Skisser av Carl Larsson förvärvade till Nationalmuseums samlingar

Under en kväll på operan är det förstås föreställningen som är det viktigaste. Men pausen kan också erbjuda konstnärliga intryck av hög klass. I Kungliga Operans foajé i Stockholm målade Carl Larsson några av sina bästa verk för offentlig miljö med bilder ur musikteaterns historia. Nu har Nationalmuseum förvärvat nio akvarellskisser till foajéns takplafond och väggfält, daterade 1896–97, som visar konstnärens slutgiltiga projekt.

Carl Larsson är kanske allra mest känd för sina akvareller av familj och hemliv. Boken Ett hem med 24 bilder från gården Lilla Hyttnäs i Sundborn i Dalarna publicerades 1899. Under samma period som han målade akvarellerna till Ett hem arbetade konstnären också med utsmyckningarna av Stockholmsoperans foajé, den så kallade Guldfoajén, där publiken kan umgås under pauserna. Uppdragen att göra monumentalmålningar i offentlig miljö gav Carl Larsson prestige och pengar men kostade honom också mycket möda. Han hade själv föreslagit att Anders Zorn skulle få uppdraget, men när det inte blev så åtog han sig foajéns utsmyckning i mars 1896, medan plafonden i salongen målades av Vicke Andrén. Larssons målningar i foajén var färdiga i december 1897 inför operans invigning året därpå.

Akvarellerna återger kompositionerna nästan exakt som de blev utförda. Den långsmala plafonden, som på Operan mäter 10,5 x 2,5 m (och på skissen 98 x 27 cm), har som motiv en lekfull allegori: den svävande ryktesgudinnan blåser i trumpet medan 18 små nakna barn – vinglösa putti – är i färd med att hissa unionsflaggan upp i plafondens mittpunkt – där också den stora ljuskronan är fäst. De klänger och drar i flagglinan men verkar nästan viktlösa i sommarvinden.

För de sex lunetterna, det vill säga halvcirkelformade väggfält ovanför taklisten, målade Carl Larsson fyra scener som illustrerar musikteaterns förhistoria och två som mer specifikt handlar om Stockholmsoperan. De första har motiven Kämpasången, Folkvisan, Det medeltida mysteriespelet och Karusellen (det vill säga barockens ryttarspel). I de två sista ses sångarna Carl Stenberg och Elisabeth Olin som repeterar inför festföreställningen av Cora och Alonzo som invigde Gustav III:s operahus 1782 samt Jenny Lind som framför paradnumret ”Casta diva” ur Bellinis Norma. Alla målningarna utfördes som olja på duk i Carl Larssons ateljé på Södermalm och sattes sedan på plats i det nya operahuset vid Gustav Adolfs torg.

– Jag tycker att målningarna i operafoajén är Carl Larssons finaste offentliga målningar – vid sidan av freskerna i Nationalmuseums trapphall. Men de kan vara svåra att uppfatta från foajéns golv. Skisserna ger oss möjlighet att studera de här viktiga kompositionerna och visa dem på ett mer lättillgängligt sätt, säger Martin Olin, samlingschef på Nationalmuseum.

De nio skisserna till operafoajéns målningar som Nationalmuseum nu har förvärvat skänktes 1901 av Carl Larsson till Folkets hus i Stockholm. Folkets hus sålde sommaren 2023 delar av sin konstsamling.

Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Förvärvet är gjort med Hedda och N.D. Qvists donationsmedel.

Inventarienummer

Carl Larsson, Plafond (Fama), 1896–97. Akvarell, tusch, blyerts och täckvitt på papper. NMB 2833

Carl Larsson, Gustav III:s monogram och Oscar II:s monogram. Två samramade medaljonger, 1896–97. Akvarell, tusch och blyerts på papper. NMB 2834A-B.

Carl Larsson, Kämpasången; Karusellen; Jenny Lind. Tre samramade lunetter, 1896–97. Akvarell, tusch, blyerts och täckvitt på papper. NMB 2835A-C.

Carl Larsson, Stenberg och Fru Olin; Folkvisan; Medeltidsmysteriet. Tre samramade lunetter, 1896–97. Akvarell, tusch, blyerts och täckvitt på papper. NMB 2836A-C.

För pressinformation

Martin Olin, samlingschef, martin.olin@nationalmuseum.se, 08-5195 4310
Hanna Tottmar, pressansvarig, press@nationalmuseum.se, 08-5195 4400