Senaste nyheterna

Möt Nationalmuseums chefskonditor Tua Öhman, som arbetat på @restaurang_nationalmuseum i snart 3 år – i bageriet som bokstavligen ligger i hjärtat av museet, en trappa ner i källaren. Här blandas hantverk, historia och kreativitet varje dag. "Jag är utbildad både konditor och bagare. Många arbetsplatser erbjuder ofta antingen jobb som enbart konditor eller enbart bagare. Här får jag använda alla mina färdigheter. Jag nördar ofta ner mig i olika baktekniker och vill testa nya idéer och recept. Här får jag utlopp för min kreativitet. " Varje dag börjar med surdegsbröd till lunchgästerna och fortsätter med att spritsa, dekorera och skapa både till caféet och museets festvåningar. Här står hållbarhet i centrum: vi bakar med ekologiskt mjöl från Limabacka kvarn, jobbar med säsongens råvaror och minimerar svinn genom kreativ återanvändning. Tre snabba frågor till chefskonditor Tua: 💬 Vilken är favoriten bland besökarna? – Toscakakan 💬 Vad får besökarna inte missa? – Gjutna praliner och klassiska wienerbröd – så mycket hantverk i varje lager. 💬 Har du någon säsongsfavorit? – Inget slår känslan när den första glasrabarbern kommer in. Ta fika på Nationalmuseum vid nästa besök och njut av Tuas kreationer! #stockholm #fika #swedishfika #nationalmuseumswe

Sommar i Sverige📍 Stockholms skärgård En oljemålning av Elisabeth Warling (1858–1915). Motivet är Stockholms skärgård som ligger i i östra Mellansverige. Den räknas som Sveriges största skärgård och den näst största i Östersjön, efter Skärgårdshavet i sydvästra Finland. Kvinnan i målningen sitter och läser sin bok på någon av de 30 000 öar och kobbar som sträcker sig över yta på mer än 1680 kvadratkilometer i Stockholms skärgård. Målningen har funnits i Nationalmuseums samlingar från 2020. Bild. Elisabeth Warling, Läsande kvinna i skärgården, 1890, olja på pannå (ek). NM 7561. #stockholmsskärgård #elisabethwarling #19centuryart #nationalmuseumswe

Hitta till Artemisia Gentileschis oljemålning "Den heliga Katarina av Alexandria" – en av höjdpunkterna i Nationalmuseums samling. Målningen har varit en del av museets samling sedan 2020 och visas på övre plan 6, sal 3. Artemisia Gentileschi, Den heliga Katarina av Alexandria, 1627–1635, olja på duk. NM 7538. #artemisiagentileschi #artmuseum #artlover #nationalmuseumswe

Varför svävar kungen i målningen “Karl XII:s luftfärd”? Lyssna när Ernst Billgren berättar mer om målningen. Se detta verk och fler i vår tillfälliga utställning "Ernst Billgren – nya minnen" som pågår till och med den 5 oktober. Välkommen in. #ernstbillgren #karlxii #nationalmuseumswe

Har ni redan gett er iväg på sommarsemester? Det har i alla fall 80 teckningar ur Nationalmuseums samling gjort. De kommer att visas i utställningen “Teckningar från Nationalmuseum i Sverige: Från renässansen till barocken” på The National Museum of Western Art i Tokyo med start den 1 juli. Utställningen presenterar ett urval verk från renässansen till barockens epok, uppdelade i fyra geografiska sektioner: Italien, Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Bland de representerade konstnärerna finns Giovanni da Udine, Hans Holbein d.y., Albrecht Dürer, Annibale Carracci, Jacques Callot, Rembrandt – och många fler ur samlingen. Eftersom teckningar är känsliga för ljus, temperatur och luftfuktighet visas de endast under en begränsad tid – i det här fallet tre månader. Vi hoppas att den japanska publiken kommer att uppskatta detta sällsynta tillfälle. Bild 1. Guido Reni, Ängel med korslagda armar. NMH 1059/1863. Bild 2. Charles Le Brun, hans skola, Förslag på fontän för Versailles. NMH CC 146. Bild 3. Giovanni da Udine, Flygande sparv. NMH 389/1863. Bild 4. Jacopo Pontormo, Studie för damporträtt. NMH 172/1863. Bild 5. Hans Holbein d.y, hans skola, Vapensköld med två örnvingar. NMH 4/1869. Bild 6. Claude Déruet, Par på häst. NMH 178/1863. Bild 7. Francesco Primaticcio, hans skola, Knekt på svan. NMH 851/1863. Bild 8. Anniballe Carracci, En man med cape. NMH 1001/1863. Bild 9. Peter Paul Rubens, Robin, greven av Arundels dvärg. NMH 1913/1863. Bild 10. Bartholomeus van der Helst, Porträtt av konstnären Paulus Potter. NMH 1872/1863. #teckning #tokyo #utställning #nationalmuseumswe

Villa Curiosa – ett hem fullt av mysterier, magi och konst! Sedan Nationalmuseum öppnade igen efter en omfattande renovering den 13 oktober 2018, har vår förunderliga barnutställning lockat tusentals stora och små besökare. Men visste du att de allra första som fick kliva in var 200 barn från hela Sverige vid en VIP-invigning några dagar tidigare? Utställningen är utformad som ett märkligt hem med sex rum fyllda av spår, föremål och hemligheter. Här finns tecken efter de som bott där – och en dold historia om de förmågor som behövs för att förstå konsten. Ledtråden? En ramsa på latin: Curiosa, Oculus, Intellectus, Sensibus, Scientia, Fabrica. Här får besökaren röra, upptäcka, känna och fundera. Många har hittat sina favoritrum och några barn har till och med återvänt gång på gång för att leta spår efter flickan med den magiska kikaren. Rummen har sett likadana ut sedan starten, skapade tillsammans med den danska scenografen Luise Midtgaard. Endast några detaljer har förändrats under åren – annars ser Villa Curiosa ut som den alltid har gjort. Den 17 augusti visas vår älskade barnutställning för sista gången. Sedan återkommer vi med en ny barnutställning! Passa på att besöka Villa Curiosa i sommar innan den försvinner. Har du ett favoritminne från utställningen? Dela det gärna med oss i kommentarerna! Tips! Kombinera gärna ett Villa Curiosa-besök med kreativt skapande i ateljén. Båda aktiviteter är kostnadsfria. Ateljéerna är öppna torsdag–söndag, kl. 13:00–16:00. Villa Curiosa är öppen tisdag–söndag, kl. 11:15–16:15. Välkommen in. #villacuriosa #barnistan #utställning #stockholm #nationalmuseumswe

Vilka minnen skapar du i sommar? I Nationalmuseums samlingar hittar vi sommarminnen från över 100 år tillbaka i tiden. Smultron som plockades, det första sommardoppet, boken som läste vid klipporna och måltiderna ute i naturen. Inspireras av sommarminnen från förr i skapandet av dina egna. Bild 1. Julius Kronberg, Vid vattnet. Studie, 1872, olja på duk. NM 7391. Bild 2. Luis Melendez, En korg med smultron i ett landskap. NM 6869. Bild 3. Hanna Pauli, Frukostdags, 1887, olja på duk. NM 1705. Bild 4. Elisabeth Warling, Läsande kvinna i skärgården, 1890, olja på pannå (ek). NM 7561. Bild 5. Anders Zorn, Luftslott, 1885, akvarell. NMB 403. Bild 6. Carl Larsson, Ett bra badställe. Ur Ett hem (26 akvareller), akvarell. NMB 277. Bild 7. Hugo Birger, I bersån, 1880, olja på duk. NM 2025. Bild 8. Bruno Liljefors, Sparvar i körsbärsträdet. NM 2226. Bild 9. Gustaf Cederström, Konstnärens hustru vid stranden i Noirmoutier. NM 5202. Bild 10. Johan Fredrik Krouthén, Trädgårdsinteriör från Linköping, 1887–1888, olja på duk. NM 7080. #sommar #sommarminnen #nationalmuseumswe

Ny utställningskatalog! 📖 Upptäck konstnären bakom den älskade målningen Frukostdags. Hanna Hirsch Pauli är en av de mest välkända av okända målare inom nordisk konst från sekelskiftet 1900. I den här boken ges för första gången en heltäckande bild av hennes konstnärskap. Du får också chansen att lära känna Hanna Hirsch Pauli både som konstnär och person. Utställningen Hanna Hirsch Pauli visas på Nationalmuseum 19 juni 2025-11 januari 2026. Boken finns att köpa i vår museibutik på Nationalmuseum och i webbshopen #nationalmuseumswe #nationalmuseumshop

Tar du en tur förbi Paris i sommar? Passa på att se utställningen om Desprez! Utställningen "Louis-Jean Desprez: Entre-mondes" presenterar grafik och teckningar av den franske konstnären på Svenska institutet i Paris. Desprez föddes i Auxerre 1743 och var en av den gustavianska tidens viktigaste konstnärer samt sin generations främsta teaterscenograf. Utbildad i Paris kontrakterades han till Stockholm 1784 för att skapa teaterdekorer som kom att revolutionera scenkonsten. Nära förknippad med Gustav III föll han i onåd efter kungens död och förlorade flera uppdrag. När han dog 1804 i Stockholm var han en utblottad och bortglömd konstnär. Desprez bildvärld rör sig mellan dröm och verklighet, med en förkärlek för det makabra och skräckromantiska. På institutet visas flera av hans viktigaste grafiska blad, vilka vittnar om hans dramatiska och teatrala fantasi. Hans konst tycks föregripa både skräckfilmen och mycket av den moderna konsten. Kurator för utställningen är Otto Ruin, som arbetat inom ramen för Nationalmuseums Ung forskare-stipendium, tipsar särskilt om ett verk som du inte får missa vid ett besök: ️🖼 Dekor för scen ur Voltaires drama "Semiramis". (Bild 5). "Akvarellen skildrar slutscenen i Voltaires tragedi om den babyloniska drottningen Sémiramis som mördar sin make och kung för att sedan falla offer för sonen Nimus hämnd framför faderns grav. Desprez gjorde aldrig scenografier till Sémiramis men däremot flera fristående tolkningar där denna är en av de mest elaborerade. Desprez beundrade Voltaire och i hans tolkning av tragedin är det scenens psykologiska laddning som fångat hans intresse." Som den första utställningen på över 30 år tillägnad Louis-Jean Desprez framstår konstnären nu som mer aktuell än någonsin. Bild 1, 3, 4. Interiör från utställningen på Institut suédois. Foto: Vinciane Lebrun/Voyes-Vous. Bild 2. Louis Jean Desprez, Drottningen ger De la Gardie order att börja festen. Scenbild till "Drottning Christina" , akt I, scen 2. NMH Z 12A/1951. Bild 5. Dekor för scen ur Voltaires drama Sémiramis, runt 1790. Penna och svart bläck, akvarell, på papper. NMTiD 1539. #louisjeandesprez #paris #nationalmuseumswe

Helmer Osslund (ursprungligen Åslund) är för många främst känd som målare, men hans konstnärliga bana började på Gustavsbergs Porslinsfabrik där han arbetade som dekoratör mellan 1889 och 1893. Där formgav han dekorationer till serviser, urnor och fat – ofta i nyrokoko eller jugendstil. Efter en studieresa till Paris 1890, där han fördjupade sig i tidens stora trend – japonismen – blev detta inflytande tydligt i hans senare verk. Tiden på Gustavsberg utgjorde en viktig startpunkt i Osslunds konstnärliga utveckling. Här fick han möjlighet att förena hantverksskicklighet med konstnärlig utforskning – något som senare kom att prägla hans karakteristiska landskapsmåleri. Bild 1–8. Helmer Osslund, skisser till Gustavsbergs Porslinsfabrik. #helmerosslund #arthistory #porslin #nationalmuseumswe

Sent igår kväll, den 23 juni, skadades monumentet över kronprins Karl August i Kvidinge, nordvästra Skåne, svårt av ett förödande blixtnedslag. Kvar står enbart fundamentet och ett av lejonen. Delar av kolonnen och det andra lejonet ligger utspridda på marken runtomkring. Vid ett återuppförande kan kanske arkitekten Carl Christoffer Gjörwells ritning till Kvidingemonumentet vara till hjälp. En version av den, utförd 1820 och godkänd av Karl XIV Johan, finns i Nationalmuseums samling. Minnesmärket sattes upp för att erinra om att kronprins Karl August avled under en truppinspektion på Kvidinge hed år 1810, troligen av ett slaganfall. Mindre än ett år tidigare hade den danske prinsen valts till svensk tronföljare, så hans tid här i landet blev kort. Carl Christoffer Gjörwell (1766–1837), Ritning till monument över Karl August, 1820. NMH 18/1899. #kvidingemonumentet #carlchristoffergjörwell #nationalmuseumswe

I Nationalmuseums övre trapphall möts du av två mäktiga målningar: Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523 (se bild 1, 5–6) och det mytomspunna Midvinterblot (se bild 2–4) av Carl Larsson. Midvinterblot är ett av Carl Larssons mest omdiskuterade verk. Motivet? Den mytiske kungen Domalde offras för att blidka gudarna under en tid av svår missväxt. Redan från första skiss väckte målningen debatt – den ansågs historiskt inkorrekt och refuserades 1915 efter provhängning. Larsson målade ändå klart – men målningen kom inte upp på museets väggar då. Efter hans död förvarades den i Lund, köptes senare av en japansk samlare, och var länge på resande fot. Men sommaren 1997 hände det: Midvinterblot återvände till Nationalmuseum – tack vare generösa donationer – och hänger nu där den alltid var tänkt att vara. Har du också lagt märke till alla gipser, urnor och vaser i trapphallen? Här står bland annat Laokoongruppen, Venus från Milo och den vävda tapeten Herkules kamp med den lerneiska hydran. I gamla bilder (se bild 8–9) ser du hur många fler skulpturer som en gång fanns här – och hur det såg ut innan Carl Larssons väggmålningar tillkom. Planera in ett sommarbesök och upptäck alla spännande berättelser som trapphallen rymmer! Bild 1. Nationalmuseums övre trapphall. Foto: Bruno Ehrs. Bild 2, 4, 5 och 7. Nationalmuseums övre trapphall. Bild 3. Midvinterblot, Carl Larsson, 1915. NM 6971. Bild 6. Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523, Carl Larsson, 1908. NM 6886. Bild 8. Nationalmuseums övre trapphall år 1896. Bild 9. Nationalmuseums övre trapphallen år 1890. #artmuseum #arthistory #carllarsson #nationalmuseumswe