Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

  • Utställning med Johan Renck och Anders Petersen på Nationalmuseum

    Utställning med Johan Renck och Anders Petersen på Nationalmuseum

    Den 12 juni öppnar The Left Shore på Nationalmuseum. I utställningen visas en film som Johan Renck har skapat utifrån några av Anders Petersens fotografier. Till detta visas även kopior av ett urval av Petersens fotografier om stängda institutioner i Sverige.

  • Hanna Hirsch Pauli, Frukostdags, 1887. Foto: Anna Danielsson/Nationalmuseum.

    Monografisk utställning med Hanna Hirsch Pauli öppnar på Nationalmuseum den 19 juni

    I sommar öppnar Nationalmuseum den första monografiska utställningen med Hanna Hirsch Paulis samlade verk. Den ger en heltäckande bild av hennes långa konstnärsliv med en blandning av de mest kända konstverken och verk som aldrig har visats tidigare. I Hanna Hirsch Pauli – konsten att vara fri visas hennes konst för första gången i sin egen rätt.

  • Ernst Billgren, Från Sveaborg till Fredriksten, 2024. Foto: Anna Danielsson/Nationalmuseum.

    Nya verk av Ernst Billgren visas på Nationalmuseum från 10 april

    Nationalmuseum presenterar Ernst Billgren – nya minnen, en utställning med flera nya verk av en av Sveriges mest uppmärksammade konstnärer. Billgren utmanar konstvärldens oskrivna lagar och outtalade förväntningar, med verk som kombinerar traditionella konsthistoriska motiv med populärkulturella referenser och kitsch.
    Vårens utställning kommer innehålla ett 25-tal verk av Billgren, där konstnär

  • Pierre Bonnard - Sous l'arbre (1915). Christies, New York.

    Utställningen Bonnard och Norden öppnar på Nationalmuseum den 20 februari

    Pierre Bonnard var en av 1900-talets mest inflytelserika konstnärer. I färgskimrande bilder fångade fransmannen det han hade närmast: hemmet, familjen, trädgården, gatuvimlet, och utsikten mot havet. De senaste åren har utställningar med Bonnards måleri blivit stora publiksuccéer runtom i världen. Nationalmuseums utställning är den första i Sverige på över sjuttio år. För första gången presenteras

  • Foto: Elisabeth Toll

    Vårdskjortor får nytt liv som designade arbetskläder på Nationalmuseum

    Efter sex år i samma jackor byter Nationalmuseums frontpersonal om. I ett samarbete med designduon Beskow von Post, får skjortor från vårdsektorn nytt liv genom ett cirkulärt koncept. Ihop med resttyger i ull från inredning i museet publika miljöer har en ny kollektion formgetts och sytts upp till nya arbetskläder.

  • Pierre Bonnard, Trappa i konstnärens trädgård, 1942/1944. Foto: Courtesy National Gallery of Art, Washington

    Utställningar på Nationalmuseum 2025

    Under det kommande året fortsätter Nationalmuseum att fördjupa bilden av efterfrågade konstnärer i samlingarna, samverka med andra nordiska och europeiska museer samt inkludera nutida konstutövare i de tillfälliga utställningarna.

Sociala medier

Det finns en viss sorts föremål i museers samlingar som är välkända för alla, som reser jorden runt till utställningar, attraherar forskare och fångar beundrande blickar. Det finns också de föremål som alltid ligger i museers magasin och kan vara orörda i decennier. "Okänd konstnär" står det ofta på deras inventarieblankett. 

Den här målningen i gouache på pergament, "Fåglar och insekter" av en okänd konstnär, kom till Nationalmuseum tillsammans med några andra föremål år 1890 som en gåva från Maria Ruckman (1810–1896). Hon var en svensk konstnär, främst verksam som målare och tecknare, och var en del av Stockholms kulturella kretsar under 1800-talet. Utöver sitt konstnärskap var Maria Ruckman engagerad i filantropiska verksamheter. Hon donerade flera föremål till Nationalmuseum och Nordiska museet samt var en av de mest betydande finansiärerna av Tysta skolan, en institution för döva barn som grundades 1860. 

Något mer vet vi inte. Men det känns bra att få visa sådana okända små pärlor för er ibland. De förtjänar det! 

Bild 1 och 5. Okänd konstnär, Fåglar och insekter. NMH 43/1890. 

Bild 2–4. Detaljer. Pergament är väldigt känsligt för fukt. På dessa foton kan man se hur pergament kan bli buckligt på grund av förändringar i luftfuktigheten. 

#fåglar #insekter #pergament #nationalmuseumswe

Det finns en viss sorts föremål i museers samlingar som är välkända för alla, som reser jorden runt till utställningar, attraherar forskare och fångar beundrande blickar. Det finns också de föremål som alltid ligger i museers magasin och kan vara orörda i decennier. "Okänd konstnär" står det ofta på deras inventarieblankett. Den här målningen i gouache på pergament, "Fåglar och insekter" av en okänd konstnär, kom till Nationalmuseum tillsammans med några andra föremål år 1890 som en gåva från Maria Ruckman (1810–1896). Hon var en svensk konstnär, främst verksam som målare och tecknare, och var en del av Stockholms kulturella kretsar under 1800-talet. Utöver sitt konstnärskap var Maria Ruckman engagerad i filantropiska verksamheter. Hon donerade flera föremål till Nationalmuseum och Nordiska museet samt var en av de mest betydande finansiärerna av Tysta skolan, en institution för döva barn som grundades 1860. Något mer vet vi inte. Men det känns bra att få visa sådana okända små pärlor för er ibland. De förtjänar det! Bild 1 och 5. Okänd konstnär, Fåglar och insekter. NMH 43/1890. Bild 2–4. Detaljer. Pergament är väldigt känsligt för fukt. På dessa foton kan man se hur pergament kan bli buckligt på grund av förändringar i luftfuktigheten. #fåglar #insekter #pergament #nationalmuseumswe

Har du haft chansen att besöka Gamla biblioteket på Nationalmuseum? 

Konsten ska vara tillgänglig för alla tänkte Rikard Bergh när han 1915 blev chef för Nationalmuseum. Då började ett arbete med att förändra museets publika verksamhet. De böcker som samlats genom åren fick ett eget rum och blev mer tillgängliga för såväl personal som för besökare. Biblioteksrummet invigdes i maj 1919. Inredningen ritades och tillverkades av Nordiska Kompaniet. År 1984 flyttade biblioteket ut ur museibyggnaden och rummet användes därefter av Nationalmuseums arkiv.

I och med renoveringen 2014–2018 blev Gamla biblioteket en publik yta igen och den ursprungliga inredningen kompletterades och anpassades till vår tid. Emma Olbers var designern som inredde Gamla biblioteket med fokus på miljö och hållbarhet. Den 100-åriga inredningen är kompletterad med ny design och den fasta bokhyllan fick montrar för mindre utställningar. Inspirerad av gamla läsesalar och den biblioteksgröna färgen skapade Olbers ett rum för vila och reflektion. 

I dag kan du sitta och läsa i biblioteket, njuta av miljö och den vackra utsikten från fönstret. Här visas också små temautställningar under kortade perioder. Just nu kan du se en utställning om svensk bokkonst som pågår till och med den 7 september. Välkommen in. 

Bild 1. Gamla biblioteket 2025. Foto: Andy Liffner

Bild 2. Gamla biblioteket 1936. 

Bild 3. Gamla biblioteket 1948.

Bild 4. Gamla biblioteket 1984. Foto: Okänd / Nationalmuseum

Bild 5. Gamla biblioteket 1989. Foto: Hans Thorwid

Bild 6–10. Gamla biblioteket 2025. Foto: Andy Liffner

#emmaolbers #bibliotek #nationalmuseumswe

Har du haft chansen att besöka Gamla biblioteket på Nationalmuseum? Konsten ska vara tillgänglig för alla tänkte Rikard Bergh när han 1915 blev chef för Nationalmuseum. Då började ett arbete med att förändra museets publika verksamhet. De böcker som samlats genom åren fick ett eget rum och blev mer tillgängliga för såväl personal som för besökare. Biblioteksrummet invigdes i maj 1919. Inredningen ritades och tillverkades av Nordiska Kompaniet. År 1984 flyttade biblioteket ut ur museibyggnaden och rummet användes därefter av Nationalmuseums arkiv. I och med renoveringen 2014–2018 blev Gamla biblioteket en publik yta igen och den ursprungliga inredningen kompletterades och anpassades till vår tid. Emma Olbers var designern som inredde Gamla biblioteket med fokus på miljö och hållbarhet. Den 100-åriga inredningen är kompletterad med ny design och den fasta bokhyllan fick montrar för mindre utställningar. Inspirerad av gamla läsesalar och den biblioteksgröna färgen skapade Olbers ett rum för vila och reflektion. I dag kan du sitta och läsa i biblioteket, njuta av miljö och den vackra utsikten från fönstret. Här visas också små temautställningar under kortade perioder. Just nu kan du se en utställning om svensk bokkonst som pågår till och med den 7 september. Välkommen in. Bild 1. Gamla biblioteket 2025. Foto: Andy Liffner Bild 2. Gamla biblioteket 1936. Bild 3. Gamla biblioteket 1948. Bild 4. Gamla biblioteket 1984. Foto: Okänd / Nationalmuseum Bild 5. Gamla biblioteket 1989. Foto: Hans Thorwid Bild 6–10. Gamla biblioteket 2025. Foto: Andy Liffner #emmaolbers #bibliotek #nationalmuseumswe

I förra veckan hade vi en omröstning om vilket föremål ur våra samlingar som ska bli postermotiv. Röstningen är avslutad och vi har ett resultat. Vinnaren är: Landskapsstudie från Mora av Anders Zorn. 

Anders Zorn (1860–1920) är en av Sveriges största konstnärer. Zorn slog igenom inom porträttmåleriet men blev även berömd för sina skildringar av folklivet i Mora. I målningen ser vi hur Zorn fångar en ögonblicksbild snarare än en detaljerad vy. Det är en känsla av att vara på plats och uppleva Moras landskap med egna ögon. Det vackra ljuset och atmosfären ger målningen sin levande kvalitet. 

Postern kommer att finnas till försäljning från midsommar i Nationalmuseum Shop och i museibutiken. 
 
Bild. Anders Zorn, Landskapsstudie från Mora, 1886, akvarell. NMH 116/198. 
 
#andreszorn #19centuryart #nationalmuseumswe

I förra veckan hade vi en omröstning om vilket föremål ur våra samlingar som ska bli postermotiv. Röstningen är avslutad och vi har ett resultat. Vinnaren är: Landskapsstudie från Mora av Anders Zorn. Anders Zorn (1860–1920) är en av Sveriges största konstnärer. Zorn slog igenom inom porträttmåleriet men blev även berömd för sina skildringar av folklivet i Mora. I målningen ser vi hur Zorn fångar en ögonblicksbild snarare än en detaljerad vy. Det är en känsla av att vara på plats och uppleva Moras landskap med egna ögon. Det vackra ljuset och atmosfären ger målningen sin levande kvalitet. Postern kommer att finnas till försäljning från midsommar i Nationalmuseum Shop och i museibutiken. Bild. Anders Zorn, Landskapsstudie från Mora, 1886, akvarell. NMH 116/198. #andreszorn #19centuryart #nationalmuseumswe

“Det handlar inte om att måla av livet, det handlar om att göra måleriet levande.” Pierre Bonnard avbildade inte sin omgivning, utan iakttog och noterade den. Sen gick han till sin ateljé och målade. Det sägs också att Bonnard kunde ta med sig färg och pensel till museer där hans konst visades, för att måla till någonting på plats. Skulle han gjort det även på Nationalmuseum? 

Fler citat från Bonnard finns att hitta i utställningen Bonnard och Norden, som pågår till och med den 18 maj. 

#måleri #pierrebonnard #bonnard #nationalmuseumswe

“Det handlar inte om att måla av livet, det handlar om att göra måleriet levande.” Pierre Bonnard avbildade inte sin omgivning, utan iakttog och noterade den. Sen gick han till sin ateljé och målade. Det sägs också att Bonnard kunde ta med sig färg och pensel till museer där hans konst visades, för att måla till någonting på plats. Skulle han gjort det även på Nationalmuseum? Fler citat från Bonnard finns att hitta i utställningen Bonnard och Norden, som pågår till och med den 18 maj. #måleri #pierrebonnard #bonnard #nationalmuseumswe

Vad ser du i den här bilden? En björn med sin gulliga unge? Ja, men det är också en illustration till Tizians personliga motto eller impresa. Ordet impresa användes särskilt under renässansen för att beskriva ett slags symbolisk bild, ofta kombinerad med en kort text eller motto. Det var som en visuell identitet som kunde uttrycka en persons ideal, filosofi, eller konstnärliga syfte.

Vad säger oss denna impresa?

Bakgrunden är att det fanns en föreställning att björnungar föddes som ett slags klumpar och att björnhonan slickade dem till rätt form. Tizians motto var Natura potentior ars – konsten är mäktigare än naturen. Precis som björnen slickar sin unge till form, formar konstnären sin värld med penseln.

Bild 1–2. Tizian, Björnhona som slickar sin unge. 1500-talet. NMH 499/1863.

Bild 3–5. Natura potentior ars. Tizianos devis i Di Battista Pittoni, målare från Vicenza, år 1568. Verser i stanser av Lodovico Dolce. Venedig, 1565.

#tizian #björn #impresa #nationalmuseumswe

Vad ser du i den här bilden? En björn med sin gulliga unge? Ja, men det är också en illustration till Tizians personliga motto eller impresa. Ordet impresa användes särskilt under renässansen för att beskriva ett slags symbolisk bild, ofta kombinerad med en kort text eller motto. Det var som en visuell identitet som kunde uttrycka en persons ideal, filosofi, eller konstnärliga syfte. Vad säger oss denna impresa? Bakgrunden är att det fanns en föreställning att björnungar föddes som ett slags klumpar och att björnhonan slickade dem till rätt form. Tizians motto var Natura potentior ars – konsten är mäktigare än naturen. Precis som björnen slickar sin unge till form, formar konstnären sin värld med penseln. Bild 1–2. Tizian, Björnhona som slickar sin unge. 1500-talet. NMH 499/1863. Bild 3–5. Natura potentior ars. Tizianos devis i Di Battista Pittoni, målare från Vicenza, år 1568. Verser i stanser av Lodovico Dolce. Venedig, 1565. #tizian #björn #impresa #nationalmuseumswe

Titta på porträttet. Kan du gissa vad den här mannen hade för yrke? 

År 1758 ansågs det att utländska kartor och glober var onödigt dyra. I tidens protektionistiska anda skulle kartor och glober börja tillverkas hemma i Sverige. Så bildades det "Kosmografiska sällskapet" i Uppsala, med uppdraget att tillverka glober. 

Gravör Anders Åkerman startade en globverkstad 1759 och fick snabbt en omfattande produktion. Verkstaden tillverkade både himmelsglober och jordglober, även om de senare snabbt blev föråldrade när nya geografiska upptäckter gjordes. Idag finns bara några få bevarade. 

Globerna tillverkades i papier-maché, täcktes över med gips som putsades innan den graverade kartan applicerades. 

Förutom geografi var Åkerman intresserad av bland annat botanik, zoologi och matematik. Skicklig gravör som han var utförde han kopparstick och etsningar inom dessa ämnen, samt porträtt, exlibris och illustrationer. 

Bild 1. Anders Åkerman, "Anders Åkerman graveur vid Kungl. Wet. Societeten". NMG 278/1914. 

Bild 2. Anders Åkerman, Jordglob, 1766. NMKok 193. 

Bild 3. Anders Åkerman, Alstremeria pelegrina. NMG 1231/1913. 

Bild 4. Anders Åkerman, Coffea Arabica. NMG 1228/1913. 

Bild 5. Anders Åkerman, Quassia amara. NMG 1230/1913. 

#himmelsglob #jordglob #andersåkerman #nationalmuseumswe

Titta på porträttet. Kan du gissa vad den här mannen hade för yrke? År 1758 ansågs det att utländska kartor och glober var onödigt dyra. I tidens protektionistiska anda skulle kartor och glober börja tillverkas hemma i Sverige. Så bildades det "Kosmografiska sällskapet" i Uppsala, med uppdraget att tillverka glober. Gravör Anders Åkerman startade en globverkstad 1759 och fick snabbt en omfattande produktion. Verkstaden tillverkade både himmelsglober och jordglober, även om de senare snabbt blev föråldrade när nya geografiska upptäckter gjordes. Idag finns bara några få bevarade. Globerna tillverkades i papier-maché, täcktes över med gips som putsades innan den graverade kartan applicerades. Förutom geografi var Åkerman intresserad av bland annat botanik, zoologi och matematik. Skicklig gravör som han var utförde han kopparstick och etsningar inom dessa ämnen, samt porträtt, exlibris och illustrationer. Bild 1. Anders Åkerman, "Anders Åkerman graveur vid Kungl. Wet. Societeten". NMG 278/1914. Bild 2. Anders Åkerman, Jordglob, 1766. NMKok 193. Bild 3. Anders Åkerman, Alstremeria pelegrina. NMG 1231/1913. Bild 4. Anders Åkerman, Coffea Arabica. NMG 1228/1913. Bild 5. Anders Åkerman, Quassia amara. NMG 1230/1913. #himmelsglob #jordglob #andersåkerman #nationalmuseumswe

På lördag är det Kulturnatt Stockholm! 💜 Kom till oss mellan kl. 18–24. Vi har aktiviteter planerade för hela kvällen. Du kan även besöka någon av våra tillfälliga utställningar eller vandra runt bland samlingarna. Allt är såklart gratis under Kulturnatten. Kanske du vill se lila i föremål eller rum? Vi har samlat ihop några lila exempel från museet. Kan du hitta dom under Kulturnatten? Välkommen in. 

Se alla våra aktiviteter under Kulturnatten i kalendern eller på nationalmuseum.se/kulturnatten. 

Bild 1. Nationalmuseum exteriör. 

Bild 2. Artemisia Gentileschi, Ett kvinnligt helgon och martyr, 1630-talet, olja på duk. NM 7538. 

Bild 3. Maurice Denis, Havsstrand, olja på papper. NM 6137. 

Bild 4. Agda Holst, Ulla Bjerne, född Gully Cecilia Ohlson (1890–1969), författare, 1927, olja på duk. NMGrh 5220. 

Bild 5. Nationalmuseum interiör. 

Bild 6. Louis-Michel van Loo, Gravören och guldsmeden Jacques Roettiers (1707–1784), 1735, olja på duk. NM 7539. 

Bild 7. Anna Boberg, Svolvaers hamn under storfisket, studie från Lofoten. NM 3464. 

Bild 8. Eva Bonnier, Ateljéinteriör i Paris, 1886, olja på duk. NM 3510. 

Bild 9. Pågående utställning "Bonnard och Norden" på Nationalmuseum. 

Bild 10. Pierre Bonnard, Interiör med kvinna i korgstol, 1920, olja på duk. NM 2733. 

#kulturnatten #kulturnattenstockholm2025 #stockholm #lila #nationalmuseumswe

På lördag är det Kulturnatt Stockholm! 💜 Kom till oss mellan kl. 18–24. Vi har aktiviteter planerade för hela kvällen. Du kan även besöka någon av våra tillfälliga utställningar eller vandra runt bland samlingarna. Allt är såklart gratis under Kulturnatten. Kanske du vill se lila i föremål eller rum? Vi har samlat ihop några lila exempel från museet. Kan du hitta dom under Kulturnatten? Välkommen in. Se alla våra aktiviteter under Kulturnatten i kalendern eller på nationalmuseum.se/kulturnatten. Bild 1. Nationalmuseum exteriör. Bild 2. Artemisia Gentileschi, Ett kvinnligt helgon och martyr, 1630-talet, olja på duk. NM 7538. Bild 3. Maurice Denis, Havsstrand, olja på papper. NM 6137. Bild 4. Agda Holst, Ulla Bjerne, född Gully Cecilia Ohlson (1890–1969), författare, 1927, olja på duk. NMGrh 5220. Bild 5. Nationalmuseum interiör. Bild 6. Louis-Michel van Loo, Gravören och guldsmeden Jacques Roettiers (1707–1784), 1735, olja på duk. NM 7539. Bild 7. Anna Boberg, Svolvaers hamn under storfisket, studie från Lofoten. NM 3464. Bild 8. Eva Bonnier, Ateljéinteriör i Paris, 1886, olja på duk. NM 3510. Bild 9. Pågående utställning "Bonnard och Norden" på Nationalmuseum. Bild 10. Pierre Bonnard, Interiör med kvinna i korgstol, 1920, olja på duk. NM 2733. #kulturnatten #kulturnattenstockholm2025 #stockholm #lila #nationalmuseumswe

Kontakter