Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har kartlagt älgens arvsmassa och därigenom kunnat spåra Sveriges älgar tillbaka till små grupper som under istiden levde längs isens kant i Mellaneuropa. Älgen har stor genetisk mångfald och endast låg grad av inavel.
För 11 000 år sedan fanns minst fem genetiskt olika typer av hundar i världen som levde med människor. Det visar en DNA-studie av arkeologiska fynd som publicerades i tidskriften Science 29 oktober 2020.
En kartläggning av de akut hotade fjällgässens arvsmassa visar att det inte finns några hybrider med den närbesläktade bläsgåsen. Resultatet kommer att underlätta artens bevarandearbete.
Forskare har kartlagt ett sabeltandat kattdjurs DNA och drar slutsatser om ett socialt intelligent flockdjur som jagade i grupp genom att trötta ut bytet över långa distanser. Trots stora likheter var denna utdöda katt en mycket avlägsen släkting till dagens kattdjur.
Vi bjuder in till en händelserik höstlovsvecka med aktiviteter, film och upptäckande. Träffa superhundar på Cosmonova. Hur jobbar en mammutforskare? I aktivitetsrummet Labbet får du själv prova på. Museets utställningar är redo att utforskas. Kom nära den sabeltandade katten och se Afrikas vilda djur i vår fotoutställning. Välkomna!
En händelserik vecka med aktiviteter, film och upptäckande erbjuds under höstlovet. Besökarna får träffa superhundar på Cosmonova. Hur jobbar en mammutforskare? I aktivitetsrummet Labbet får besökarna själva prova på. Våra utställningar är redo att upptäckas – vem vågar komma nära den sabeltandade katten?
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och Lunds universitet får 28,6 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, för att undersöka fossila växter från dinosauriernas tid och ge svar på hur de skiljde sig ifrån dagens växter. Projektet kan leda till ökad förståelse för hur pågående klimatförändringar påverkar växterna och därmed våra livsförhållanden.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet pekar ut fossil av mikroskopiskt liv i berggrunden som ett outforskat forskningsområde. Dessa livsformer har haft stor betydelse för livets utveckling på jorden och deras fossil finns i stora delar av jordskorpan. Därmed ökar paleontologernas arbetsfält flerfaldigt.
“De ser starka ut, nästan ostoppbara, men de vandrar på en tunn linje…” Den 29 september 2020 öppnar den nya utställningen The Thin Line – Björn Persson på Naturhistoriska riksmuseet. Med sina bilder av Afrikas vilda djur vill konstfotografen inspirera till engagemang och förändring för hotade djurarter.
Gör spännande upptäckter i Labbet och se storslagna bilder i vår nya fotoutställning The Thin Line – Björn Persson. I höst bjuder vi in att uppleva våra två stora nyheter. Välkommen också att ta del av våra permanenta utställningar med förbokad biljett! Du har väl inte heller missat chansen att besöka museet hemifrån – nästan som om du vore här. Zooma, scrolla, upptäck!
Spännande aktiviteter i Labbet och storslagna skildringar av Afrikas djur i nya fotoutställningen The Thin Line – Björn Persson. I höst bjuder vi in till att lära genom visuella upplevelser och expertmöten med geologitema i vårt aktivitetsrum Labbet.
Utdöendet av förhistoriska djurarter som grottlejonet, den ullhåriga mammuten och den ullhåriga noshörningen vid slutet av den senaste istiden har ofta tillskrivits människans expansion över världen. Ny genforskning publicerad i Current Biology visar att åtminstone den ullhåriga noshörningens utdöende kan ha haft andra orsaker.
