Ytterligare två invasiva arter av landlevande plattmaskar har påträffats i Sverige. Fynden tyder på att de invasiva rovdjuren fortsätter sin spridning norrut i Europa och ny forskning pekar på att vanliga husdjur kan bidra till att sprida dem lokalt. På sikt kan de invasiva maskarna påverka markens ekosystem och skapa både ekologisk och ekonomisk skada.
Miljöprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet är räddad. Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum – en satsning som säkrar en central del av Sveriges miljöövervakning.
EMBARGO TILL 3 JUNI 17.00 CEST. Det utdöda grottlejonet var betydligt mer evolutionärt unikt än forskare tidigare trott. En ny studie från Centrum för Paleogenetik visar att grottlejon och dagens lejon skildes åt för mer än en miljon år sedan. Resultaten ger också ny kunskap om hur klimatförändringar påverkat djurarters utbredning och möjligheter till genetiskt utbyte. Studien publiceras i Cell.
Tumlarens dag på lördag. Östersjötumlaren är akut hotad, och populationen i Bälthavet minskar kraftigt i antal. Inför Tumlarens dag den 17 maj ber Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturhistoriska riksmuseet allmänheten om hjälp. Genom att rapportera fynd av strandade tumlare kan privatpersoner bidra till forskningen och bevarandet av tumlaren.
Inventeringen av kungsörn i Sverige 2025 är klar och visar på ett starkt år. Totalt inventerades 869 revir under året. Av dessa bedömdes 612 vara aktivt använda av en stationär kungsörn eller ett örnpar. 280 häckningar lyckades, det högsta sedan den nationella inventeringen inleddes, och sammanlagt observerades 347 ungar – omkring 100 fler än året innan.
Sveriges har fått en rekordörn. Förra våren hittades Sveriges äldsta havsörn död i Böda ekopark på Öland. Obduktionen visade att den bar på hagel i kroppen från en gammal skottskada, trots att arten varit fredad i nästan hundra år. Nu har den monterats och får nytt liv i undervisningssyfte på Naturhistoriska riksmuseet. Örnen blev 36 år gammal.
Nya fossilfynd visar att en gigantisk släkting till dagens vithaj simmade i haven redan för 115 miljoner år sedan. Fynden ger forskarna fördjupad kunskap om hajars evolutionära historia och visar att arten intog rollen som havens toppredator betydligt tidigare än man trott. Studien presenterar en ny tvärvetenskaplig metod för att återskapa hur hajars kroppsstorlek utvecklats genom årmiljonerna.
Ett skandinaviskt forskarteam har hittat över 30 000 fossil från marina djur på den arktiska ön Spetsbergen. Fynden ger nya insikter om hur snabbt livet återhämtade sig efter jordens hittills största massutdöende. ”Bara tre miljoner år efter katastrofen fanns nya marina komplexa näringskedjor”, säger Benjamin Kear, Naturhistoriska riksmuseet.
Sedan 2000-talet har halterna av PFAS-ämnen sjunkit i Vänern, Vättern och Mälaren. En nyligen genomförd studie visar att regleringar och åtgärder lönar sig, men mycket återstår att göra både internationellt och lokalt. Med nya striktare EU-direktiv skulle alla tre sjöarna fortfarande överskrida tillåtna nivåer. Studien har gjorts genom att mäta förekomst av PFAS i fisk.
Ett internationellt forskarteam har upptäckt DNA från bakterier och andra mikrober bevarat i rester från mammutar. Analyserna avslöjar några av de äldsta mikrobiella DNA-fynd som någonsin återfunnits, och identifierar dessutom bakterier som kan ha orsakat sjukdomar hos mammutar. Studien har letts av forskare vid Centrum för paleogenetik och resultaten publiceras i Cell.
Ett team av veterinärer och marinbiologer från Naturhistoriska riksmuseet och Statens veterinärmedicinska anstalt har gjort en första analys av näbbvalen som strandade nära Kungsbacka i helgen. Strandningar av näbbvalar är mycket ovanliga men tycks ha ökat de senaste åren.
Vi vet att tigrar och noshörningar är hotade arter i den globala biodiversitetskrisen. Men hur är det med de oansenliga arter som trots sin litenhet spelar stor roll i våra ekosystem? Över en tredjedel av Europas mossarter är hotade, något som kan få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Nu lanseras en lättanvänd metod för att identifiera vilka mossor som är i störst behov av åtgärder.
