Gå direkt till innehåll
Nils Blommér, Freja sökande sin make. Foto: Cecilia Heisser/Nationalmuseum.
Nils Blommér, Freja sökande sin make. Foto: Cecilia Heisser/Nationalmuseum.

Pressmeddelande -

Utställningen Nordiska myter öppnar på Nationalmuseum Jamtli den 18 maj

I sommar visas utställningen Nordiska myter på Nationalmuseum Jamtli. Den handlar om berättande i bild i den nordiska konsten under 1800-talet och det tidiga 1900-talet, en period då konstnärer gärna hämtade sina motiv ur myt, saga och historia. Utställningen innehåller en rad verk av konstnärer som Carl Larsson, Elsa Beskow, Ernst Josephson och August Malmström, samtliga från Nationalmuseums samlingar.

Nordiska myter handlar om berättande i bild i den nordiska konsten under 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Det är en epok före den moderna filmens genombrott, då konsten i hög grad fortfarande handlade om att berätta historier. Under den här tiden var motiv hämtade ur myt, saga och historia populära och sysselsatte många av de ledande konstnärerna. Utställningen innehåller en rad verk av konstnärer som Carl Larsson, Elsa Beskow, Ernst Josephson och August Malmström. Totalt visas runt 110 verk – främst målningar och skulpturer, men också teckningar, grafik och konsthantverksföremål. Samtliga verk i utställningen tillhör Nationalmuseum, som äger rika samlingar av nordisk och i synnerhet svensk 1800-talskonst.

1800-talets konstnärer utgick från klassiska traditioner. Den grekiska och romerska antikens gudabilder och renässansens fresker var självklara utgångspunkter. En viktig uppgift för konsten var att förmedla ett moraliskt uppbyggligt budskap. Under 1800-talet, det sekel då den moderna nationalismen formades, blev det allt viktigare för konstnärerna att skildra ämnen ur den nationella historien. Men i Norden uppstod också ett intresse för att använda den fornnordiska mytologin och de fornnordiska sagorna som motiv. I stället för att skildra Jupiter och Venus valde målare och skulptörer de nordiska motsvarigheterna Oden och Freja. En del av de här konstverken kan idag föra tankarna till vår tids populärkultur, till exempel TV-serier som Game of Thrones och filmatiseringarna av Tolkiens böcker, produktioner som inte sällan inspirerats av 1800-talskonst med fornnordisk motivvärld. Ett exempel är August Malmströms illustrationer till Tegnérs Frithiofs saga.

Några av 1800-talets målningar med historiska motiv har blivit verkliga klassiker, bilder som ofta reproducerats bland annat i skolans läroböcker. Carl Wahlboms Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen är ett sådant verk. Striderna är kaotiska och våldsamma. Hästar stegrar sig, soldater faller, genom krutrök och dimma skymtar värjor och fanor. Målningen har bidragit till att skapa bilden av kungen som en hjälte som dör för sitt land och för den protestantiska läran. Påfallande många av målningarna med historiska motiv har ett tragiskt innehåll. Döende kungar, våldsamma fältslag, bränder och katastrofer är vanliga.

Romantiken, som var den dominerande idéströmningen under första hälften av 1800-talet, innebar ett intresse för folkliga traditioner, sagor och berättelser. Folktrons föreställningar om naturväsen som troll och älvor blev utgångspunkt för många konstnärer. Nils Blommér målade älvornas dans på sommarängen, och näcken bland vågorna i månskenet. Näcken blev också ett centralt motiv för Ernst Josephson, som tre decennier senare skildrade den fiolspelande näcken som en slags bild av den romantiska konstnärsgestalten.

Tiden kring sekelskiftet 1900 var en blomstringstid för den illustrerade barnboken. En orsak till detta var att trycktekniken utvecklats. Konstnärer som Elsa Beskow, Ivar Arosenius och John Bauer utvecklade den illustrerade barnboken till personligt präglade självständiga konstverk. Med hjälp av jugendstilens dekorativa formspråk gav Bauer sagornas romantiska motivvärld ny vitalitet.

Saga, myt och historia var inte bara intressant för bilderboksillustratörer. De nationalromantiska och symbolistiska strömningarna kring år 1900 innebar också ett intresse för den typen av ämnet i bildkonsten i stort. Ett exempel är Richard Bergh, som i sin målning Vision skildrar en historisk händelse – Valdemar Atterdags flotta på väg till Visby 1361 – som ett slags dröm- eller fantasibild.

Utställningen Nordiska myter visas på Nationalmuseum Jamtli i Östersund 18 maj 2021–18 april 2022. Utställningens kurator är Per Hedström, utställningschef på Nationalmuseum.

Digital presentation för press
Utställningens kurator Per Hedström ger en digital presentation av innehållet i utställningen för press 17 maj kl 10:00. Presentationen hålls via Microsoft Teams. Anmäl ditt intresse senast 14 maj till press@nationalmuseum.se. Länk skickas till din e-postadress i ett separat mejl i förväg.

Nationalmuseum Jamtli öppnade sommaren 2018 och är en arena för konst- och designupplevelser i Östersund där Jamtlis prisbelönta pedagogik kombineras med Nationalmuseums unika samlingar och kunskap. Nationalmuseum Jamtli har möjliggjorts genom EU:s Regionala strukturfonder, Östersunds kommun, Region Jämtland Härjedalen och ett brett samarbete med näringslivet där Postkodlotteriets Kulturstiftelse, Östersundshem, Länsförsäkringar Jämtland, Persson Invest, Jamtlis Gynnare, Jämtkraft, Jämtlands läns konstförening, Diös, Attacus Invest, Lundstams Återvinning, Oscarson Invest, Toréns Entreprenad AB, Sparbanksstiftelsen Jämtlands län, Föreningen Gamla Östersund och Kvinnliga Föreningen Gamla Östersund är viktiga samarbetspartners, både finansiellt och i sitt övriga engagemang. Tillkommer gör även Assa Abloy och Bilbolaget genom sina respektive insatser.

För pressinformation
Christina Wistman, bitr. museichef och pressansvarig Jamtli, christina.wistman@jamtli.com, 070-249 19 93
Hanna Tottmar, pressansvarig Nationalmuseum, press@nationalmuseum.se, 08-5195 4400

Ämnen

Taggar

Regioner


Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Museibyggnaden stängde 2013 för en omfattande renovering och öppnade igen under hösten 2018.

Presskontakt

Pressansvarig

Pressansvarig

Presskontakt Hanna Tottmar 08-5195 4400

Relaterat material

Välkommen till Nationalmuseum!

Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Det totala antalet föremål är cirka 700 000. Museibyggnaden var stängd under fem år då den genomgick en omfattande renovering och öppnade för besökare igen hösten 2018.

Målerisamlingens tyngdpunkt ligger på svenskt måleri från 1700- och 1800-talet, men holländskt måleri från 1600-talet är också välrepresenterat och samlingen av franskt 1700-talsmåleri anses vara en av de främsta i världen. Verken är utförda av bland annat Rembrandt, Rubens, Goya, Boucher, Watteau, Renoir och Degas likväl som av svenska konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson, Ernst Josephson och Carl Fredrik Hill.

Museets samlingar av konsthantverk och design innehåller föremål av keramik, textil, glas och metall likväl som möbler och böcker. I samlingen av teckningar och grafik finns verk av Rembrandt, Watteau, Manet, Sergel, Carl Larsson, Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson. De 2 000 mästarteckningar som Carl Gustaf Tessin förvärvade under sin tid som ambassadör i Frankrike på 1700-talet är centrala.

Konst och föremål från Nationalmuseums samlingar finns även på kungliga slott såsom Gripsholm, Drottningholm, Strömsholm, Rosersberg och Ulriksdal likväl som på Svenska institutet i Paris. Museet förvaltar Statens porträttsamling på Gripsholms slott som är världens äldsta nationella porträttgalleri och Gustavsbergssamlingen med ungefär 45 000 föremål tillverkade på Gustavsbergs Porslinsfabrik. Nationalmuseum ansvarar även för utställningsverksamheten på Nationalmuseum Jamtli och Gustavsbergs Porslinsmuseum.

Nationalmuseum är en statlig myndighet som ska främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Huvudman och uppdragsgivare är Sveriges regering under Kulturdepartementet. Uppdraget är att vårda och tillgängliggöra konsten i samlingarna samt att verka för ökad kunskap.