Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

  • Hans Hammarskiöld, Självporträtt, 1956.

    Hans Hammarskiöld 100 år firas med utställning på Gripsholms slott

    Hans Hammarskiöld var ett av de mest betydande namnen inom fotokonsten i Sverige under 1900-talets andra hälft. I år är det 100 år sedan han föddes. Det uppmärksammas med en utställning på Gripsholms slott med Hammarskiölds porträtt av kungafamiljen och av kulturpersonligheter.

  • Foto: Viktor Fordell/Nationalmuseum

    Utställningen Dukat till fest! öppnar på Gustavsbergs Porslinsmuseum den 7 juni

    Blå blom, Berså och Nobel – alla är välkända Gustavsbergserviser som genom åren prytt festbord och förgyllt vardagens måltider. Med utställningen Dukat till fest! Porslinsriket 200 år uppmärksammar Gustavsbergs Porslinsmuseum att porslinsfabriken försett svenska hem med porslin i två århundraden.

  • Utställning med Johan Renck och Anders Petersen på Nationalmuseum

    Utställning med Johan Renck och Anders Petersen på Nationalmuseum

    Den 12 juni öppnar The Left Shore på Nationalmuseum. I utställningen visas en film som Johan Renck har skapat utifrån några av Anders Petersens fotografier. Till detta visas även kopior av ett urval av Petersens fotografier om stängda institutioner i Sverige.

  • Hanna Hirsch Pauli, Frukostdags, 1887. Foto: Anna Danielsson/Nationalmuseum.

    Monografisk utställning med Hanna Hirsch Pauli öppnar på Nationalmuseum den 19 juni

    I sommar öppnar Nationalmuseum den första monografiska utställningen med Hanna Hirsch Paulis samlade verk. Den ger en heltäckande bild av hennes långa konstnärsliv med en blandning av de mest kända konstverken och verk som aldrig har visats tidigare. I Hanna Hirsch Pauli – konsten att vara fri visas hennes konst för första gången i sin egen rätt.

  • Ernst Billgren, Från Sveaborg till Fredriksten, 2024. Foto: Anna Danielsson/Nationalmuseum.

    Nya verk av Ernst Billgren visas på Nationalmuseum från 10 april

    Nationalmuseum presenterar Ernst Billgren – nya minnen, en utställning med flera nya verk av en av Sveriges mest uppmärksammade konstnärer. Billgren utmanar konstvärldens oskrivna lagar och outtalade förväntningar, med verk som kombinerar traditionella konsthistoriska motiv med populärkulturella referenser och kitsch.
    Vårens utställning kommer innehålla ett 25-tal verk av Billgren, där konstnär

  • Utställningen Bonnard och Norden öppnar på Nationalmuseum den 20 februari

    Utställningen Bonnard och Norden öppnar på Nationalmuseum den 20 februari

    Pierre Bonnard var en av 1900-talets mest inflytelserika konstnärer. I färgskimrande bilder fångade fransmannen det han hade närmast: hemmet, familjen, trädgården, gatuvimlet, och utsikten mot havet. De senaste åren har utställningar med Bonnards måleri blivit stora publiksuccéer runtom i världen. Nationalmuseums utställning är den första i Sverige på över sjuttio år. För första gången presenteras

Sociala medier

En 150 meter hög byggnad av ”säregen typ i järnbetong med gula polerade ytor” – så beskriver J.A.G. Acke sitt projekt, som han kallade ”Nationernas torn”.

Johan Axel Gustaf Acke var målare, tecknare och skulptör, men hade också ett starkt intresse för arkitektur. Det här fantasiprojektet skissade han på mellan slutet av 1800-talet, då betong började användas som byggmaterial, och 1924 – året då han gick bort.

Detaljerna är oklara, men utifrån Ackes egen beskrivning förstår vi att tornet var tänkt att bli ett affärshus med 25 salar, utrustat med trådlös telegraf, bibliotek, lunchrum och hissar. Affärsföretag och bolag från hela världen skulle vara representerade i byggnaden, och 14 svenska städer skulle bidra ekonomiskt till projektet. Tornet var inspirerat av italienska kampaniler och beräknades kosta cirka två miljoner kronor. Acke planerade att ställa ut projektet för granskning och rådfråga ”teknologiska föreningar” och ingenjörer.

Tornet blev aldrig byggt, men detta fascinerande projekt väcker många frågor: Var skulle tornet ha stått? Hur kom konstnären på en sådan idé? Hur hade ett sådant ”italiensk-inspirerat” torn påverkat stadsbilden?

Vad tycker ni?

Bild 1–4. Skisser, J.A.G. Acke. NMH 316, 317, 318, 321/1929. 

Bild 5. Självporträtt, J.A.G. Acke, 1918, olja på duk. NMGrh 3794. 

#JAGAcke #Acke #JohanAxelGustafAcke #nationalmuseumswe

En 150 meter hög byggnad av ”säregen typ i järnbetong med gula polerade ytor” – så beskriver J.A.G. Acke sitt projekt, som han kallade ”Nationernas torn”. Johan Axel Gustaf Acke var målare, tecknare och skulptör, men hade också ett starkt intresse för arkitektur. Det här fantasiprojektet skissade han på mellan slutet av 1800-talet, då betong började användas som byggmaterial, och 1924 – året då han gick bort. Detaljerna är oklara, men utifrån Ackes egen beskrivning förstår vi att tornet var tänkt att bli ett affärshus med 25 salar, utrustat med trådlös telegraf, bibliotek, lunchrum och hissar. Affärsföretag och bolag från hela världen skulle vara representerade i byggnaden, och 14 svenska städer skulle bidra ekonomiskt till projektet. Tornet var inspirerat av italienska kampaniler och beräknades kosta cirka två miljoner kronor. Acke planerade att ställa ut projektet för granskning och rådfråga ”teknologiska föreningar” och ingenjörer. Tornet blev aldrig byggt, men detta fascinerande projekt väcker många frågor: Var skulle tornet ha stått? Hur kom konstnären på en sådan idé? Hur hade ett sådant ”italiensk-inspirerat” torn påverkat stadsbilden? Vad tycker ni? Bild 1–4. Skisser, J.A.G. Acke. NMH 316, 317, 318, 321/1929. Bild 5. Självporträtt, J.A.G. Acke, 1918, olja på duk. NMGrh 3794. #JAGAcke #Acke #JohanAxelGustafAcke #nationalmuseumswe

Visste du att Nationalmuseum har förvaltat en konstsamling i Paris sedan 1982?

Tidigare i maj öppnade utställningen "En ny värld – konstnärliga och sociala revolutioner under 1700-talet" på Svenska institutet i Paris. Utställningen presenterar de fransk-svenska relationerna mellan 1720 och 1790 i ett nytt ljus, med verk ur Tessininstitutets samling – en samling som Nationalmuseum ansvarat för i över 40 år. Den nya hängningen fokuserar helt på 1700-talet, vilket innebär att verk från andra epoker tillfälligt har tagits bort. Ett särskilt viktigt tillskott är grafiken, som tidigare visats i begränsad omfattning trots att den utgör huvuddelen av samlingens över 6 000 verk.

Kurator för utställningen är Otto Ruin, som arbetat inom ramen för Nationalmuseums Ung forskare-stipendium – ett program som ger unga konsthistoriker möjlighet att fördjupa sig i museets samlingar genom kortare forsknings- och utställningsprojekt. Otto Ruin tipsar om flera höjdpunkter i utställningen: Alexander Roslins porträtt av sin fru, Louis-Jean Desprez skräckromantiska La Chimère de Monsieur Desprez samt La Gustave av Pierre-Antoine de Machy – en luftballongsmålning från 1784 (bild 5–7). Andra sevärda objekt är Roslins lilla målning Vesuvius utbrott, Bernard Picarts finanskrasch-allegori från 1720 med humoristiska detaljer, samt Jean Eric Rehns ovanliga oljemålning Ruiner. (bild 8–10).

Ska du till Paris i sommar? Missa inte att besöka Svenska institutet och se den nya utställningen, som är öppen sedan maj.

Projektet har möjliggjorts genom generöst stöd från Björn och Inger Savén Foundation samt Jacob Wallenberg Foundation.

Bild 1–4. Nya hängningen av Tessininstitutets samling. Foto: Vinciane Lebrun / Voyez-Vous 

Bild 5. Alexander Roslin, Marie Suzanne Giroust, 1734–1772, 1770, olja på duk. NMTiP 319.

Bild 6. Louis Jean Desprez, La chimère, 1771, etsning på papper. NMTiG 424.

Bild 7. Pierre-Antoine de Machy, Ballongen "La Gustave", 1784, olja på duk. NMTiP 46.

Bild 8. Alexander Roslin, Vesuvius utbrott. NMTiP 301.

Bild 9. Bernard Picart. NMTiG 2983.

Bild 10. Jean Eric Rehn, Ruiner. NM 3118.

#carlgustaftessin #alexanderroslin #louisjeandesprez #paris #nationalmuseumswe

Visste du att Nationalmuseum har förvaltat en konstsamling i Paris sedan 1982? Tidigare i maj öppnade utställningen "En ny värld – konstnärliga och sociala revolutioner under 1700-talet" på Svenska institutet i Paris. Utställningen presenterar de fransk-svenska relationerna mellan 1720 och 1790 i ett nytt ljus, med verk ur Tessininstitutets samling – en samling som Nationalmuseum ansvarat för i över 40 år. Den nya hängningen fokuserar helt på 1700-talet, vilket innebär att verk från andra epoker tillfälligt har tagits bort. Ett särskilt viktigt tillskott är grafiken, som tidigare visats i begränsad omfattning trots att den utgör huvuddelen av samlingens över 6 000 verk. Kurator för utställningen är Otto Ruin, som arbetat inom ramen för Nationalmuseums Ung forskare-stipendium – ett program som ger unga konsthistoriker möjlighet att fördjupa sig i museets samlingar genom kortare forsknings- och utställningsprojekt. Otto Ruin tipsar om flera höjdpunkter i utställningen: Alexander Roslins porträtt av sin fru, Louis-Jean Desprez skräckromantiska La Chimère de Monsieur Desprez samt La Gustave av Pierre-Antoine de Machy – en luftballongsmålning från 1784 (bild 5–7). Andra sevärda objekt är Roslins lilla målning Vesuvius utbrott, Bernard Picarts finanskrasch-allegori från 1720 med humoristiska detaljer, samt Jean Eric Rehns ovanliga oljemålning Ruiner. (bild 8–10). Ska du till Paris i sommar? Missa inte att besöka Svenska institutet och se den nya utställningen, som är öppen sedan maj. Projektet har möjliggjorts genom generöst stöd från Björn och Inger Savén Foundation samt Jacob Wallenberg Foundation. Bild 1–4. Nya hängningen av Tessininstitutets samling. Foto: Vinciane Lebrun / Voyez-Vous Bild 5. Alexander Roslin, Marie Suzanne Giroust, 1734–1772, 1770, olja på duk. NMTiP 319. Bild 6. Louis Jean Desprez, La chimère, 1771, etsning på papper. NMTiG 424. Bild 7. Pierre-Antoine de Machy, Ballongen "La Gustave", 1784, olja på duk. NMTiP 46. Bild 8. Alexander Roslin, Vesuvius utbrott. NMTiP 301. Bild 9. Bernard Picart. NMTiG 2983. Bild 10. Jean Eric Rehn, Ruiner. NM 3118. #carlgustaftessin #alexanderroslin #louisjeandesprez #paris #nationalmuseumswe

Har du besökt Designmagasinet på Nationalmuseum? 

Designmagasinet är en permanent utställning om design och formgivning – med särskilt fokus på keramikens utveckling från 1700-talet till idag. I montrarna visas över 1 200 föremål som berättar om material, tekniker och stiltrender genom tiderna. Här kan du följa hur design formas av – och formar – samhällets förändrade behov och ideal. I salens mitt visas miniatyrutställningar med fördjupningar ur samlingarna. 

Besöker du museet med barn? Då finns mycket att upptäcka! På de nedre hyllorna finns Lisa Larsons keramiklejon, porslinshundar och andra djur, placerade i barnvänlig höjd. Designmagasinet är också en plats för vila eller arbete. Här finns stolar och bord där du kan sätta dig ner – oavsett om du vill ta en paus eller arbeta i lugn miljö. 

Du hittar Designmagasinet på entréplan i Nationalmuseum, med ingång från gången mellan museishopen och restaurangen. Det är alltid fri entré till Designmagasinet – så passa på att ta en titt nästa gång som du har vägarna förbi museet. 

#designmagasinet #keramik #porslin #nationalmuseumswe

Har du besökt Designmagasinet på Nationalmuseum? Designmagasinet är en permanent utställning om design och formgivning – med särskilt fokus på keramikens utveckling från 1700-talet till idag. I montrarna visas över 1 200 föremål som berättar om material, tekniker och stiltrender genom tiderna. Här kan du följa hur design formas av – och formar – samhällets förändrade behov och ideal. I salens mitt visas miniatyrutställningar med fördjupningar ur samlingarna. Besöker du museet med barn? Då finns mycket att upptäcka! På de nedre hyllorna finns Lisa Larsons keramiklejon, porslinshundar och andra djur, placerade i barnvänlig höjd. Designmagasinet är också en plats för vila eller arbete. Här finns stolar och bord där du kan sätta dig ner – oavsett om du vill ta en paus eller arbeta i lugn miljö. Du hittar Designmagasinet på entréplan i Nationalmuseum, med ingång från gången mellan museishopen och restaurangen. Det är alltid fri entré till Designmagasinet – så passa på att ta en titt nästa gång som du har vägarna förbi museet. #designmagasinet #keramik #porslin #nationalmuseumswe

Ny bok från Nationalmuseum! 📖✨
 
Hur bevarar man ett konstföremål när man inte vet vilken metod som är bäst att använda?
Den här boken presenterar tolv projekt med föremål ur Nationalmuseums samlingar, där det har krävts komplicerade konserveringsinsatser för att verken ska gå att visa igen. Boken innehåller artiklar om varje projekt. Tekniska undersökningar och analyser av konstnärliga processer har lagt grunden för konserveringsarbetet. Tack vare de genomförda åtgärderna kan konstverken bevaras för framtiden.
 
Boken finns nu att köpa i vår museibutik på Nationalmuseum, i webbshopen och bokshopen.
#nationalmuseumshop #nationalmuseumswe

Ny bok från Nationalmuseum! 📖✨ Hur bevarar man ett konstföremål när man inte vet vilken metod som är bäst att använda? Den här boken presenterar tolv projekt med föremål ur Nationalmuseums samlingar, där det har krävts komplicerade konserveringsinsatser för att verken ska gå att visa igen. Boken innehåller artiklar om varje projekt. Tekniska undersökningar och analyser av konstnärliga processer har lagt grunden för konserveringsarbetet. Tack vare de genomförda åtgärderna kan konstverken bevaras för framtiden. Boken finns nu att köpa i vår museibutik på Nationalmuseum, i webbshopen och bokshopen. #nationalmuseumshop #nationalmuseumswe

Välkommen in till Nationalmuseum – en plats där konst, design och arkitektur möts i magisk harmoni.

Redan när du kliver in i den stora trapphallen möts du av ljus, rymd och historiska detaljer som tillsammans skapar en storslagen upplevelse. Det är inte bara de verk vi visar som är konst – själva huset är också ett konstverk i sig. Från stuckaturer och färgsättning till golv, belysning och möbler – här samsas 1800-talets prakt med samtida design i en unik helhet.

I sal efter sal berättas historier genom måleri, skulptur, konsthantverk och design från olika epoker. Konst från renässans till samtid blandas med svenska klassiker och internationella mästerverk. Och överallt finns genomtänkta detaljer – från specialritade bänkar till handplockade kulörer – som förstärker upplevelsen och visar hur konst och miljö samspelar.

Museets rum är inte bara bakgrund – de förstärker känslan i varje utställning och bjuder in till eftertanke, samtal och upptäckarlust. Här finns tysta rum som andas stillhet och salonger som sprakar av färg och liv. Kanske gillar du bäst det svala ljuset i de klassiska gallerierna? Eller trivs du allra mest i designrummen där form och funktion möts?

Vilket är ditt favoritrum på museet – och varför? Dela gärna med dig i kommentarerna!

#nationalmuseum #interiör #konstupplevelse #stockholm

Välkommen in till Nationalmuseum – en plats där konst, design och arkitektur möts i magisk harmoni. Redan när du kliver in i den stora trapphallen möts du av ljus, rymd och historiska detaljer som tillsammans skapar en storslagen upplevelse. Det är inte bara de verk vi visar som är konst – själva huset är också ett konstverk i sig. Från stuckaturer och färgsättning till golv, belysning och möbler – här samsas 1800-talets prakt med samtida design i en unik helhet. I sal efter sal berättas historier genom måleri, skulptur, konsthantverk och design från olika epoker. Konst från renässans till samtid blandas med svenska klassiker och internationella mästerverk. Och överallt finns genomtänkta detaljer – från specialritade bänkar till handplockade kulörer – som förstärker upplevelsen och visar hur konst och miljö samspelar. Museets rum är inte bara bakgrund – de förstärker känslan i varje utställning och bjuder in till eftertanke, samtal och upptäckarlust. Här finns tysta rum som andas stillhet och salonger som sprakar av färg och liv. Kanske gillar du bäst det svala ljuset i de klassiska gallerierna? Eller trivs du allra mest i designrummen där form och funktion möts? Vilket är ditt favoritrum på museet – och varför? Dela gärna med dig i kommentarerna! #nationalmuseum #interiör #konstupplevelse #stockholm

När vi ser en ballerina, då tänker många på Edgar Degas, eller hur? I detta fall stämmer intuitionen – alla tryck du ser här är hans verk. Men varför är de överkryssade?

Att ”kryssa plåten” är en metod som används när hela upplagan av ett tryck har producerats. Det görs det för att markera att inga fler – och därmed inga oäkta – exemplar får tryckas i efterhand.

Det händer också att konstnären själv väljer att makulera en plåt – kanske blev den inte som hen tänkt sig. Då markeras den för att den inte ska användas alls. Men om plåten ändå bevaras och senare hittas, kan någon ha valt att trycka den ändå.

Trycken du ser här ser lite skissartade och ofullständiga ut. Kanske tyckte Degas själv att de inte höll måttet – men de har ändå tryckts, och ger oss en unik inblick i konstnärens kreativa process.

Bild 1–7. Edgar Degas. NMH 411–413, 417–419, 421, 423, 425, 426/1950. 

#edgardegas #ballerina #nationalmuseumswe

När vi ser en ballerina, då tänker många på Edgar Degas, eller hur? I detta fall stämmer intuitionen – alla tryck du ser här är hans verk. Men varför är de överkryssade? Att ”kryssa plåten” är en metod som används när hela upplagan av ett tryck har producerats. Det görs det för att markera att inga fler – och därmed inga oäkta – exemplar får tryckas i efterhand. Det händer också att konstnären själv väljer att makulera en plåt – kanske blev den inte som hen tänkt sig. Då markeras den för att den inte ska användas alls. Men om plåten ändå bevaras och senare hittas, kan någon ha valt att trycka den ändå. Trycken du ser här ser lite skissartade och ofullständiga ut. Kanske tyckte Degas själv att de inte höll måttet – men de har ändå tryckts, och ger oss en unik inblick i konstnärens kreativa process. Bild 1–7. Edgar Degas. NMH 411–413, 417–419, 421, 423, 425, 426/1950. #edgardegas #ballerina #nationalmuseumswe

Fotografen Hans Hammarskiöld föddes i maj 1925. Han var verksam under mer än ett halvsekel och ett betydande namn inom fotokonsten i Sverige. Hammarskiöld föredrog att avbilda sina modeller i en för dem naturlig miljö och utgick gärna från dagsljus. 

Här har han fotograferat en korrekt klädd herre, som stretar fram på en London-gata bärande på en gigantisk tub. En skylt i bakgrunden informerar om gatuarbete, men ordet ”EXPERIMENT” kan även tillämpas på handlingen i bilden. 

Mannen med tuben är den svensk-amerikanske konstnären Claes Oldenburg. År 1966 arbetade han med stora mjuka skulpturer, föreställande vardagsföremål. Oldenburgs objekt var en del av popkonsten, vars motiv hämtades från masskultur, reklam och konsumtionsvaror. Popkonstens estetik passade utmärkt till the Swinging Sixties. 

Fotografen dokumenterade Oldenburgs arbete i samband med en utställning i London. Enligt Hammarskiöld fick herrarna gemensamt idén att ta ut ett av verken på gatan för att se vad som hände, en tanke helt i linje med popkonstens experimentella anda. Här har konsten lämnat galleriet och möter den förbryllade allmänheten ute i verkligheten. 

 I sommar visas detta foto tillsammans med ytterligare 20 porträtt av kulturpersoner och kungligheter i utställningen “Hans Hammarskiöld 100 år” i Statens porträttsamling på Gripsholms slott. Planera ett besök i sommar! 

Bild. Hans Hammarskiöld, Claes Oldenburg, konstnär, 1966. Gelatinsilverfotografi. Nationalmuseum, Statens porträttsamling, NMGrh 4606. Gåva 2008 av fotografen.

#hanshammarskiöld #claesoldenburg #gripsholmsslott #nationalmuseumswe

Fotografen Hans Hammarskiöld föddes i maj 1925. Han var verksam under mer än ett halvsekel och ett betydande namn inom fotokonsten i Sverige. Hammarskiöld föredrog att avbilda sina modeller i en för dem naturlig miljö och utgick gärna från dagsljus. Här har han fotograferat en korrekt klädd herre, som stretar fram på en London-gata bärande på en gigantisk tub. En skylt i bakgrunden informerar om gatuarbete, men ordet ”EXPERIMENT” kan även tillämpas på handlingen i bilden. Mannen med tuben är den svensk-amerikanske konstnären Claes Oldenburg. År 1966 arbetade han med stora mjuka skulpturer, föreställande vardagsföremål. Oldenburgs objekt var en del av popkonsten, vars motiv hämtades från masskultur, reklam och konsumtionsvaror. Popkonstens estetik passade utmärkt till the Swinging Sixties. Fotografen dokumenterade Oldenburgs arbete i samband med en utställning i London. Enligt Hammarskiöld fick herrarna gemensamt idén att ta ut ett av verken på gatan för att se vad som hände, en tanke helt i linje med popkonstens experimentella anda. Här har konsten lämnat galleriet och möter den förbryllade allmänheten ute i verkligheten. I sommar visas detta foto tillsammans med ytterligare 20 porträtt av kulturpersoner och kungligheter i utställningen “Hans Hammarskiöld 100 år” i Statens porträttsamling på Gripsholms slott. Planera ett besök i sommar! Bild. Hans Hammarskiöld, Claes Oldenburg, konstnär, 1966. Gelatinsilverfotografi. Nationalmuseum, Statens porträttsamling, NMGrh 4606. Gåva 2008 av fotografen. #hanshammarskiöld #claesoldenburg #gripsholmsslott #nationalmuseumswe

Om en månad öppnar vår nya utställning “Hanna Hirsch Pauli – konsten att vara fri”. Det är den första monografiska utställningen med Hanna Hirsch Paulis samlade verk(!) Den ger en heltäckande bild av hennes långa konstnärsliv med en blandning av de mest kända konstverken som “Frukostdags” och verk som aldrig har visats tidigare. Skriv upp den 19 juni i kalendern redan nu! 

Konstverk i video: 

Hanna Hirsch Pauli, Frukostdags, 1887, olja på duk NM 1705. 

Hanna Hirsch Pauli, Bayersk bondflicka, 1885–1887, olja på duk. NM 3133. 

#hannahirschpauli #hannahirsch #hannapauli #nationalmuseumswe

Om en månad öppnar vår nya utställning “Hanna Hirsch Pauli – konsten att vara fri”. Det är den första monografiska utställningen med Hanna Hirsch Paulis samlade verk(!) Den ger en heltäckande bild av hennes långa konstnärsliv med en blandning av de mest kända konstverken som “Frukostdags” och verk som aldrig har visats tidigare. Skriv upp den 19 juni i kalendern redan nu! Konstverk i video: Hanna Hirsch Pauli, Frukostdags, 1887, olja på duk NM 1705. Hanna Hirsch Pauli, Bayersk bondflicka, 1885–1887, olja på duk. NM 3133. #hannahirschpauli #hannahirsch #hannapauli #nationalmuseumswe

De grå och svarta fläckarna på italienska teckningar väcker frågor. Vad har hänt? Brottslingen heter blyvitt och har en lång historia som pigment i målarfärg. Det anges vara ett av de äldsta syntetiska pigmenten, känt och populärt på grund av dess täckförmåga och ljusstyrka redan i antiken. Blandat med medium som olja, gummi arabicum, ägg eller djurlim, har blyvitt varit det vanligaste vita pigmentet i konstnärsfärger.

Förutom att det är giftigt, har blyvitt en annan otrevlig egenskap - det kan missfärgas och bli grått och svart med tiden (en process som kallas oxidation). Konservatorer kan använda väteperoxid för att göra färgen vit igen, men detta förändrar pigmentets kemiska sammansättning och kan leda till andra skador i framtiden. Därför brukar museer undvika denna behandling.

Bild 1–2. Okänd konstnär, Änglakonsert, Italien. NMH 103/1863.

Bild 3–4. Okänd konstnär, Nattvarden. Italien. NMH 432/1863.

Bild 5. Filippino Lippi, hans ateljé, Ung munk i vänster profil, Italien, 1400-talet. NMH 83/1863.

Bild 6–7. Okänd konstnär, Triton bär en kvinna och ett barn, Italien. NMH 1277/1863. 

Bild 8. Maso Finiguerra, David med Goliats huvud, Italien, 1400-talet. NMH 72/1863. 

Bild 9. Pietro Perugino, Figurstudier för en ängel, Italien, 1400-talet. NMH 286/1863. 

#teckning #blyvitt #papperskonservering #nationalmuseumswe

De grå och svarta fläckarna på italienska teckningar väcker frågor. Vad har hänt? Brottslingen heter blyvitt och har en lång historia som pigment i målarfärg. Det anges vara ett av de äldsta syntetiska pigmenten, känt och populärt på grund av dess täckförmåga och ljusstyrka redan i antiken. Blandat med medium som olja, gummi arabicum, ägg eller djurlim, har blyvitt varit det vanligaste vita pigmentet i konstnärsfärger. Förutom att det är giftigt, har blyvitt en annan otrevlig egenskap - det kan missfärgas och bli grått och svart med tiden (en process som kallas oxidation). Konservatorer kan använda väteperoxid för att göra färgen vit igen, men detta förändrar pigmentets kemiska sammansättning och kan leda till andra skador i framtiden. Därför brukar museer undvika denna behandling. Bild 1–2. Okänd konstnär, Änglakonsert, Italien. NMH 103/1863. Bild 3–4. Okänd konstnär, Nattvarden. Italien. NMH 432/1863. Bild 5. Filippino Lippi, hans ateljé, Ung munk i vänster profil, Italien, 1400-talet. NMH 83/1863. Bild 6–7. Okänd konstnär, Triton bär en kvinna och ett barn, Italien. NMH 1277/1863. Bild 8. Maso Finiguerra, David med Goliats huvud, Italien, 1400-talet. NMH 72/1863. Bild 9. Pietro Perugino, Figurstudier för en ängel, Italien, 1400-talet. NMH 286/1863. #teckning #blyvitt #papperskonservering #nationalmuseumswe

Assyrien var under många hundra år det mäktigaste riket i Mellanöstern, med en storhetstid under perioden ca 900–600 f. Kr. Den över två meter höga, nyinstallerade reliefen på Nationalmuseum är en av omkring 400 reliefplattor som en gång täckte väggarna i de viktigaste rummen i kung Assurnasirpal II:s palats i den assyriska huvudstaden Kalah, idag kallad Nimrud. Assurnasirpal regerade mellan 883 och 859 f. Kr. och flyttade 879 rikets huvudstad till Nimrud där han lät uppföra tempel och palats. Reliefen var ursprungligen målad och har suttit i ett mindre rum i anslutning till den stora festsalen där de flesta väggplattorna hade samma motiv: ett bevingat skyddsväsen intill palmräd med stiliserade blad. 

Den assyriska konsten skapade sensation när palatsen i Nimrud, Khorsabad och andra platser grävdes ut av brittiska och franska arkeologer på 1840- och 50-talen. Skulpturerna avlägsnades från byggnaderna och fördes till museer i Europas och Nordamerikas städer, ibland under kaotiska former. Nationalmuseums relief var en gåva från Sveriges änkedrottning Josefina år 1866, när museibyggnaden invigdes. Hur och när drottningen mottog reliefen är inte känt. De skulpturer som fanns kvar i palatset i Nimrud förstördes till största delen 2015 av terroristorganisationen Islamiska staten. 

Torsdagen den 22 maj kl. 17–20 tillägnar vi en hel kväll till den assyriska frisen från Nimrud. I restaurangen serverar Fredrik Eriksson mat med smak av Assyriska riket. Kvällen innehåller även samtal, föreläsning, assyrisk dans, musik och barmingel. Temakvällen arrangeras i samarbete med Assyriska riksförbundet. Välkommen att delta. 

Bild 1–5. Nationalmuseum, sal 25. 

#relief #assyrian #nimrud #nationalmuseumswe

Assyrien var under många hundra år det mäktigaste riket i Mellanöstern, med en storhetstid under perioden ca 900–600 f. Kr. Den över två meter höga, nyinstallerade reliefen på Nationalmuseum är en av omkring 400 reliefplattor som en gång täckte väggarna i de viktigaste rummen i kung Assurnasirpal II:s palats i den assyriska huvudstaden Kalah, idag kallad Nimrud. Assurnasirpal regerade mellan 883 och 859 f. Kr. och flyttade 879 rikets huvudstad till Nimrud där han lät uppföra tempel och palats. Reliefen var ursprungligen målad och har suttit i ett mindre rum i anslutning till den stora festsalen där de flesta väggplattorna hade samma motiv: ett bevingat skyddsväsen intill palmräd med stiliserade blad. Den assyriska konsten skapade sensation när palatsen i Nimrud, Khorsabad och andra platser grävdes ut av brittiska och franska arkeologer på 1840- och 50-talen. Skulpturerna avlägsnades från byggnaderna och fördes till museer i Europas och Nordamerikas städer, ibland under kaotiska former. Nationalmuseums relief var en gåva från Sveriges änkedrottning Josefina år 1866, när museibyggnaden invigdes. Hur och när drottningen mottog reliefen är inte känt. De skulpturer som fanns kvar i palatset i Nimrud förstördes till största delen 2015 av terroristorganisationen Islamiska staten. Torsdagen den 22 maj kl. 17–20 tillägnar vi en hel kväll till den assyriska frisen från Nimrud. I restaurangen serverar Fredrik Eriksson mat med smak av Assyriska riket. Kvällen innehåller även samtal, föreläsning, assyrisk dans, musik och barmingel. Temakvällen arrangeras i samarbete med Assyriska riksförbundet. Välkommen att delta. Bild 1–5. Nationalmuseum, sal 25. #relief #assyrian #nimrud #nationalmuseumswe

Kontakter