Inbjudan till pressträff 21 mars kl 12, Rosenbad. Den 28-29 mars möts representanter från Arktiska rådet i Stockholm. Sverige som ordförande i Arktiska rådet står som värd för mötet. I anslutning till det anordnar Polarforskningssekretariatet sitt årliga Polarforum. Båda mötena arrangeras på Naturhistoriska riksmuseet och bildar tillsammans Stockholm Polar Week
Stora skred på havsbotten begravde massor av djur för 520 miljoner år sedan. Hur sådana händelser kunde bevara alla djur, även djur utan ben och skal, har länge varit en olöst gåta. Nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet hittat en förklaring.
Hundratals meter ner i havsbottnens berggrund finns ett rikare liv än forskarna tidigare sett. Provtagningar med djupgående borrar utanför Hawaii visade sig innehålla fossil av svampar. Mycket talar för att det än idag lever svampar där, under minst sagt exotiska livsförhållanden.
Fossil i sandkornsstorlek tolkas av ett svensk-engelskt forskarlag som små fabriker som producerade sporer av encelliga organismer för mer än en halv miljard år sedan. Ett viktigt trappsteg i evolutionen från enskilda celler till flercelliga djur kan därmed vara identifierat. Studien publiceras i tidskriften Science på fredag 23 dec 2011.
De ser ut som små högteknologiska satelliter men är naturliga och finns överallt i de flesta av jordens hav. Nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet utvecklat ett sätt att använda kiselalger för att se sommartemperaturen flera hundra år tillbaka.
Ett fynd av Antarktis äldsta valfossil visar hur snabbt valarna spred sig över jordens hav för ca 50 miljoner år sedan. Ett käkben med en karakteristiskt taggig valtand gjorde att Naturhistoriska riksmuseets forskare genast kände igen fossilet.
Ett forskarteam med deltagare från Naturhistoriska riksmuseet har hittat ett 100 miljoner år gammalt fossil där man tydligt ser hur ett kvalster äter av en blommas pollensäckar. Fyndet är det första i sitt slag i världen och ger en unik glimt av en näringskedja under kritatiden.
Med hjälp av långa sabeltänder kunde förhistoriska kattdjur utdela ett dödande, punkterande bett i sitt byte. Men till skillnad mot vad många trott, var tänderna inte till hjälp för att döda stora djur, tvärtom. Det visar ny forskning vid Naturhistoriska riksmuseet.
Obs! Exklusivt bildmaterial Kammaneter tycks tillhöra de allra äldsta djurgrupperna. Det visar nya fossilfynd i södra Kina som forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har undersökt. I den gamla forskardebatten om vilka som är äldst, kammaneterna eller nässeldjuren, tar nu kammaneterna ledningen.
Den mycket låga genetiska variationen hos det iberiska lodjuret – det mest utrotningshotade rovdjuret i Europa – behöver inte betyda ett hot mot artens överlevnad, visar ny forskning vid Naturhistoriska riksmuseet. Att en art haft låg genetisk variation under så lång tid som det iberiska lodjuret är något helt nytt.
Världskänd forskare på besök i Stockholm Föredrag: Digital biodiversity Fredag 13 maj kl 15-16 Stockholm, Naturhistoriska riksmuseet, stora hörsalen Träffa den världskända forskaren Paul Hebert när han mellanlandar i Stockholm. Efter hans föredrag på Naturhistoriska riksmuseet finns tid till intervju.
I helgen förväntas alträd i Stockholmsregionen börja blomma och därmed ge många pollenallergiker besvär, enligt palynologiska laboratoriet på Naturhistoriska riksmuseet. Med stigande temperatur de närmaste dagarna är det risk för snabbt ökande pollenhalter. I slutet av april väntas björkpollen.
