många sätt är avgörande för ditt framtida yrkesliv. Om en 15-åring aldrig har kommit kontakt med en yrkesgrupp eller bransch under uppväxten kommer den personen förmodligen att välja en annan väg. Om föräldrarna inte ser möjligheter med yrkesprogram för sina ungdomar, så har det också stor betydelse.

Ska vi nå en förändring där fler ungdomar söker sig till andra utbildningar och yrken behöver skolan och arbetslivet träffas tidigare och mer frekvent. De behöver få veta att det finns många olika yrken och arbetsplatser. Unga behöver känna sitt värde i samhället, att kan bidra och göra skillnad, för sig själva och för samhället. Så är det inte idag. Vi behöver skapa fler inspirerande möten mellan elever och arbetsliv. Och där behöver regeringen ge skolorna bättre förutsättningar.

Industriarbetsgivarnas medlemmar uppger att nästa tre av fyra företag anser att det blivit svårare att få tag på rätt kompetens de senaste fem åren. Det behövs ingenjörer, maskinoperatörer, stationstekniker och distributionselektriker. Även Livsmedelsföretagen behöver anställa. De kommande fem år kommer 20 000 personer att behövas och inom vården behövs ambulanssjuksköterskor och audionomer.

Det är förvisso lärarnas uppdrag att koppla ämnesundervisningen till verkligheten utanför skolan och till arbetslivet. Det ska ske från årskurs ett i grundskolan, enligt de allmänna råden för vägledning från Skolverket. Skolinspektionens granskning visar tyvärr att det inte fungerar som det är tänkt. Av 30 granskade grundskolor i kommuner med låg utbildningsnivå var samtliga i behov av ett systematiskt kvalitetsarbete för att stärka elevernas tillit till den egna förmågan. Här spelar studie- och yrkesvägledning en central roll, men resurserna och timmarna är knappa.

Arbetsgivare behöver därför ta sitt ansvar och har stora möjligheter att göra skillnad redan i dag. Hur samarbetar vårt företag med grundskolan? Vem är ansvarig för att koordinera studiebesök och besök på skolor? Om det är affärskritiskt att fler elever söker sig till jobb i branschen, är det då också en fråga på ledningens agenda att professionellt och långsiktigt arbeta med att inspirera elever?

Många företag har börjat jobba långsiktigt och professionellt med att samverka med grundskolan och gymnasiet. Vi på My Dream Now har långsiktiga samarbeten med många företag som engagerar sina medarbetare. Vi prioriterar att skolor i områden med hög arbetslöshet, där många unga saknar starka förebilder från arbetslivet.

För oss är det tydligt att unga behöver fler förebilder vid sidan av de vuxna de möter i sin vardag. Unga måste, mycket tidigare och i mycket högre utsträckning, få möjlighet att möta processoperatörer, kockar, elektriker och andra yrkesverksamma för att själva bilda sig en uppfattning om vad de vill göra. De måste få en ärlig chans, en chans att välja sitt liv, snarare än att låta omständigheterna styra dem i sina livsval. Det måste vara tydligt att det går att följa sin dröm oavsett vem du är eller vilken bakgrund du har. Det är en idé om något bättre om du så vill, eller rent krasst: ett första steg till drömjobbet.

Utmaningen för skolan i dag är att hitta tiden för samverkan. Finns det tid i läroplanen kommer det finnas bättre förutsättningar för en väl fungerande samverkan mellan skola och arbetsliv. Vi vill att det ska finnas strukturerade kontakter med det omgivande samhälls- och arbetslivet. Det behövs bättre förutsättningar och tydliga förväntningar för att samverka, där kan fler bidra.

Förutom att ge eleverna förståelse för olika arbetsplatser kommer även de företag som deltar i samverkan att få en chans att inspirera framtida medarbetare. SKR har tagit fram ett metodstöd om studie- och yrkesvägledning där man kan hitta bra exempel på fungerande samverkan.

Vi föreslår följande konkreta förslag:

• Riksdag och regering behöver följa upp utredningen Framtidsval (SOU 2019:4) och fatta beslut om förslaget om att skapa tid för möten med arbetslivet.
• Tydliga mål bör sättas för antal möten med olika arbetsgivare/yrkesgrupper som eleverna ska få under skoltiden.
• Ett regleringsbrev kan säkerställa att myndigheter och statliga bolag samverkar med grundskolor och gymnasier för att inspirera till olika yrken.

Tillsammans kan vi inspirera fler elever att hitta egna vägar till olika utbildningar och spännande jobb.

Jonas Bygdeson, Grundare My Dream Now.