Nyförvärv: Sjuårstronen av Knut Fjaestad

Nationalmuseum har förvärvat en så kallad stabbestol med stora snötyngda grenar som bygger upp ryggen. Stolen är unik och formgiven och snidad av Knut Fjaestad. Den tog sju år att tillverka och stod färdig 1914, vilket givit stolen namnet Sjuårstronen.

Knut Fjaestad (1860-1937) började snida möbler i trä omkring år 1907, då han köpte 1700-talshuset Bjälbo vid Skärsätra gård på Lidingö. Han hade innan dess varit verksam som köpman i Gamla stan i Stockholm. Inspirationen fick Knut då han såg en stabbestol, som hans yngre bror Gustaf Fjaestad (1868-1948) tillverkat åt Ernest Thiel (1859-1947). Gustaf hade snidat stabbestolar sedan 1894, då den tidigaste kända tillverkades. Denna typ av stol framställdes och fick sin form genom att ämnet var en stock. Den mest kända gruppen av Gustaf Fjaestads möbler är den stora soffgrupp som han skapade åt Thiel och som idag finns på Thielska galleriet. Till skillnad från brodern, som studerat vid Konstakakademien och Konstnärsförbundets skola, var Knut autodidakt (outbildad konstnär).

Knut Fjaestads konstnärliga gärning kan sägas vara formad av två strömningar. Dels verkade han i en tid då man vurmade för det konstnärligt unika och handgjorda, starkt påverkad av den brittiska Art- and Craft-rörelsen under 1800-talets slut. Samtidigt utvecklades en nationell variant av jugend-stilen. Fjaestad omformade denna och satte sin egen prägel på den genom sina handgjorda, snidade möbler. Han verkade i en tid då särskilt svenska motiv lyftes fram inom konsten, något som bland annat Richard Bergh (1858-1919) framhöll. Konstnärerna sökte efter människans och naturens mystiska inre väsen och det som uppfattades som genuint nordiskt. Bergh framhöll den knotiga martallen, som blivit förkrympt och knotig till följd av att ha växt på en väderutsatt blåsig och näringsfattig plats, som symbolen för den svenska konsten.

Själv kallade Knut Fjaestad sina snidade möbler i trä för ”fantasiarbeten” och visade dem första gången på en utställning på Birger Jarlsgatan i Stockholm år 1923. Den samtida pressen talade om dessa möbler som att ”de påminna oss knappast om något vi sett förut, varken av forntid eller nutid, rokoko eller futurism, utan äro helt egenartade”. Varje möbel var unikt utformad och materialet, stubbar och trästockar i både gran och björk, fick bestämma vilken typ möbel det skulle bli. För att få fram en reliefverkan och ytstruktur på möblerna arbetade Fjaestad med att snida, olja, tjära och bränna träet. Den vita ytan tillkom genom att träet skurades. Genom detta förvärv har museet breddat sin samling av möbler från tiden. Nationalmuseum har sedan tidigare en stabbestol av Gustaf Fjaestad, men detta är det första verket av Knut Fjaestad.

Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor samt privata stiftelse- och fondmedel. Förvärvet är en gåva från Ann Stern genom Nationalmusei Vänner.

Inventarienummer NMK 194/2018

Mer information
Anders Svensson, amanuens, anders.svensson@nationalmuseum.se, 08-5195 4481
Hanna Tottmar, pressansvarig, press@nationalmuseum.se, 08-5195 4400