Med hjälp av långa sabeltänder kunde förhistoriska kattdjur utdela ett dödande, punkterande bett i sitt byte. Men till skillnad mot vad många trott, var tänderna inte till hjälp för att döda stora djur, tvärtom. Det visar ny forskning vid Naturhistoriska riksmuseet.
Obs! Exklusivt bildmaterial Kammaneter tycks tillhöra de allra äldsta djurgrupperna. Det visar nya fossilfynd i södra Kina som forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har undersökt. I den gamla forskardebatten om vilka som är äldst, kammaneterna eller nässeldjuren, tar nu kammaneterna ledningen.
Den mycket låga genetiska variationen hos det iberiska lodjuret – det mest utrotningshotade rovdjuret i Europa – behöver inte betyda ett hot mot artens överlevnad, visar ny forskning vid Naturhistoriska riksmuseet. Att en art haft låg genetisk variation under så lång tid som det iberiska lodjuret är något helt nytt.
Världskänd forskare på besök i Stockholm Föredrag: Digital biodiversity Fredag 13 maj kl 15-16 Stockholm, Naturhistoriska riksmuseet, stora hörsalen Träffa den världskända forskaren Paul Hebert när han mellanlandar i Stockholm. Efter hans föredrag på Naturhistoriska riksmuseet finns tid till intervju.
I helgen förväntas alträd i Stockholmsregionen börja blomma och därmed ge många pollenallergiker besvär, enligt palynologiska laboratoriet på Naturhistoriska riksmuseet. Med stigande temperatur de närmaste dagarna är det risk för snabbt ökande pollenhalter. I slutet av april väntas björkpollen.
Vid amerikanska förlagsbranschens årliga prisutdelning för bästa facklitteratur, PROSE Awards, gick priset för 2010 års främsta referensverk i en volym till ”Cenozoic Mammals of Africa”, redigerad av Lars Werdelin, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med William J. Sanders från University of Michigan, USA.
Genom att undersöka gamla musselskal har forskare lyckats mäta hur salthalten i Östersjön har varierat de senaste 10 000 åren. Musselskal i strandvallar vid vattnet kan vara tusentals år gamla. Forskarnas nya metod gör att det för första gången är möjligt att mäta hur Östersjöns salthalt har varierat.
Idag mår uttrarna i Sverige mycket bättre, berättar Naturhistoriska riksmuseet. Miljögiftet PCB, som är den troliga förklaringen till att uttrarna minskade i landet, förbjöds på 1970-talet och nu ses resultatet. Halterna med PCB i uttrar har sjunkit till en tredjedel och i takt med detta har uttrarnas reproduktionsförmåga ökat.
Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet har uppdaterat listan med åldersrekord hos Europas fåglar. Efter drygt hundra år med ringmärkning vet forskarna nu att fåglar kan bli över 50 år gamla. Men de flesta fåglarna dör mycket tidigare än så.
Inbjudan till pressvisning 6 december 2010 kl 08:45 Naturhistoriska riskmuseet, Stockholm Efter att ha varit stängd i nästan ett år för ombyggnad, är det dags att inviga Naturhistoriska riksmuseets nya polarutställning. Det är en av världens största utställningar om polar-trakterna. I den skildras det hårda livet ur djurens och växternas perspektiv.
Fem av museets forskningsledare får sammanlagt 10 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för fortsatt forskning i tre år. Vi ska försöka förklara fler mysterier i livets och jordens utveckling.
Den 11 november öppnar Smal – en utställning om snygghet, makt, ansvar och lidande på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm En utställning skapad av ungdomar för ungdomar om ett utseendefixerat samhälle där jakten på evig ungdomlig skönhet ställer omöjliga krav.
