Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

  • Sommarens utställningar

    I sommar går det att se flera utställningar som är gjorda av Nationalmuseum på olika platser runt om i Sverige, bland annat Gustavsbergs Porslinsmuseum, Nationalmuseum Jamtli och Läckö Slott.

  • Nationalmuseum firar Rörstrand 300 år på Läckö Slott i sommar

    I samarbete med Stiftelsen Läckö Slott visar Nationalmuseum Rörstrand 300 år – skatter ur Nationalmuseums samlingar i sommar. Utställningen öppnar på Läckö Slott den 13 juni och är en färgstark och formrik resa genom svensk keramikhistoria.

  • Utställning om Badin öppnar på Nationalmuseum den 19 februari

    Samtidigt och delvis integrerat med utställningen om Sergel visas under våren och sommaren en mindre utställning om Adolf Ludvig Gustav Fredrik Albrecht Couschi, även känd under namnet Badin. Utställningens ambition är att bidra till en nyanserad och mångfacetterad förståelse av hur en person med afrikanskt ursprung haft en betydande roll i det svenska samhället under denna period.

Kommande event

Sociala medier

Hur fångar man rörelse i ett material som egentligen är stilla? Hur får man kall marmor att verka levande? I vår film om Johan Tobias Sergel får du följa skulpturens väg från den första skissen till det färdiga verket. Vi utforskar de metoder och processer som formade Sergels konstnärskap på 1700-talet och som på många sätt fortfarande används av skulptörer idag. 🎬 Filmen finns nu att se på Nationalmuseums YouTube-kanal. Och vill du uppleva Sergels konst på plats är du välkommen till utställningen Sergel – fantasi och verklighet, som visas på Nationalmuseum till och med den 9 augusti. ENGLISH How do you capture movement in a material that is essentially still? How do you make cold marble appear alive? In our film about Johan Tobias Sergel, you can follow the sculptural process from the first sketch to the finished work. We explore the methods and techniques that shaped Sergel’s artistic practice in the eighteenth century, and which, in many ways, are still used by sculptors today. 🎬 The film is now available on Nationalmuseum’s YouTube channel. And if you would like to experience Sergel’s art in person, visit the exhibition Sergel – Fantasy and Reality at Nationalmuseum, on view until 9 August. #JohanTobiasSergel #SergelFantasyAndReality #Nationalmuseumswe #ArtHistory #Sculpture #Exhibition #Museum #SwedishArt

I Francisco Goyas Los Caprichos möter vi märkliga djur och fantasifulla varelser som rör sig i gränslandet mellan verklighet och dröm. Kanske är det inget blad som fångar detta bättre än nummer 43, När förnuftet sover kommer monstren (El sueño de la razón produce monstruos). Här ser vi konstnären själv, sovande över sitt arbetsbord – utmattad eller kanske nedslagen av den verklighet som omger honom. Runt honom blandas märkliga djur med drömlika varelser, nattliga gestalter, ugglor och fladdermöss. De symboliserar samhällets mörkare sidor: skadliga föreställningar, vidskepelse och maktmissbruk. När förnuftet somnar tar fantasin över, och gränsen mellan verklighet och mardröm suddas ut. ENGLISH In Francisco Goya’s Los Caprichos, we encounter strange animals and fantastical creatures inhabiting the borderland between reality and dream. Perhaps no print captures this more powerfully than Plate 43, The Sleep of Reason Produces Monsters (El sueño de la razón produce monstruos). Here we see the artist himself, asleep at his desk – exhausted, or perhaps disheartened by the reality that surrounds him. Around him gather strange animals and dreamlike beings: nocturnal figures, owls and bats. They symbolise the darker aspects of society – harmful beliefs, superstition and the abuse of power. When reason falls asleep, imagination takes over, and the boundary between reality and nightmare begins to dissolve. NMG 163/1961, Francisco Goya y Lucientes, När förnuftet sover kommer monstren, ur volymen Los Caprichos, linjeetsning och akvatint cirka 1797-1799 #FranciscoGoya #Goya #LosCaprichos #ArtHistory #MuseumCollection #Printmaking #WorksOnPaper #EuropeanArt #OldMasters #Symbolism #Imagination #DreamsAndNightmares #Nationalmuseum

Två keramiker. Två kulturer. En gemensam vision om hantverkets kraft. I utställningen Wilhelm Kåge & Shōji Hamada – keramik över gränser möts två av 1900-talets mest inflytelserika keramiker. Trots att de verkade på varsin sida av världen förenades de av övertygelsen att hantverket har en viktig plats i det moderna samhället. Upptäck hur idéer, traditioner och konstnärliga uttryck korsade gränser och skapade nya perspektiv på keramikens möjligheter. 23 april 2026 – 10 januari 2027 Välkommen till Nationalmuseum. #Nationalmuseum #WilhelmKåge #ShōjiHamada #Keramik #Konst #Design #Hantverk #Utställning #Stockholm #JapaneseCraft #SwedishDesign

Hur ofta får vi höra en förslavad människas egen röst från 1700-talets Sverige? Badins dagböcker och anteckningar ger oss en sällsynt möjlighet att möta hans berättelse med hans egna ord. I filmen berättar curator Åsa Bharathi Larsson om människan bakom porträttet och utställningen Badin – bortom yta och mask. Passa på att besöka utställningen innan den stänger 9 augusti. ENGLISH How often do we get to hear the voice of an enslaved person from 18th-century Sweden? Badin’s diaries and notes offer us a rare opportunity to encounter his story in his own words. In the film, curator Åsa Bharathi Larsson talks about the man behind the portrait and the exhibition Badin – Beyond the Surface and the Mask. Make sure you visit the exhibition before it closes on 9 August. #Badin #Nationalmuseumswe #Museum #Exhibition #BeyondSurfaceandMask #BortomYtaOchMask #1700tal #1700s

🦉 Vi anar ugglor i konsten. Ugglor verkar ha fascinerat konstnärer sedan urminnes tider, och i våra samlingar dyker de upp i en rad olika former. Bråkstakar som kivas om en råtta, den kloka väktaren (även om ugglor faktiskt inte är särskilt smarta), en söt liten fjäderboll, mystiska symboler, nattens dödstysta jägare, eller en charmig keramikuggla. Och ja… även en med en lite särskild sång. 😉 Vilken uggla är din favorit?🦉 Bilder: 1.NM 5337, Hans Georg Müller, Två ugglor kivas om en råtta 2. NMH 168/1978, Ivar Arosenius, Uggla med dödskallehuvud 3. NM 4241, Bruno Liljefors, Berguv (Ugglan) 4. NMH 39/1949, Carl August Ehrensvärd, Lejon, örn och uggla 5. NMH 936/1863, Agostino Carracci; Bartolommeo Passarotti, Uggla 6. NMGu 8135, Gustavsberg; Lisa Larson, Figurin föreställande en uggla 7. NMGrh 3966, Gabriel Uggla, Magnus Uggla ( född 1954), låtskrivare, sångare, skådespelare, 1985 #artoftheday #painting #drawing #nationalmuseumswe

När kvartsfinalerna står för dörren blickar vi tillbaka på hur barn har skildrat sporten genom sina egna ögon. Här visas några teckningar av barn mellan 8 och 14 år, skapade inom ramen för teckningstävlingar under 1900-talet. En del av teckningarna gjordes 1945 till en tävling anordnad av tidningen Folket i Bild, medan andra skickades in till Kamratpostens teckningstävlingar flera decennier senare. Många barn valde att teckna fotboll – matcher på gräsfält, lagkamrater i rörelse och glädjen i att spela tillsammans. Det som en gång skapades som bidrag till en teckningstävling har blivit en del av museets samlingar. Teckningarna berättar om barns vardag, drömmar och intressen, men också om fotbollens särskilda plats i fritiden och gemenskapen. Trots att de skapades under olika tider känns mycket igen än idag – spänningen före matchen, lagandan och glädjen i spelet. Sven Olof Karlsson, 10 år, 1945 John Olsson, 14 år, 1945 Jan Erling Jönsson, 8 år, 1945 Elina Andersson, 8 år, 1993 Kostas Ziakkas, 12 år, 1993 #VM2026 #football

🎧 Vad är egentligen en priapisk herm? Och varför återkommer den så ofta i Sergels erotiska konst? I audioguiden till utställningen Sergel – fantasi och verklighet berättar Wille Crafoord om de antika förebilder, mytologiska gestalter och oväntade detaljer som präglar Sergels verk. I det här klippet får du en liten försmak av berättelserna som väntar i utställningen. Vill du höra mer? Hela audioguiden finns kostnadsfritt på nationalmuseum.guide – både före, under och efter ditt besök. Låt Wille Craafoord guida dig genom en värld av fantasi, humor, sensualitet och skulpturkonst. 🎨✨ #Sergel #Nationalmuseum #Audioguide #Konsthistoria #JohanTobiasSergel

Den sista gästen i vår slottsvecka är vackra Nynäs slott, som ligger mellan Nyköping och Trosa. Det är en av Sveriges bäst bevarade herrgårdsmiljöer. Nynäs historia sträcker sig över mer än 700 år, och godset har genom tiderna ägts av flera av Sveriges mest inflytelserika adelsätter, bland annat Grip, Gyllenstierna, Bonde och Gripenstedt. Nynäs har bevarats som ett nästan komplett historiskt hem. Här får besökaren inte bara möta herrskapets liv, utan också ta del av berättelserna om tjänstefolket och alla de människor som tillsammans formade godset. Samlingarna, som tillhör Nationalmuseum, omfattar omkring 20 000 föremål från 1500- till 1900-talet och ger en ovanligt levande bild av vardagsliv, mode och samhällsutveckling genom flera sekler. Bland de mest intressanta föremålen finns den imponerande Hildebrandska guldbröllopstavlan från 1713, målad av David von Krafft. Det är ett av Sveriges största privatbeställda porträtt från 1700-talet. Besökare kan också se välbevarade möbler, textilier, köksutrustning, konstföremål och ett unikt bibliotek med omkring 4 500 band från tidigt 1800-tal. Det stora naturreservatet runt slottet bjuder på vandringsleder, badplatser, paddling, fiske och ett rikt djur- och växtliv. Vilken härlig sommardag det kan bli! Under veckan har vi visat sex underbara slott där Nationalmuseum arbetar med att bevara och förvalta hela eller delar av samlingarna. Vi önskar er en fortsatt trevlig sommar och hoppas att ni har fått flera bra tips på sommarutflykter! 📍 Tystberga, Södermanland @nynasslott

Läckö slott är en sagolik pärla med sina vita murar, torn och det oändliga utsikten över sjön Vänern. Läckös historia sträcker sig ända tillbaka till slutet av 1200-talet, då det byggdes som en borg för biskoparna i Skara. Efter reformationen övergick slottet till Kronan och kom senare i händerna på den inflytelserika adelsätten De la Gardie. Det var framför allt greve Magnus Gabriel De la Gardie som under 1600-talet förvandlade den medeltida borgen till det praktfulla barockslott vi ser idag. Det mest fascinerande med Läckö är de välbevarade interiörerna och utsmyckningarna från stormaktstiden. Här kan besökaren uppleva rikt dekorerade salar, slottskyrkan och historiska miljöer som ger en känsla av livet på ett av Sveriges mest betydelsefulla adelsgods. Slottet rymmer konst, möbler och föremål från 1600- och 1700-talen, en unik skattkammare – allt ur Nationalmusei samlingar – samt utställningar av modern konst. Läckö är också känt för sitt rika kulturliv. Varje sommar fylls slottsområdet av musik och scenkonst när Läckö Slottsopera sätter upp sina föreställningar. Kombinationen av högklassig opera och utsikten över Vänern har gjort sommarföreställningarna till en uppskattad tradition för både operaälskare och förstagångsbesökare. Och ni får såklart inte missa årets utställning "Rörstrand 300 år – skatter ur Nationalmuseums samlingar". Utställningen berättar historien om Sveriges äldsta porslinsfabrik och visar allt från 1700-talets färgstarka fajansföremål till verk av välkända formgivare. 📍 Kållandsö, nära Lidköping Foto: Läcköslott, Nationalmuseum @lackoslott

Bara en kort resa från centrala Stockholm ligger Ulriksdals slott, vackert beläget vid Edsviken i Kungliga Nationalstadsparken. Slottet uppfördes på 1640-talet av Jakob De la Gardie och hette ursprungligen Jacobsdal. När prins Ulrik, son till Karl XI, fick slottet i dopgåva 1684 gavs det sitt nuvarande namn – Ulriksdal. Idag domineras interiörerna av Karl XV, som testamenterade sina samlingar av konsthantverk och nordiskt måleri till Nationalmuseum, samt Gustaf VI Adolf och drottning Louise. Under århundradena har slottet varit hem för kungligheter, änkedrottningar och kronprinspar, och varje generation har satt sin prägel på platsen. I slottsparken samsas spår från både storslagna barockträdgårdar och romantiska engelska parker. Ett av de verkliga guldkornen är Orangerimuseet. Det 1600-talsorangeri som en gång användes för odling av exotiska växter rymmer idag verk ur Nationalmuseums samling av svensk skulptur. Ett annat besöksmål i området är Confidencen, Sveriges äldsta rokokoteater. Den intima teatern från 1700-talet är känd för sin välbevarade miljö och sina historiska teaterföreställningar, som fortfarande lockar publik varje sommar. Ett litet försenat tips till den som planerar ett besök är att den kanske allra vackraste tiden att uppleva Ulriksdalsparken är i maj, när de många syrenbuskarna blommar. Då fylls parken av doft och färg. Men även sommaren bjuder på sina egna underverk och många vackra växter att njuta av. 📍 Solna, Stockholm

Vadstena slott är en av Sveriges mest imponerande historiska byggnader. Slottet började byggas av Gustav Vasa år 1545 som en försvarsborg för att skydda riket, men utvecklades senare av hans söner till ett praktfullt renässansslott. Dessutom anses det vara ett av de bäst bevarade renässansslotten i Sverige. Under Johan III:s tid förvandlades den ursprungliga borgen till ett elegant palats inspirerat av den europeiska renässansen, vilket fortfarande präglar slottets utseende. Under en promenad genom de historiska salarna möts besökaren av flera hundra år av svensk historia. Slottet har genom tiderna fungerat som försvarsanläggning, fursteresidens, spannmålsmagasin och senare även kulturcentrum. De mäktiga tornen, vallgraven och läget vid Vättern skapar en miljö som känns hämtad direkt ur en historiebok. På slottet finns nu möbler och målningar från 1500- och 1600-tal ur Nationalmusei samlingar. Ett besök i Vadstena handlar också om staden runt omkring. Med sitt berömda nunnekloster, sina kullerstensgator och sina charmiga gränder är Vadstena en av Sveriges mest historiskt intressanta sommarstäder. Kombinationen av slott, kultur och närheten till sjön gör platsen perfekt för en utflykt. Vadstena slott är ett resmål ni inte får missa i sommar! @vadstenaslott 📍Vadstena, Östergötland Foto: Vadstena slott, Nationalmuseum

Strax norr om Stockholm, vid Mälarens strand, ligger Rosersbergs slott – ett av Sveriges unika kungliga slott. Det är känt för sina välbevarade interiörer från sent 1700- och tidigt 1800-tal. Många av rummen har förändrats mycket lite sedan slottet var kungligt bostad för Karl XIII och senare Karl XIV Johan. Slottet började byggas redan 1634 av familjen Oxenstierna och blev senare ett kungligt slott när det ställdes till hertig Karls förfogande. Under årens lopp har det utvecklats från renässansslott till barockanläggning och vidare till de eleganta gustavianska och empiremiljöer som präglar slottet idag. Till helheten bidrar målningarna, som Nationalmuseum ansvarar för. Det mest fascinerande med Rosersberg är kanske att det fortfarande bär tydliga spår av Karl XIV Johan och drottning Desideria, de sista kungligheter som bodde här. Slottets praktfulla salonger, kungliga gemak och välbevarade inredningar ger en unik inblick i en viktig period av Sveriges historia. Utöver de historiska miljöerna lockar den stora slottsparken med vackra promenadstråk och utsikt över vattnet. Kombinationen av historia, arkitektur och natursköna omgivningar gör Rosersbergs slott till ett perfekt utflyktsmål för sommaren. PS: precis, den älskade mopsen på sista bilden avbildas just i Rosersbergs slottspark! 📍 Rosersberg, Sigtuna kommun Foto: Kungliga Hovstaterna, Nationalmuseum

Kontakter