Fredagen den 26 april har Fjärilarna resa Sverigepremiär på Cosmonova. Följ med på en magisk resa tillsammans med monarkfjärilarna, när doktor Fred Urquhart bestämmer sig för att lösa deras stora mysterium — vart flyger de varje år?
För att möta ett ökande behov av genetiskt identifiering inom naturvård, rovdjursförvaltning, forskning och livsmedelskontroll, startar nu Naturhistoriska riksmuseet Centrum för genetisk identifiering.
Nytt och fascinerande på Naturhistoriska riksmuseet och Cosmonova i april!
Fossilfynd visar att bägardjuren utvecklades redan under kambrium, för 520 miljoner år sedan, och var faktiskt mer avancerade än dagens bägardjur är. Ny forskning från Naturhistoriska riksmuseet.
Människors jakt på föda har hittills ansetts vara den största orsaken till många större däggdjurs utdöende vid istidens slut. Men snabba växlingar mellan varma och kalla perioder kan ha varit en ännu större orsak som fått hela ekosystem att kollapsa, visar ny forskning vid Naturhistoriska riksmuseet.
Minskande istäcken i Arktis kan bli ett långsiktigt hot mot fjällrävens överlevnad. Genom att analysera dna från fjällrävar på Island har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet sett att arten har en bra genetisk variation tack vare att den vandrat över isen mellan olika öar i Arktis.
Fossilfyndet överraskade forskarna som inte förstår inte hur en lädersköldpadda kunde finnas i Sverige för 75 miljoner år sedan. Upptäckten kan innebära att lädersköldpaddor har ett ännu äldre ursprung än man trott.
Museets forskare gjorde ett besök i Kungsträdgårdens tunnelbanestation för att ta reda på hur droppstenar i grottor bildas och upptäckte ett outforskat ekosystem.
Idag gästas Naturhistoriska riksmuseet av 25 personer från Kina, som vill starta en systematisk övervakning av miljögifters spridning i naturen. Naturhistoriska riksmuseet har världens äldsta miljöprovbank för att spåra och dokumentera miljögifter. Kinadelegaterna är här för att lära av oss och sedan starta upp en motsvarande verksamhet i Kina.
Nu kommer vårvärmen – Välkommen till frukostmöte Torsdag 26 april kl 08.30 Naturhistoriska riksmuseet, Restaurang Fossilen, nedre plan. OSA onsdag 25 april, mt@nrm.se (Martin Testorf, Naturhistoriska riksmuseet) Träffa museets avgående jourhavande biolog, och den tillträdande. Vi bjuder på frukost och visar sedan några vårtecken och intressanta observationer i skogsbacken alldeles utanför.
En havsnivå som sjönk med 100 meter, omfattande algblomningar och våldsam vulkanism gjorde livet omöjligt för många arter. Så beskrivs katastrofen som ledde till jordens första massutdöende för 444 miljoner år sedan då 86% av alla djurarter försvann. Det var syrebrist och vätesulfid som låg bakom massutdöendet snarare än kyla eller ökad syrehalt som forskarna tidigare trott.
När alla andra mammutar försvunnit lyckades ett litet antal överleva isolerade på en ö i Arktiska oceanen under ytterligare 6000 år. Med hjälp av DNA från mammutfossil har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet kommit fram till att mammutarna under tiden på ön höll sig kring ungefär 500 reproducerande mammutar och att de ändå inte drabbades av inavel.
