Gå direkt till innehåll
Johan Johnsen, Stilleben med blomsterbukett upphängd i rött band. Foto: Erik Cornelius/Nationalmuseum.
Johan Johnsen, Stilleben med blomsterbukett upphängd i rött band. Foto: Erik Cornelius/Nationalmuseum.

Pressmeddelande -

Utställningen Trädgården öppnar på Nationalmuseum den 23 februari

Trädgården – konst och natur under sex sekler visar hur trädgården skildrats i konsten under olika perioder. I utställningen visas mer än 300 målningar, teckningar, konsthantverk och skulptur. Bland konstnärerna finns namn som Watteau, Boucher, Oudry, Le Nôtre, Monet och Carl Larsson men även samtida konstnärer som Peter Frie och Emma Helle.

Trädgårdskonsten har alltid arbetat med levande material, som inbegriper naturen självt och årstidsväxlingarna. Det gör den till en dynamisk konstart som befinner sig i naturens kretslopp och omvandlas, dör samt förnyas. Men trädgården, vare sig den konstfulla eller nyttiga, är inte detsamma som natur. Den har alltid varit gestaltad enligt en medveten tanke och plan. Ytterst kan man se trädgården som en önskan att återskapa Paradiset. Renässansens kvadratiska och geometriskt utformade kvarter med en fontän i mitten var ett uttryck för detta. På samma sätt skulle man kunna uppfatta barockens lustträdgård som ett sätt att återupprätta vad som gått förlorat genom syndafallet. På ritbordet skulle Guds skapelse återuppstå med hjälp av passare och linjal. Geometri och optik omsatte sedan arkitektens vision i praktiken. När människan under 1700-talet plötsligen insåg att hon själv kunde hota Naturen skedde en fullständig omvärdering. De mörka skogarna och kantiga bergen upplevdes inte längre som hotfulla. En jungfrulig natur, där människan ännu inte hunnit exploatera, blev idealet och gjorde avtryck i landskapsparken. Den leksaksartade skalan och artificiella karaktären uppfattades till slut som så komisk att konst och natur efter 1800 gick olika vägar, en boskillnad som bestått. Många av de frågor som ställts genom historien rörande människans relation till konst och natur har dock bestått och återkommit. Detta är väl synligt i samtidskonsten där både Paradiset och hotet mot naturen är högst närvarande.

I utställningen spelar relationen mellan konst och natur huvudrollen. Den inledande delen ägnas paradismyten, som presenteras i en egen stor sal, inramad av kabinett med de olika naturelementen så som de speglas i konsten. På samma sätt är konstträdgården fokus i utställningens andra stora sal, som behandlar perioden från renässansen fram till vår egen tid. Denna sal är omgiven av mindre utställningsrum där enskilda gestaltningsformer, alltifrån grottan till ruinen, är temat. Mitt i detta finns en särskild del som behandlar människans närvaro i trädgården. Som exempel på kommentarer från vår egen tid är konstnären Peter Frie inbjuden. Frie är känd som målare av drömliknande landskap, och har skapat en serie av bronsskulptur föreställande träd - såsom ett steg från målningar till ett tredimensionell format. Träd i olika storlekar visas som en installation i dialog med det historiska materialet om landskap och trädgårdar. Emma Helle, också inbjuden samtidskonstnär, arbetar i keramik och får sin inspiration från bland annat antika myter. Dekorativa och färgrika, nästan barockliknande verk tar oss med på en fantasifull resa till myternas och litteraturens historia. Helle skapar även två nya verk speciellt till Nationalmuseums utställning, som kommenterar paradiset som tema.

I utställningen visas mer än 300 målningar, teckningar, konsthantverk och skulptur. Bland konstnärerna finns namn som Watteau, Boucher, Oudry, Le Nôtre, Monet och Carl Larsson men även samtida konstnärer som Peter Frie och Emma Helle. Merparten av utställningsföremålen kommer från museets egna samlingar samt viktiga inlån från bland annat Musée d'Orsay, Musée du Grand Siècle, Châteaux de Versailles et de Trianon, Musée des Arts Décoratifs, Göteborgs konstmuseum, Kungliga biblioteket, Kungliga Akademien för de fria konsterna, Riksarkivet, Slottsarkivet och Gustavianum. I anslutning till utställningen ges också en katalog ut med en rad fördjupande texter.

Trädgården – konst och natur under sex sekler visas på övre plan på Nationalmuseum 23 februari 2023–7 januari 2024. Utställningens kurator är Magnus Olausson, Nationalmuseum.

Länk till pressbilder

Mer om utställningen och aktiviteter

För pressinformation
Hanna Tottmar, pressansvarig, press@nationalmuseum.se, 08-5195 4400

Ämnen

Kategorier

Regioner


Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar omfattar cirka 700 000 föremål och innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Nationalmuseums uppdrag är att vårda och tillgängliggöra konsten i samlingarna samt att verka för ökad kunskap. Museet utsågs till Årets museum 2022.

Kontakter

Pressansvarig

Pressansvarig

Presskontakt 08-5195 4400

Välkommen till Nationalmuseum!

Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Det totala antalet föremål är cirka 700 000.

Målerisamlingens tyngdpunkt ligger på svenskt måleri från 1700- och 1800-talet, men holländskt måleri från 1600-talet är också välrepresenterat och samlingen av franskt 1700-talsmåleri anses vara en av de främsta i världen. Verken är utförda av bland annat Rembrandt, Rubens, Goya, Boucher, Watteau, Renoir och Degas likväl som av svenska konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson, Ernst Josephson och Carl Fredrik Hill.

Museets samlingar av konsthantverk och design innehåller föremål av keramik, textil, glas och metall likväl som möbler och böcker. I samlingen av teckningar och grafik finns verk av Rembrandt, Watteau, Manet, Sergel, Carl Larsson, Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson. De 2 000 mästarteckningar som Carl Gustaf Tessin förvärvade under sin tid som ambassadör i Frankrike på 1700-talet är centrala.

Konst och föremål från Nationalmuseums samlingar finns även på kungliga slott såsom Gripsholm, Drottningholm, Strömsholm, Rosersberg och Ulriksdal likväl som på Svenska institutet i Paris. Museet förvaltar Statens porträttsamling på Gripsholms slott som är världens äldsta nationella porträttgalleri och Gustavsbergssamlingen med ungefär 45 000 föremål tillverkade på Gustavsbergs Porslinsfabrik. Nationalmuseum ansvarar även för utställningsverksamheten på Nationalmuseum Jamtli och Gustavsbergs Porslinsmuseum.

Nationalmuseum är en statlig myndighet vars uppdrag är att vårda och tillgängliggöra konsten i samlingarna samt främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Huvudman och uppdragsgivare är Sveriges regering under Kulturdepartementet.