Pressmeddelande från Naturvetareförbundet 10 april 2008
Syftet med konferensen Stockholm Meeting 2008 har varit att visa på den avgörande betydelse som naturvetenskaplig forskning har för mänsklighetens välståndsutveckling. Konferensens titel FROM NOBEL PRIZE TO COMMERCIAL USE AND IMPROVED DAILY LIFE uttrycker i ett nötskal konferensens syfte. Det finns ett mycket starkt samband mellan grundforskning och tillämpad forskning via utveckling av produkter och metoder med kommersiell nytta och förbättrad levnadsstandard.
Jordens befolkning står inför stora globala utmaningar. Det kan kanske räcka med att nämna det växande klimathotet och de stora hälsoproblemen i såväl rika som fattiga länder. Bland annat med hjälp av naturvetenskaplig kunskap kan vi analysera problemens orsaker och omfattning samt, inte minst, vidta nödvändiga åtgärder.
Samtidigt visar erfarenheterna att nya utmaningar kan leda till en kraftfull utveckling. Rätt hanterade kan alltså de problem vi står inför bland annat leda till ny miljö- och energiteknik och nya effektiva läkemedel. Sverige måste vara med i den utvecklingen, både för vår egen skull och för att bidra till en positiv global utveckling.
Utbildning och forskning är en av statens viktigaste uppgifter. Våra politiker har ett stort ansvar för att utveckla forskningssystemet, såväl organisatoriskt som resursmässigt, så att det svarar mot de krav som en framtida välståndsutveckling ställer på forskningssystemet. Att satsa på forskning är en investering som kan liknas vid att sätta potatis för att få en framtida skörd. Våra politiker måste förstå att vi kan inte äta upp sättpotatisen!
Sverige är internationellt berömt för Nobelprisen. Sverige ligger också internationellt i topp då det gäller privata investeringar i forskning och utveckling. Men Sverige är endast ett mediokert västland då det gäller statens satsningar på forskning och utveckling. Det är sannerligen en alltför låg ambitionsnivå och utgör en risk för framtiden bland annat på grund av att industrins FoU-investeringar är beroende av ett starkt statligt finansierat forskningssystem. Förlorar det svenska forskningssystemet i konkurrensen med andra länder, är risken stor att industrin minskar sina FoU-investeringar i Sverige. Det får inte ske. Tvärtom! Sverige måste satsa offensivt för att bli en världsledande kunskapsnation. Vi måste dels själva i Sverige kunna producera ny och användbar kunskap, dels kunna tillgodogöra oss den forskning som sker i andra länder.
Vad krävs för det?
Två saker är särskilt viktiga:
För det första måste de svenska universitetens och högskolornas organisation reformeras.
Det krävs kraftsamling och fokusering av forskningsresurserna bland universiteten så att vi kan möta konkurrensen från de bästa universiteten i andra länder.
Det krävs en reformering av forskningsfinansieringssystemet för att forskarna ska få ökad säkerhet vad gäller finansieringen av projekten, så att de slipper ödsla tid på att söka nya anslag varje år och från många olika ställen.
Det krävs bättre administrativa resurser, så att forskarna kan ägna sig åt forskning och inte administration.
Det krävs ökade resurser för unga disputerade forskare så de kan fortsätta sin forskningskarriär. De alltför små resurserna leder till att alltför stor del av forskningen utförs av doktorander som sedan försvinner ut ur forskningssystemet. Därmed finns det för dålig kontinuitet i systemet vilket leder till sänkt kvalitet och minskad konkurrenskraft i förhållande till andra länder.
Slutligen krävs det en bättre forskarutbildning främst genom att handledarna är bättre utbildade i att handleda och att handledarna verkligen får tid att handleda.
För det andra krävs kraftigt ökade statliga resurser för forskning. EU-länderna har kommit överens om att senast år 2010 ska varje land använda 3 procent av BNP till FoU, varav en tredjedel ska vara statlig finansiering. Detta är en bra början. Tyvärr uppfyller Sverige idag inte ens det kravet vad gäller den statliga forskningsfinansieringen. Om Sverige ska leva upp till ambitionen att vara ett av de ledande kunskaps- och forskningsländerna i världen, så krävs att svenska staten satsar betydligt mer än vad som motsvaras av den miniminivå som EU-länderna kommit överens om.
Hur mycket som staten måste satsa är naturligtvis svårt att ge något exakt svar på. Men utgångspunkterna för att ge detta svar är:
För det första är det den ambitionsnivå den svenska regeringen sätter för att det svenska näringslivet ska vara internationellt konkurrenskraftigt. Vill vi ha ökat välstånd, full sysselsättning, förbättrad hälsa och miljö så krävs betydande resursförstärkningar.
För det andra är det nödvändigt att även Sverige bidrar till att lösa de globala problemen. Det gäller bland annat klimatet, hälsoutvecklingen och vattenförsörjningen. Som ett välutvecklat land, om än litet, har Sverige ett ansvar. Vi måste även inom forskningspolitiken visa att vi tar det ansvaret.
För det tredje får vi inte glömma att det är ett egenvärde för alla människor med nya kunskaper.
Sveriges regering och riksdag bör därför besluta om en långsiktig plan – förslagsvis 10 år – för en successiv fördubbling av de statliga forskningsresurserna. Det ger ett starkt signalvärde till omvärldens företag och forskare att Sverige menar allvar, att svenska staten vill leva upp till det goda rykte som Nobelprisen ger.
Vi alla som inser forskningens betydelse för välståndsutvecklingen har en utmaning.
Vi måste skapa ökat intresse och nyfikenhet hos de yngre generationerna för forskning och upptäckter.
Vi måste skapa ökad förståelse och engagemang hos politikerna för att skapa ett bättre forskningssystem med ökade resurser.
Naturvetareförbundet, Stiftelsen för Strategisk Forskning och Kungl. Vetenskapsakademien, som har arrangerat denna konferens, kommer att fortsätta att rikta fokus mot forskningens betydelse för ökat välstånd och en bättre värld.
Madelen Nilsson
Förbundsordförande
Naturvetareförbundet
Lars Rask
Verkställande direktör
Stiftelsen för Strategisk Forskning
Gunnar Öquist
Ständig sekreterare
Kungl. Vetenskapsakademien
----------------------------------
LÄS MER OM KONFERENSEN
www.stockholmmeeting.com
www.naturvetareforbundet.se
FÖR MER INFORMATION
Cecilia Wassaether, presskontakt Stockholm Meeting 2008, tel. 0704-28 22 00
Marita Teräs, informationschef Naturvetareförbundet, tel. 0733-66 24 81
LÄS MER OM ARRANGÖRERNA
www.naturvetareforbundet.se
www.stratresearch.se
www.kva.se
Den 10 april anordnar Naturvetareförbundet tillsammans med Stiftelsen för Strategisk
Forskning och Kungl. Vetenskapsakademien konferensen Stockholm Meeting 2008.
Konferensen med det internationella temat From Nobel Prize® to commercial
use and improved daily life tar sikte på resan från forskning till samhällsnytta. Nobelpristagarna Arvid Carlsson och Heinrich Rohrer medverkar.
Årets Naturvetarpris delas ut i geovetenskap.
Geokemisten Lillemor Claesson Liljedahl belönas för sin doktorsavhandling om kemiska reaktioner mellan bergarter och vatten i jordbävningsaktiva områden. Peter Schmidt, institutionen för geovetenskap vid Uppsala universitet belönas för sitt examensarbete om värmeproduktion i jordens inre kärna.
Årets Naturvetarpris, i år i geovetenskap, har delats ut vid en ceremoni i samband med Stockholm Meeting 2008. Två arbeten, som båda siktar på att förutsäga jordbävningar, belönades. Priset för bästa doktorsavhandling 2007 gick till geokemisten Lillemor Claesson Liljedahl och Peter Schmidt på institutionen för geovetenskap vid Uppsala universitet belönades för bästa examensarbetet.
Anders Kihlberg är geologen som har jobbat i fyrtio länder och utvecklat dataprogram för oljeprospektering Han sålde sitt företag och startade flera företag i sin hembygd.
På Stockholm Meeting visade två nobelpristagare visade på vikten av naturvetenskaplig forskning.
Nu får många skogsakademiker jobb före examen - skogen är "het". Läs också olika åsikter om regeringens skogsproposition.