Gå direkt till innehåll
10 900 år gammal hundskalle funnen i Ryssland, vars DNA analyserades i studien som visar att minst fem olika hundar fanns under istiden. Bredvid till höger, en större nutida vargskalle. Foto E.E. Antipina.
10 900 år gammal hundskalle funnen i Ryssland, vars DNA analyserades i studien som visar att minst fem olika hundar fanns under istiden. Bredvid till höger, en större nutida vargskalle. Foto E.E. Antipina.

Pressmeddelande -

Minst fem grenar på hundens släktträd redan under istiden

För 11 000 år sedan fanns minst fem genetiskt olika typer av hundar i världen som levde med människor. Det visar en DNA-studie av arkeologiska fynd.

Historien om människans hundar blir allt tydligare. Den här studien visar att alla dagens hundar härstammar från tiden då alla människor levde som jägare och samlare och att ingen har tämjt vargar på ett framgångsrikt sätt igen efter istiden. Inte heller då vi var jordbrukare, även om andra djur som häst, gris och ko domesticerades då, det vill säga förädlades från vilda djur genom avel.

- Hunden är det första djur som människan domesticerade, och förhistoriskt DNA revolutionerar nu vår kunskap om dess ursprung, säger Love Dalén vid Naturhistoriska riksmuseet som medverkat i den internationella forskargruppen.

I studien analyserades DNA i benrester från 27 olika hundar där det äldsta fyndet var 11 000 år gammalt. Forskningsresultaten publicerades i tidskriften Science 29 oktober 2020. En stor del av DNA-sekvenseringen gjordes med stöd från SciLifeLab.

Variationen försvann

Två av istidens hundgrupper blandades och gav upphov till de tidiga hundarna i Europa. Dessa två kom från mellanöstern och Sibirien. Förvånande nog hade de tidiga europeiska hundarna avsevärt större genetisk mångfald än dagens hundar har. Något har inträffat som ledde till att de europeiska hundarnas stora variation gick förlorad.

- Fram tills 4 000 år sedan fanns det en stor genetisk mångfald bland Europas hundar, men mycket av denna variation har gått förlorad sedan dess, säger studiens försteförfattare Anders Bergström, verksam vid Francis Crick Institutet i London.

I de flesta fall följer hundarnas spridning människans. När inlandsisen i Skandinavien försvann och människor flyttade tillbaka hade de med sig hundar.

- Genetiken visar också att hundar verkar ha förflyttats mellan grupper av människor i norra Europa under sten- och bronsåldern. Det har vi inte kunnat studera tidigare, säger osteoarkeolog Jan Storå vid institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet.

- Redan vid slutet av istiden var hundar spridda över stora delar av norra halvklotet, och dagens hundar bevarar en del av denna variation, säger Pontus Skoglund, forskningsledare vid Francis Crick Institutet i London.

Hundens ursprung

Tidigare studier har föreslagit att hunden domesticerades för minst 14 000 år sedan. Förmodligen var det ännu tidigare eftersom denna studie visar på stor variation redan för 11 000 år sedan. Var och när de första vargarna avlades till hundar är fortfarande inte känt. Men alla dagens hundar bär DNA från en och samma vargpopulation, en variant av varg som idag är utdöd. Den stora variationen i utseende hos dagens hundar är framför allt ett resultat av avel de senaste 500 åren.

Kontaktuppgifter

Love Dalén

Centrum för paleogenetik

Naturhistoriska riksmuseet

Tel: 070-7772794

Email: love.dalen@nrm.se

Anders Bergström

The Francis Crick Institute, London

Tel: +44 7761461102

Email: anders.bergstrom@crick.ac.uk

Jan Storå

Professor vid Stockholms universitet

jan.stora@ofl.su.se

08-161287

Pontus Skoglund

Francis Crick Institute, London

Email: pontus.skoglund@crick.ac.uk

Ämnen


Fakta om Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och Sveriges största museum. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.

De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 10 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns elva permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.

Kontakter

Catharina Hammarskiöld

Catharina Hammarskiöld

Presskontakt Kommunikationschef 0851955188
Caroline Borgudd

Caroline Borgudd

Presskontakt Marknads - och kommunikationsstrateg Cosmonova och utställningar 08-51954012
Caroline Forsström

Caroline Forsström

Presskontakt Marknadsassistent 08-519 551 92
Jonas Sverin

Jonas Sverin

Presskontakt Vetenskapskommunikatör 0736-794771
Didrik Vanhoenacker

Didrik Vanhoenacker

Presskontakt Jourhavande biolog nummer för journalister 0709993813

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige