Den 22 oktober gästar biologiprofessorn och författaren Anne Sverdrup-Thygeson Naturhistoriska riksmuseet för ett samtal om skogens ekologi, biologisk mångfald och vår relation till naturen. Kvällen avslutas i Cosmonova med dokumentärfilmen Fungi – Web of Life.
En ny art av utdöd krokodil har upptäckts i Egypten och den har mer gemensamt med sfinxen i Giza än bara sin hemvist. Fossilet hittades i samma bergart som användes för att bygga det ikoniska monumentet. Och precis som sfinxen saknar sin näsa, saknar den fossila krokodilen spetsen av sin nos. Den nya arten har fått namnet Herugavialis cairensis. Artikeln publiceras i Royal Society Open Science.
Naturfotografi ledde till upptäckt om duvhökars lek. Naturfotografi förknippas oftast med att dokumentera naturen. Men ibland kan bilderna avslöja sådant som vetenskapen ännu inte känner till. En ny studie visar att unga duvhökar har ett tydligt utvecklingsfönster för lek, ett fynd som blev möjligt tack vare långsiktig naturfotografering. Resultaten publiceras i tidskriften Animal Behaviour.
I höst erbjuder Naturhistoriska riksmuseet flera programaktiviteter att ta del av. Programmet innehåller bland annat teckningskurser, föredrag och filmvisningar, escape room samt aktiviteter för barn och unga vuxna. Från och med den 17 september håller museet kvällsöppet till klockan 21.00 på torsdagar.
Bergsområdena i södra Saudiarabien hör till Arabiska halvöns minst utforskade områden när det gäller spindlar. Nu har forskare upptäckt en tidigare okänd art, Oecobius asirensis, som ger ny kunskap om regionens biologiska mångfald och kan påverka hur en hel grupp spindlar klassificeras. Kunskap om arter och deras släktskap är en förutsättning för att fatta välgrundade beslut om naturvård.
Ytterligare två invasiva arter av landlevande plattmaskar har påträffats i Sverige. Fynden tyder på att de invasiva rovdjuren fortsätter sin spridning norrut i Europa och ny forskning pekar på att vanliga husdjur kan bidra till att sprida dem lokalt. På sikt kan de invasiva maskarna påverka markens ekosystem och skapa både ekologisk och ekonomisk skada.
Miljöprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet är räddad. Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum – en satsning som säkrar en central del av Sveriges miljöövervakning.
EMBARGO TILL 3 JUNI 17.00 CEST. Det utdöda grottlejonet var betydligt mer evolutionärt unikt än forskare tidigare trott. En ny studie från Centrum för Paleogenetik visar att grottlejon och dagens lejon skildes åt för mer än en miljon år sedan. Resultaten ger också ny kunskap om hur klimatförändringar påverkat djurarters utbredning och möjligheter till genetiskt utbyte. Studien publiceras i Cell.
Tumlarens dag på lördag. Östersjötumlaren är akut hotad, och populationen i Bälthavet minskar kraftigt i antal. Inför Tumlarens dag den 17 maj ber Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturhistoriska riksmuseet allmänheten om hjälp. Genom att rapportera fynd av strandade tumlare kan privatpersoner bidra till forskningen och bevarandet av tumlaren.
Inventeringen av kungsörn i Sverige 2025 är klar och visar på ett starkt år. Totalt inventerades 869 revir under året. Av dessa bedömdes 612 vara aktivt använda av en stationär kungsörn eller ett örnpar. 280 häckningar lyckades, det högsta sedan den nationella inventeringen inleddes, och sammanlagt observerades 347 ungar – omkring 100 fler än året innan.
Sveriges har fått en rekordörn. Förra våren hittades Sveriges äldsta havsörn död i Böda ekopark på Öland. Obduktionen visade att den bar på hagel i kroppen från en gammal skottskada, trots att arten varit fredad i nästan hundra år. Nu har den monterats och får nytt liv i undervisningssyfte på Naturhistoriska riksmuseet. Örnen blev 36 år gammal.
Nya fossilfynd visar att en gigantisk släkting till dagens vithaj simmade i haven redan för 115 miljoner år sedan. Fynden ger forskarna fördjupad kunskap om hajars evolutionära historia och visar att arten intog rollen som havens toppredator betydligt tidigare än man trott. Studien presenterar en ny tvärvetenskaplig metod för att återskapa hur hajars kroppsstorlek utvecklats genom årmiljonerna.
