Gå direkt till innehåll
Greta Fahlcrantz-Lindberg, Porträtt av Märtha Gahn, 1920. Foto: Erik Cornelius/Nationalmuseum.
Greta Fahlcrantz-Lindberg, Porträtt av Märtha Gahn, 1920. Foto: Erik Cornelius/Nationalmuseum.

Pressmeddelande -

Swedish Grace öppnar på Nationalmuseum den 24 februari

I vårens utställning Swedish Grace sammanfattas 1920-talets konst, design, film och mode. Det är en brytningstid som lade grunden till det moderna samhället och en period som är full av spänningar inom konsten. I utställningen visas verk av konstnärer såsom Gösta Adrian-Nilsson, Otto G Carlsund, Nils Fougstedt, Simon Gate, Edward Hald, Carl Malmsten, Siri Meyer, Vera Nilsson och Anna Petrus.

Epoken kallas ofta ”det glada 20-talet”. Världskrig och pandemi var över och Kreugerkraschen hade ännu inte inträffat. Men 1920-talet var också motsättningarnas decennium. Den uppsluppna feststämningen blandades med hungersnöd, regeringskriser och hög arbetslöshet. Medborgarna ställde krav på frigörelse och rättigheter. Tradition och nationalistiska tongångar ställdes mot ny teknik och internationell modernism. Traditionalisterna ville utveckla nya uttryck byggda på historiens formspråk. De omhuldade vardagsnära skildringar inom bildkonsten och rikt dekorerade föremål med hög hantverkskvalitet. Modernisterna ville bryta med historien genom postkubism och industriell massproduktion inspirerad av den nya industriteknikens rationalitet och effektivitet. Spänningarna märktes inom såväl bildkonst och design, som film, fotokonst och dans.

I efterhand har traditionalisternas formspråk och föremål kommit att kallas Swedish Grace. Begreppet myntades av den brittiske arkitekturkritikern Philip Morton Shand. Efter ett besök på Stockholmsutställningen 1930 konstaterade han att svenskarna hade lämnat den nationella graciösa elegans som de hade omhuldat under 1920-talet.

1920-talets konstnärer hämtade inspiration från hela världen och en rad historiska epoker. Arkitekter, designer och konstnärer plockade former från antiken, det förhistoriska Egypten och Kina som de omskapade till självständiga uttryck. Även exotifierande avbildningar av människor, djur och natur återfanns på flera av Swedish Grace föremål. Materialen valdes med stor omsorg och kvaliteten i hantverket var hög. Många föremål tillverkades i dyrbara material, som exotiska träslag. Andra material, som tenn och gjutjärn, hade använts i århundraden men fick nu en renässans.

Decenniet innebar stora förändringar, inte minst för kvinnorna. 1921 fick svenska kvinnor för första gången delta i demokratiska val. Borgarklassens döttrar började arbeta som kontorister eller butiksbiträden. De blev självförsörjande, klippte håret, klädde sig i korta kjolar och dansade jazz med en cigarett i handen. Den moderna kvinnan var född.

Under perioden var Paris som en andra svensk huvudstad. Svenska baletten utvecklade den moderna dansen. Svenska konstnärer som Gösta Adrian-Nilsson, Otto G Carlsund, Siri Meyer och Vera Nilsson flyttade dit. 1925 blev den stora Parisutställningen ett internationellt genombrott för svensk design – sirligt graverat glas från Orrefors, i design av Edward Hald och Simon Gate, hyllades liksom Anna Petrus gjutjärn för Näfveqvarn, Nils Fougstedts tennföremål för det nystartade företaget Svenskt Tenn och Carl Malmstens möbler i exklusiva träslag.

I samband med utställningen ger Nationalmuseum ut en katalog där utställningens kurator Cilla Robach skriver om mode och moderna kvinnor, Kalle Lind om nöjeslivet och modedrogen kokain, Per Hedström om det svenska konstlivet i Paris och Eva-Lena Karlsson om transformationen av Greta Gustafsson till ikonen Greta Garbo. Övriga medverkande författare är Alice Cousin, Eva Eriksson, Bo Florin, Anna Tellgren och Cecilia Widenheim. Formgivare är Annika Lyth.

Swedish Grace – konst och design i 1920-talets Sverige visas på övre plan på Nationalmuseum 24 februari – 28 augusti 2022. Utställningens kurator är Cilla Robach, Nationalmuseum.

Pressvisning
Utställningen visas för press onsdag den 23 februari kl 10.00. Cilla Robach, utställningens kurator, börjar med att ge en presentation av innehållet i utställningen i Södra ljusgården. För att undvika trängsel är det ett begränsat antal platser, i första hand för de som ska recensera eller rapportera om utställningen. Anmäl ditt intresse senast den 21 februari via formuläret på www.nationalmuseum.se/svarpressvisning. Vänligen notera att bekräftelse på intresseanmälan krävs för att närvara.

För pressinformation
Hanna Tottmar, pressansvarig, press@nationalmuseum.se, 08-5195 4400

Ämnen

Kategorier

Regioner


Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar omfattar cirka 700 000 föremål och innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Nationalmuseums uppdrag är att vårda och tillgängliggöra konsten i samlingarna samt att verka för ökad kunskap.

Presskontakt

Pressansvarig

Pressansvarig

Presskontakt Hanna Tottmar 08-5195 4400

Välkommen till Nationalmuseum!

Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Det totala antalet föremål är cirka 700 000. Museibyggnaden var stängd under fem år då den genomgick en omfattande renovering och öppnade för besökare igen hösten 2018.

Målerisamlingens tyngdpunkt ligger på svenskt måleri från 1700- och 1800-talet, men holländskt måleri från 1600-talet är också välrepresenterat och samlingen av franskt 1700-talsmåleri anses vara en av de främsta i världen. Verken är utförda av bland annat Rembrandt, Rubens, Goya, Boucher, Watteau, Renoir och Degas likväl som av svenska konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson, Ernst Josephson och Carl Fredrik Hill.

Museets samlingar av konsthantverk och design innehåller föremål av keramik, textil, glas och metall likväl som möbler och böcker. I samlingen av teckningar och grafik finns verk av Rembrandt, Watteau, Manet, Sergel, Carl Larsson, Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson. De 2 000 mästarteckningar som Carl Gustaf Tessin förvärvade under sin tid som ambassadör i Frankrike på 1700-talet är centrala.

Konst och föremål från Nationalmuseums samlingar finns även på kungliga slott såsom Gripsholm, Drottningholm, Strömsholm, Rosersberg och Ulriksdal likväl som på Svenska institutet i Paris. Museet förvaltar Statens porträttsamling på Gripsholms slott som är världens äldsta nationella porträttgalleri och Gustavsbergssamlingen med ungefär 45 000 föremål tillverkade på Gustavsbergs Porslinsfabrik. Nationalmuseum ansvarar även för utställningsverksamheten på Nationalmuseum Jamtli och Gustavsbergs Porslinsmuseum.

Nationalmuseum är en statlig myndighet som ska främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Huvudman och uppdragsgivare är Sveriges regering under Kulturdepartementet. Uppdraget är att vårda och tillgängliggöra konsten i samlingarna samt att verka för ökad kunskap.