Britta Marakatt-Labba, Máilmmi liegganeapmi (Global uppvärmning II), 2021. Foto: Linn Ahlgren/Nationalmuseum

Pressmeddelande - 8 Mars 2024 09:00

Verk av Britta Marakatt-Labba nyligen förvärvat till Nationalmuseum

För den samiska konstnären Britta Marakatt-Labba, som lever nära naturen, blir förändringarna i den globala uppvärmningens spår alltmer uppenbara. Tack vare Nationalmusei Vänner Bengt Julins fonds mycket generösa gåva ingår hennes verk Máilmmi liegganeapmi (Global uppvärmning II) numera i Nationalmuseums samlingar.

Det rör sig under ytan. Tematiken i Britta Marakatt-Labbas konstnärskap har, sedan starten 1979, varit naturen, miljöförstöringen och den samiska kulturen. Hennes material är tråden och textilen. Verket består av ljusbeige tygbitar, som representerar is och snö. Över dessa finns en mängd spår från djur och människor. Sjoken av permafrostens is och snö har brustit av det varmare klimatet, blått vatten och röd lava sipprar fram. I mitten bildar sprickorna en ring. Denna är ett återkommande motiv i Marakatt-Labbas verk och symboliserar tidens gång och släkternas fortlevnad. I ringen finns urmödrarna, klädda i röda mössor. Enligt samisk tradition finns de under jorden och försöker med alla medel skydda naturen. Den svarta trappliknande formen representerar gruvan i Kiruna och de ingrepp på naturen som malmbrytningen inneburit.

Britta Marakatt-Labba är en av Sveriges mest framgångsrika konstnärer. Hon rönte stor internationell uppmärksamhet 2017 med sitt 24 meter långa broderi Historija, som visades på samtidskonstutställningen Documenta 4. Vidsträckta landskap, där tunna, spretiga stygn blir till vindpinade fjällbjörkar och renar på snö har för många blivit synonymt med Marakatt-Labbas stilistiska uttryck. I Máilmmi liegganeapmi (Global uppvärmning II) har hon arbetat med en annan teknik – applikation i flera lager av linne, siden, tyll och spets sammanbundna av fritt symaskinsbroderi på ytan blandat med handbroderi i vitt och rött moulinégarn. 2007 gjorde Marakatt-Labba verket Máilmmi liegganeapmi (Global Warming I) i samma teknik, vilken ägs av Umeå universitet. I Nationalmuseums verk från 2021 har betydligt fler sprickor i isen uppstått.

– Verket utgör ett viktigt tillskott till Nationalmuseums samlingar, säger Cilla Robach, chef för samlingsenheten och ansvarig för samtida konsthantverk och design.

– Det lyfter angelägna frågor om klimatet samtidigt som det visar på den tekniska mångsidigheten i Britta Marakatt-Labbas konstnärskap, utan att frångå hennes estetiska uttryck.

Verket visas på den stora retrospektiva utställningen Britta Marakatt-Labba. Sylvasse sting på Nasjonalmuseet i Oslo 15 mars-25 augusti 2024, innan det kommer ställas ut på Nationalmuseum i Stockholm.

Verket är inköpt till de offentliga samlingarna tack vare generös finansiering från Nationalmusei Vänner Bengt Julins fond. Nationalmuseum använder inga statliga medel till förvärv utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel.

Fakta

Britta Marakatt-Labba

Máilmmi liegganeapmi (Global uppvärmning II)

Broderad applikation, 2021

Inventarienummer: NMK 110/2023

För mer information

Cilla Robach, chef för samlingsenheten, cilla.robach@nationalmuseum.se, +46 70 779 49 08

Lena Munther, kommunikationschef, press@nationalmuseum.se, +46 8 519 544 00

Ämnen

Kategorier

Nyförvärv

Regioner

Stockholm

Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar omfattar cirka 700 000 föremål och innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Nationalmuseum är en statlig myndighet vars uppdrag är att vårda och tillgängliggöra konsten i samlingarna samt främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen.

Välkommen till Nationalmuseum!

Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Det totala antalet föremål är cirka 700 000.

Målerisamlingens tyngdpunkt ligger på svenskt måleri från 1700- och 1800-talet, men holländskt måleri från 1600-talet är också välrepresenterat och samlingen av franskt 1700-talsmåleri anses vara en av de främsta i världen. Verken är utförda av bland annat Rembrandt, Rubens, Goya, Boucher, Watteau, Renoir och Degas likväl som av svenska konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson, Ernst Josephson och Carl Fredrik Hill.

Museets samlingar av konsthantverk och design innehåller föremål av keramik, textil, glas och metall likväl som möbler och böcker. I samlingen av teckningar och grafik finns verk av Rembrandt, Watteau, Manet, Sergel, Carl Larsson, Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson. De 2 000 mästarteckningar som Carl Gustaf Tessin förvärvade under sin tid som ambassadör i Frankrike på 1700-talet är centrala.

Konst och föremål från Nationalmuseums samlingar finns även på kungliga slott såsom Gripsholm, Drottningholm, Strömsholm, Rosersberg och Ulriksdal likväl som på Svenska institutet i Paris. Museet förvaltar Statens porträttsamling på Gripsholms slott som är världens äldsta nationella porträttgalleri och Gustavsbergssamlingen med ungefär 45 000 föremål tillverkade på Gustavsbergs Porslinsfabrik. Nationalmuseum ansvarar även för utställningsverksamheten på Nationalmuseum Jamtli och Gustavsbergs Porslinsmuseum.

Nationalmuseum är en statlig myndighet vars uppdrag är att vårda och tillgängliggöra konsten i samlingarna samt främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Huvudman och uppdragsgivare är Sveriges regering under Kulturdepartementet.