Gå direkt till innehåll
En ny studie undersöker varför myskoxen har överlevt fram tills idag, när många andra arter dog ut i slutet av senaste istiden. Foto Love Dalén.
En ny studie undersöker varför myskoxen har överlevt fram tills idag, när många andra arter dog ut i slutet av senaste istiden. Foto Love Dalén.

Blogginlägg -

Museet i media - Frågor om Mars, insamlingsresa på Madagaskar och en möjlig konkurrent till Cosmonova?

Det här är en sammanställning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media och sociala medier den senaste veckan. Bland annat får Magnus Ivarsson, forskare inom geobiologi och astrobiologisvara, svara på frågor i Forskning & Framsteg, förste intendent Sylvain Razafimandimbison syns på bilder från en insamlingsresa Madagaskar och har Cosmonova fått en konkurrent i Västernorrland?

”Vårt förslag var bättre än det Nasa valde”

Forskning & Framsteg ställer sex frågor till Magnus Ivarsson, forskare inom geobiologi och astrobiologi vid Naturhistoriska riksmuseet. Hans första bok handlar om hur mikroorganismer kan hjälpa människor att flytta till Mars. Magnus Ivarsson svarar bland annat på frågan om var idén att skriva boken kommer från, varför han har samarbetat med Nasa och vilken som är hans häftigaste upptäckt som forskare.

Insamlingsresa på Madagaskar

Göteborgs botaniska trädgård delar med sig av några häftiga bilder på Facebook. Det är deras botanist Kent Kainulainen som är på insamlingresa på Madagaskar med Sylvain Razafimandimbison, förste intendent på Naturhistoriska riksmuseet. Ni kan se inlägget här:

Så lyckades myskoxen överleva till våra dagar

I slutet av den senaste istiden dog många viktiga arter ut. Men en art lyckades anpassa sig till det hårda klimatet på tundran och har överlevt fram till i dag. I en ny studie i Molecular Ecology undersöker forskare hur det kom sig att myskoxen lyckades överleva geografiskt, ekologiskt och genetiskt, skriver Stockholms universitet på sin sajt.

Det som framgår av resultaten är att myskoxen förlorade en mycket stor del av sin genetiska mångfald under de senaste 20 000 åren.

– Genom att använda ett förhistoriskt sibiriskt genom kunde vi sätta in dagens myskoxe i dess evolutionshistoriska sammanhang och se varför den har så låg genetisk mångfald, förklarar Edana Lord, postdoktor vid Centrum för paleogenetik, som drivs av Naturhistoriska riksmuseet tillsammans med Stockholms universitet.

Så gjorde Kjell det ovanliga fyndet

För nästan 25 år sedan hittade Norabon Kjell Gatedal ett ytterst ovanligt fynd uppe i skogen nordost om Vasselsjön. "Då tänkte jag "men vad fasen är det där för glimmer?”, säger Kjell till Nerikes Allehanda. Han skickade in en bit till Naturhistoriska riksmuseet som analyserade det. Det visade sig vara burcit, alltså magnesiohydroxid, berättar Kjell för tidningen. Tyvärr är artikeln bakom betalvägg.

Mystiskt djur fångades av åtelkamera

I hopp om att få se ett lodjur satte kollegorna på Kaunis Iron upp en åtelkamera – men det märkliga, vilda djuret som fångades på bild var inget de sett förut, skriver Norrbottens-Kuriren. Det var en räv med massa vitt i pälsen. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, säger att olika färgvarianter på rävar inte är ovanligt, men att rött och svart är det man oftast ser. Didrik Vanhoenacker hänvisar till Svensk jakt där bilder från just Pajala på rävar med liknande päls publicerats i oktober i år och 2016.

Fortsatt uppmärksamhet kring museets ekonomiska situation

Timbro Förlags podd ”Ideologipodden” pratar kulturpolitik i det senaste avsnittet och nämner då den ekonomiska situationen för Naturhistoriska riksmuseet (ca.42 minuter in i programmet).

”Vi ser hur de stora statliga kulturinstitutionerna, alltså Nationalmuseum och Naturhistoriska riksmuseet, knappt har råd att betala hyran till staten. Och det här visar ju också på en slags skevhet där den offentliga kulturbudgeten är större än vad den någonsin har varit.

Vi lägger mer offentliga pengar på kultur än vad vi någonsin har gjort, oavsett regering. Men ändå har inte kärnverksamheten, de statliga stora institutionerna, råd att hålla sina fastigheter i skick. Och det här visar ju att det är någonting som inte fungerar i systemet.”

Till sist... Cosmonova får konkurrent i Västernorrland?

En framtida konkurrent till Cosmonova? På en udde på Risön i Sollefteå tronar det. Länets troligen mest spektakulära hus. Eller mest originella, åtminstone. ”Som en himlakropp som landat vid älven” som arkitekten ville se det. Ett hus med en uttalat pedagogisk historia. Nu är det på väg att säljas. SVT Nyheter Västernorrland har gått husesyn.

Kategorier

Kontakter

Jonas Sverin

Jonas Sverin

Presskontakt Vetenskapskommunikatör 0736-794771

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige