Region kartlägger arbetet med barn som anhöriga

Hur ser stödet ut för barn som anhöriga? Hur känd är lagen om barns rätt till information, råd och stöd? Som ett första steg i det utvecklingsarbete som pågår har Västra Götalandsregionen kartlagt vilket arbete som görs för barn som anhöriga.

– Flera har berättat att de faktiskt inte tänkt på stödet till barn som anhöriga tidigare, men att de nu tar upp det på arbetsplatsträffar och att flera engagerar sig i att förbättra stödet och det är verkligen fantastiskt roligt. Det är ju ett område som kommer nära oss alla på ett eller annat sätt, säger Åsa Porathe, projektledare i Västra Götalandsregionen.

Utvecklingsarbetet som pågått sedan sommaren 2012 är riktat mot hälso– och sjukvården och grundar sig i § 2g hälso-och sjuvårdslagen som handlar om att barn som anhöriga har rätt till information, råd och stöd. Men för att kunna förbättra och utveckla arbetet i den stora regionen med 1,6 miljoner invånare, 18 sjukhus och 200 vårdcentraler, så har man först genomfört en kartläggning för att ta reda på hur arbetet ser ut idag och vilka behov som finns.

Enkäter och hearings

En enkät skickades ut till drygt 300 verksamhetschefer i hälso- och sjukvården och i de hearings som hållits deltog drygt 100 stycken representanter från verksamheter i hela regionen inom hälso- och sjukvården, kommuner och idéburna organisationer. Förutom att se vilket arbete som pågår, så blev dessa hearings också inspirationsdagar för personalen.
– Genom hearings samlade vi in information om vilka metoder och modeller som används idag. Sedan fick medarbetarna möjlighet att lyssna på olika verksamheters arbeten, något det inte finns några naturliga mötesplatser för annars i ett sådant här stort område. De fick tips av varandra och vilka man ska ha kontakt med.

Det mest intressanta som kommit fram i kartläggningen, enligt projektgruppen, är att det pågår mycket bra arbete för gruppen barn som anhöriga runt om i regionen, men att det inte synliggjorts. Det har också visat sig att det fnns ett behov av kompetensutveckling inom området i hälso- och sjukvården och att arbetet med särskilda modeller och uppföljningsmetoder skiljer sig åt i regionens hälso- och sjukvård. Sedan är lagen om barnens rätt till information råd och stöd inte så känd.
– Kartläggningen visar att lagstiftningen i hälso- och sjukvårdslagen inte är så känd som vi trodde. Personal blandar också ihop den lagen med Socialtjänstlagen och barnkonventionen, vilket gör mig lite bekymrad då barn som anhöriga inte får den information som de ska få, säger Åsa och fortsätter:
– Utvecklingsarbetet möjliggör en implementering av lagstiftningen, samtidigt som lagstiftningen och goda exempel från verksamheterna blir kända.

När det gäller regionens kommuner och idéburna organisationer visade det sig bland annat att stödet till barn som anhöriga till föräldrar med psykisk ohälsa och missbruk är utbrett i kommuner och idéburna organisationer, däremot är stödet till barn med föräldrar med somatisk sjukdom eller skada eller som oväntat avlider mindre utvecklat.

"Spridningen har gått fort"

Kartläggningen har även haft spridningseffekter och satt arbetet med barn som anhöriga på kartan.
– Spridningen har gått fort! Det är ett område som engagerar och kartläggningen har gett ringar på vattnet. Personer hör av sig och vill bland annat ha hjälp med hur man formulerar uppdrag, säger Åsa och berättar att flera verksamheter även börjat att dokumentera sitt arbete.

Projektgruppen har också varit i kontakt med läkar-, psykolog- och socionomprogrammen vid Göteborgs Universitet och andra vårdprogram på olika nivåer för att stimulera till att lagen tas upp i utbildningar. Samtidigt har en referensgrupp med 22 representanter från sjukvården, den kommunala sektorn och idéburna organisationer bildats, med uppdraget att fortsättningsvis hämta in och sprida information, eftersöka rutiner och riktlinjer nom området och behovet av utbildning. Nästa steg i arbetet är att engagera medarbetare ytterligare och medvetandegöra de skyldigheter man har. Projektgruppen åker därför ut och föreläser på arbetsplatser och man ska även ta fram en basutbildning för personal. För att underlätta implementeringen av lagen och skapandet av stödstrukturer har sju sjukhus fått medel till processtödjare.
– Det är viktigt att vi engagerar så många yrkesgrupper som möjligt i det här arbetet. Sjukhusen har därför utsett processtödjare med olika yrken inom hälso- och sjukvården, som nu ska få stöd i sitt arbete med att sprida information om lagen och att stimulera till utvecklingsarbete ute på arbetsplatserna.

Vad ska andra stora regioner och landsting tänka på som vill starta upp ett utvecklingsarbete?

– Det är väldigt viktigt att man når hela sitt upptagningsområde samt arbetar tvärprofessionellt. Oavsett var i regionen barnen bor har de rätt till information, råd och stöd enligt lagen.

Text och foto: Karoline Ödell