Torsdag den 16 maj är press och övrig media varmt välkomna att besöka den mätstation som forskare från flera länder i Europa byggt upp på Stora Alvaret. Då finns tillfälle att fotografera verksamheten och intervjua forskarna
Välkommen till en pressvisning måndagen den 13 maj klockan 09.30 av Djuret människan – en ny permanent utställning på Naturhistoriska riksmuseet. Djuret människan handlar om människan ur ett evolutionärt perspektiv. Om ursprung, historia och inte minst om människokroppen, hur och varför vi ser ut och fungerar som vi gör. Upptäck på vilka sätt vi liknar djuren och hur vi skiljer oss åt.
Vi spanar på salamandrar, mossor, lavar, fåglar och blommor i vår vackra nationalstadspark. Nu i maj är det dags för vårens vandringar med museets forskare och experter i den vackra Nationalstadsparken. Och äntligen öppnar vår nya, permanenta utställning Djuret människan!
Den lilla Stilla havsön Mangaia bildades av ett vulkanutbrott för ca 20 miljoner år sedan. Men forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt att ön innehåller 2500 miljoner år gamla rester av jordskorpa som återvänt efter ett besök djupt nere vid jordens kärna.
Fredagen den 26 april har Fjärilarna resa Sverigepremiär på Cosmonova. Följ med på en magisk resa tillsammans med monarkfjärilarna, när doktor Fred Urquhart bestämmer sig för att lösa deras stora mysterium — vart flyger de varje år?
För att möta ett ökande behov av genetiskt identifiering inom naturvård, rovdjursförvaltning, forskning och livsmedelskontroll, startar nu Naturhistoriska riksmuseet Centrum för genetisk identifiering.
Nytt och fascinerande på Naturhistoriska riksmuseet och Cosmonova i april!
Fossilfynd visar att bägardjuren utvecklades redan under kambrium, för 520 miljoner år sedan, och var faktiskt mer avancerade än dagens bägardjur är. Ny forskning från Naturhistoriska riksmuseet.
Människors jakt på föda har hittills ansetts vara den största orsaken till många större däggdjurs utdöende vid istidens slut. Men snabba växlingar mellan varma och kalla perioder kan ha varit en ännu större orsak som fått hela ekosystem att kollapsa, visar ny forskning vid Naturhistoriska riksmuseet.
Minskande istäcken i Arktis kan bli ett långsiktigt hot mot fjällrävens överlevnad. Genom att analysera dna från fjällrävar på Island har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet sett att arten har en bra genetisk variation tack vare att den vandrat över isen mellan olika öar i Arktis.
Fossilfyndet överraskade forskarna som inte förstår inte hur en lädersköldpadda kunde finnas i Sverige för 75 miljoner år sedan. Upptäckten kan innebära att lädersköldpaddor har ett ännu äldre ursprung än man trott.
Museets forskare gjorde ett besök i Kungsträdgårdens tunnelbanestation för att ta reda på hur droppstenar i grottor bildas och upptäckte ett outforskat ekosystem.
