En ny genetisk studie visar att isbjörnen är en mycket ung art, men att den trots detta gått igenom en rad fysiologiska anpassningar till ett liv i Arktis. Framförallt är det delar av arvsmassan kopplade till en fettrik diet samt hjärt-kärlsystemet som genomgått snabba och stora förändringar. Arvsmassan hos 89 brunbjörnar och isbjörnar har kartlagts.
Ett spännande föredrag med Augustprisade Bea Uusma; läkare, författare och illustratör. Hör henne berätta historien om den misslyckade polarexpedition 1897, där ingenjör Andrée, Nils Strindberg och Knut Frænkel försökte ta sig till nordpolen i en vätgasballong. I 15 års tid har hon försökt finna svaret på varför de aldrig återvände. Det kom att bli en resa som tog henne själv till Nordpolen.
Minskande istäcken i Arktis kan bli ett långsiktigt hot mot fjällrävens överlevnad. Genom att analysera dna från fjällrävar på Island har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet sett att arten har en bra genetisk variation tack vare att den vandrat över isen mellan olika öar i Arktis.
Naturhistoriska riksmuseet är stängt 26-29 mars och upplåter hela museet och Cosmonova åt ca 300 personer från åtta länder längs norra polcirkeln – forskare och tjänstemän med ansvar för en hållbar utveckling i Arktis.
Inbjudan till pressträff 21 mars kl 12, Rosenbad. Den 28-29 mars möts representanter från Arktiska rådet i Stockholm. Sverige som ordförande i Arktiska rådet står som värd för mötet. I anslutning till det anordnar Polarforskningssekretariatet sitt årliga Polarforum. Båda mötena arrangeras på Naturhistoriska riksmuseet och bildar tillsammans Stockholm Polar Week