Bepansrade bägare bland de första djuren
Fossilfynd visar att bägardjuren utvecklades redan under kambrium, för 520 miljoner år sedan, och var faktiskt mer avancerade än dagens bägardjur är. Ny forskning från Naturhistoriska riksmuseet.
-
-
Klimatförändringar orsakade många av istidens utdöenden
Människors jakt på föda har hittills ansetts vara den största orsaken till många större däggdjurs utdöende vid istidens slut. Men snabba växlingar mellan varma och kalla perioder kan ha varit en ännu större orsak som fått hela ekosystem att kollapsa, visar ny forskning vid Naturhistoriska riksmuseet.
-
Fjällrävar behöver stora istäcken
Minskande istäcken i Arktis kan bli ett långsiktigt hot mot fjällrävens överlevnad. Genom att analysera dna från fjällrävar på Island har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet sett att arten har en bra genetisk variation tack vare att den vandrat över isen mellan olika öar i Arktis.
-
Svenskt sköldpaddsfossil förbluffar
Fossilfyndet överraskade forskarna som inte förstår inte hur en lädersköldpadda kunde finnas i Sverige för 75 miljoner år sedan. Upptäckten kan innebära att lädersköldpaddor har ett ännu äldre ursprung än man trott.
-
Grottforskning i tunnelbanan
Museets forskare gjorde ett besök i Kungsträdgårdens tunnelbanestation för att ta reda på hur droppstenar i grottor bildas och upptäckte ett outforskat ekosystem.
-
Svensk miljöövervakning är Kinas förebild
Idag gästas Naturhistoriska riksmuseet av 25 personer från Kina, som vill starta en systematisk övervakning av miljögifters spridning i naturen. Naturhistoriska riksmuseet har världens äldsta miljöprovbank för att spåra och dokumentera miljögifter. Kinadelegaterna är här för att lära av oss och sedan starta upp en motsvarande verksamhet i Kina.
-
Ny jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet
Nu kommer vårvärmen – Välkommen till frukostmöte Torsdag 26 april kl 08.30 Naturhistoriska riksmuseet, Restaurang Fossilen, nedre plan. OSA onsdag 25 april, mt@nrm.se (Martin Testorf, Naturhistoriska riksmuseet) Träffa museets avgående jourhavande biolog, och den tillträdande. Vi bjuder på frukost och visar sedan några vårtecken och intressanta observationer i skogsbacken alldeles utanför.
-
Jordens första massutdöende får ny klimatförklaring
En havsnivå som sjönk med 100 meter, omfattande algblomningar och våldsam vulkanism gjorde livet omöjligt för många arter. Så beskrivs katastrofen som ledde till jordens första massutdöende för 444 miljoner år sedan då 86% av alla djurarter försvann. Det var syrebrist och vätesulfid som låg bakom massutdöendet snarare än kyla eller ökad syrehalt som forskarna tidigare trott.
-
Mammutens utdöende orsakades inte av inavel
När alla andra mammutar försvunnit lyckades ett litet antal överleva isolerade på en ö i Arktiska oceanen under ytterligare 6000 år. Med hjälp av DNA från mammutfossil har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet kommit fram till att mammutarna under tiden på ön höll sig kring ungefär 500 reproducerande mammutar och att de ändå inte drabbades av inavel.
-
Museet stänger – hållbar planering för Arktis pågår
Naturhistoriska riksmuseet är stängt 26-29 mars och upplåter hela museet och Cosmonova åt ca 300 personer från åtta länder längs norra polcirkeln – forskare och tjänstemän med ansvar för en hållbar utveckling i Arktis.
-
Pressinbjudan: Välkommen på pressträff inför Stockholm Polar Week!
Inbjudan till pressträff 21 mars kl 12, Rosenbad. Den 28-29 mars möts representanter från Arktiska rådet i Stockholm. Sverige som ordförande i Arktiska rådet står som värd för mötet. I anslutning till det anordnar Polarforskningssekretariatet sitt årliga Polarforum. Båda mötena arrangeras på Naturhistoriska riksmuseet och bildar tillsammans Stockholm Polar Week
-
100-årigt fossilmysterium löst
Stora skred på havsbotten begravde massor av djur för 520 miljoner år sedan. Hur sådana händelser kunde bevara alla djur, även djur utan ben och skal, har länge varit en olöst gåta. Nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet hittat en förklaring.
Visa mer
Loading...