Nyhet -
Pandemin har fått stora konsekvenser för anhöriga
Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har undersökt vilka konsekvenser covid-19-pandemin har fått för anhöriga och anhörigstödet i Sverige. Undersökningen visar att anhöriga har gjort mer omfattande omsorgsinsatser än tidigare, vilket i sin tur har lett till sämre hälsa och ökad social isolering. Samtidigt har stödet till anhöriga på många håll minskat, ställts in eller på andra sätt blivit mer svårtillgängligt.
I augusti 2020 beviljades Nka medel från Socialdepartementet för att kartlägga hur anhöriga, personal och anhörigstödet i Sverige påverkats av covid-19-pandemin. I uppdraget ingick också att lämna förslag till omedelbara och långsiktiga åtgärder för att stödja anhöriga och utveckla anhörigstödet under nuvarande och kommande pandemier och kriser. Den slutliga rapporten har nu lämnats över till Socialdepartementet.
Kartläggningen visar att pandemin har påverkat anhörigas situation på flera olika sätt. Bland annat har det sociala nätverket minskat och hälsan och livskvaliteten försämrats.
– Kartläggningen visar också att anhöriga har gjort mer omfattande omsorgsinsatser än tidigare. Det verkar vara en konsekvens av att aktiviteter för den närstående har ställts in och för att det finns en rädsla för att bli smittad. Rädslan har lett till att en del avstått hjälp i form av till exempel hemtjänst och i vissa fall särskilda boenden, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef på Nka.
Hur anhörigstödet har påverkats skiljer sig en del över landet, troligtvis beroende på vilka lokala beslut som tagits och hur hårt pandemin har slagit i det aktuella området. Kartläggningen visar att stödet till anhöriga på många håll i landet har minskat, ställts in, skjutits upp eller på andra sätt blivit mer svårtillgängligt. Samtidigt har det digitala stödet utvecklats och många anställda upplever att det finns stor potential med den digitala stödformen. Tillgången till digitala plattformar, stöd från kommunernas IT-avdelningar och personalen/anhörigas digitala kompetens beskrivs som avgörande för hur väl det digitala anhörigstödet fungerar.
– Vi ser att anhörigstödet på många håll har anpassats och utvecklats och att kommuner har ställt om. Personalen har jobbat aktivt med att försöka nå ut till anhöriga, men det har varit svårt att nå framför allt nyblivna anhöriga. Det kan bero på att de vanliga mötesplatserna för information är stängda, att anhöriga inte vet var de ska vända sig eller att de inte tror eller vet att det finns stöd att få, säger Lennart Magnusson.
För att undvika att situationen för anhöriga förvärras krävs det åtgärder på både kort och lång sikt. På kort sikt ser Nka bland annat att stödet behöver utvecklas, att riktlinjer för hur stöd till anhöriga kan säkras i kristider bör upprättas, att den digitala kompetensen behöver öka och att informationen till anhöriga måste anpassas så att den når fler. På längre sikt bedömer Nka att det finns behov av ett stärkt anhörigperspektiv, utvecklad lagstiftning och beredskapsplanering, grundutbildning och kontinuerlig vidareutbildning samt stärkt och fördjupad forskning och utveckling.
